6.1 Förstå förare och syften

Förtydligande av de motiverande faktorerna bakom övervakning, rapportering och utvärdering (MRE) av anpassning och vad den syftar till att åstadkomma är grunden för inrättandet av MRE-system. Dessa drivkrafter och syften kommer att påverka vem som bör involveras eller engageras, hur roller och ansvarsområden fördelas och hur samordningen mellan relevanta aktörer organiseras. Dessa påverkar i sin tur valet av lämpliga metoder för att genomföra MRE och även i vilken utsträckning och på vilka sätt resultaten kan användas och kommuniceras till intressenterna.

Genomförandet av en anpassningsstrategi och/eller anpassningsplan ger ett användbart fokus för övervakning och utvärdering av framstegen i anpassningen till klimatförändringarna. Utvecklingen av MRE-system drivs ofta av rättsliga och administrativa krav på nationell, europeisk eller internationell nivå. MRE kan tjäna flera syften, bland annat att spåra framsteg, bedöma vad som har uppnåtts och anpassningspolitikens effektivitet, förbättra kunskapsbasen och medvetenheten om anpassning, öka ansvarsskyldigheten och lära sig att stödja förbättringar av anpassningspolitik, beslutsfattande och praxis. Den ger återkoppling om anpassningens framsteg och resultat, dvs. om anpassningsmålen och anpassningsinsatserna är tillräckliga och hur de bidrar till att minska sårbarheten för klimatförändringar. Men det övergripande målet med MRE är att möjliggöra "ny information och lärdomar för att forma framtida beslut" inom en iterativ policy- och agendainställningscykel. MRE hjälper också till att kommunicera processer och resultat av anpassning.

För att utvärdera anpassningsstrategier, program, åtgärder osv. och tillämpa kriterier, t.ex. deras ändamålsenlighet, effektivitet eller samstämmighet, måste det vara tydligt vad de utvärderas mot. En användbar MRE börjar därför inte i slutet av den politiska anpassningscykeln, utan ingår i varje steg: genom att fastställa mål och väldefinierade mål som är så specifika som möjligt i planeringsdokument och vid identifiering och bedömning av anpassningsalternativ (steg3 och steg 4)samt övervakning över tiden av utgångsläget och framstegen. Själva utvärderingen måste vara en särskild och separat insats för att betona vikten av att få djupare insikter i vissa delar och framsteg från dessa insikter, och bidra till översynen av anpassningspolitiken. Endast ett begränsat antal länder fick djupare insikter genom utvärderingen (se Europeiska miljöbyråns rapport nr 6/2020).