2.4 Genomförande av risk- och sårbarhetsanalyser

2.4 Genomförande av risk- och sårbarhetsanalyser

Planeringsanpassning på lokal nivå kräver en förståelse för de nuvarande och förväntade klimatriskerna (se steg 2.1 och steg 2.2) samt en förståelse för de sårbara sektorerna i staden (steg2.3). Dessa två faktorer kombineras i en risk- och sårbarhetsbedömning. Det finns en mängd metoder som kan tillämpas för att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser i stadsområden. Kunskap om de olika typerna av metoder och deras resultat är viktigt för valet av den mest effektiva och ändamålsenliga metod som ska tillämpas i enlighet med de lokala myndigheternas kapacitet.

Riskerna för klimatförändringar i en stad bör karakteriseras ur flera aspekter: Klimathotet (prognostiserade klimatförhållanden). Sammanhanget för det geografiska läget (t.ex. kustområde, bergsområde osv.). och berörda sektorer och system (t.ex. människors hälsa, infrastruktur, transporter, hamnar, energi, vatten, socialt välbefinnande osv.), inbegripet konsekvenserna för de mest utsatta grupperna (t.ex. äldre, hemlösa, personer som riskerar fattigdom osv.).

 Detta steg hjälper de städer som undertecknat borgmästaravtalet att utveckla sin riskbedömning och sårbarhetsbedömning. Enligt borgmästaravtalets rapporteringsram innehåller risk- och sårbarhetsbedömningen uppgifter om klimatrisker, sårbara sektorer, anpassningsförmåga och utsatta befolkningsgrupper. När det gäller klimatrisker uppmanas signatärstäderna att definiera sannolikheten för och konsekvenserna av de mest relevanta riskerna, deras förväntade förändring i intensitet och frekvens samt tidsramar. Detta görs genom en definierad indikation på konfidensnivån. För varje identifierad klimatrisk definieras de sårbara sektorerna och deras sårbarhetsnivå. Vidare definieras en bedömning av anpassningsförmågan på sektorsnivå med hjälp av positiva anpassningsförmågakategorier, såsom tillgång till tjänster, statlig och institutionell kapacitet, fysisk och miljömässig kapacitet, kunskap och innovation. Det är också möjligt att tilldela indikatorer för de identifierade sårbara sektorerna och anpassningsförmågan. Alla ovan beskrivna komponenter i RVA, tillsammans med urvalsindikatorer, finns tillgängliga på rapporteringsplattformen MyCovenant (se även offlinearbetsversionen av rapporteringsmallen).

Riskbedömningarna fokuserar främst på de förväntade förändringarna i klimatförhållandena, inventeringen av potentiellt påverkade tillgångar, sannolikheten för att effekterna inträffar och de resulterande konsekvenserna. Sårbarhetsanalyser betonar exponering, känslighet och anpassningsförmåga hos system, tillgångar och populationer. Integrerade risk- och sårbarhetsanalyser behandlar både sårbarheten för och effekterna av klimatrisker.

De metoder som utformats för risk- och sårbarhetsanalyser kan delas in i top-down-metoder, som vanligtvis baseras på kvantitativa data (t.ex. folkräkningsdata, nedskalade klimatmodeller) och användningskartläggning. och bottom-up-metoder som ofta använder lokalkännedom för att identifiera risker och som i allmänhet är kvalitativa.

Indikatorbaserade sårbarhetsanalyser använder uppsättningar av fördefinierade indikatorer som kan vara både kvantitativa och kvalitativa och kan bedömas både genom modellering eller samråd med berörda parter.

En snabb riskscreeningmetod, som bygger på befintlig kunskap, kan användas i första hand för att få en tydligare förståelse för behoven av en fördjupad bedömning.

Valet av metod för risk- eller sårbarhetsbedömning bör vägledas av följande:

• Befintliga mänskliga och ekonomiska resurser.
• Tillgång till uppgifter.
• Befintlig kunskap.
• Graden av berörda parters deltagande.
• Omfattning och omfattning av potentiella risker.
• Vilken typ av resultat som föredras för ytterligare planering av anpassningsåtgärder.

Oavsett vilken metod som används bör bedömningen åtminstone ta hänsyn till följande faktorer:

• Trender för olika klimatvariabler (t.ex. medel- och extremtemperatur, antal dagar med extrem värme, intensiva nederbördshändelser, snötäcke), helst baserat på en rad olika klimatscenarier.
• Förväntade (direkta och indirekta) effekter (hot och möjligheter) genom att identifiera de mest relevanta farorna samt de mest riskutsatta områdena i staden med tanke på den geografiska fördelningen av den totala befolkningen, sårbara befolkningsgrupper, ekonomisk verksamhet och ekonomiska värden.
• Tidsskala, t.ex. på kort, medellång (t.ex. 2050-talet) eller lång sikt (t.ex. i slutet av århundradet).
• En indikation på konfidensnivån (t.ex. hög, medelhög, låg) för sådana effekter, i syfte att underlätta beslutsprocessen med tanke på den grad av osäkerhet som är knuten till resultaten.

 Borgmästaravtalets webbseminarium om ”Bedömningav risker och sårbarheter”innehåller erfarenheter från städer som undertecknat borgmästaravtalet och deras strategi för att genomföra en riskbedömning.