Ett gränsöverskridande depolderat område för översvämningsskydd och naturskydd: Hedwige och Prosper Polders

Förekomsten av stormfloder i Nordsjön har ökat betydligt sedan 1950-talet, och havsnivåhöjningen förväntas ytterligare öka detta hot under de kommande årtiondena. Stormfloder hotar Antwerpen (Belgien) i synnerhet eftersom Schelde mynning smalnar betydligt vid denna punkt, vilket ökar höga vattennivåer. Hedwige och Prosper poldrar är avgörande beläget strax innan Scheldt når Antwerpen. Öppnandet av dessa två poldrar kommer att ge ”lagring” för stormflodsvatten, vilket minskar vattennivån i Antwerpen och uppströms och därmed förbättrar säkerheten i detta stads- och industriområde.

Huvudsyftet med projektet Hedwige-Prosper polders är att förbättra översvämningsskyddet som en del av den övergripande Sigma-planen och ge floden Scheldt extra utrymme för översvämningar. Nya flodmynningar skapas också, vilket ger utrymme för tidvattensnatur.

Hedwige-Prosper polders-projektet är ett av en rad projekt som genomförs längs Schelde och dess bifloder som en del av Sigma-planen. Det skapar ett nytt flodmynningsområde och bidrar till översvämningsskydd. De nya naturliga livsmiljöerna och det ökade översvämningsskyddet uppnås genom att man flyttar vallskyddet inåt land och därmed utsätter de nuvarande skyddade poldrarna för Scheldtflodens tidvattenpåverkan. Den nya vallen som byggts inåt landet (en ringlevee) skyddar det låglänta bostadsområdet i inlandet, tillsammans med ringkanalen som samlar upp vattnet från små vattendrag och en fiskvänlig pumpstation som aktiveras vid kraftig nederbörd för att släppa ut överskottsvattnet till Scheldt. Den nya vallen har en höjd på 10,2 meter över havet (mätt av Normaal Amsterdams Peil, Standard Amsterdam Level, NAP) över större delen av sin längd. Denna typ av projekt kallas ”depoldering” och kan betraktas som en del av strategin för ”hanterad omjustering”.

Sammanlagt utvecklas en naturareal på 465 hektar i de två tidigare poldrarna, varav 295 hektar på nederländskt territorium och 170 hektar på belgiskt territorium. Dessa 465 hektar kommer att kombineras med det intilliggande våtmarksområdet i Saeftinghe för att skapa ett bräckt tidvattenområde på totalt cirka 4 100 hektar. Hedwige-Prosper-poldrarna kommer dock inte att vara direkt anslutna till Saeftinghe, eftersom en vall som innehåller rörledningar separerar de två områdena och kommer att förbli på plats. Inrättandet av nya naturområden för flodmynningar ingår i Scheldeavtalen mellan Nederländerna och Flandern: Arbetet vid Hedwige polder bidrar till att uppfylla Nederländernas åtagande att skapa 600 hektar av sådana områden. De resulterande tidvattenområdena kommer att ingå i det arbete som Nederländerna och Belgien kommer att åta sig för att uppfylla skyldigheterna enligt EU:s habitatdirektiv. Det är en kompensation för naturområden som tagits över Antwerpens hamn samt muddring av Schelde.

För att främja skapandet av det önskade naturområdet kommer ett system av bäckar att grävas i poldrarna. Kompletterande arbeten inkluderar att fylla i det befintliga dräneringssystemet och ta bort annan dräneringsrelaterad infrastruktur, ta bort hård infrastruktur som vägar och ta bort befintlig vegetation och vid behov vissa befintliga våtmarker. Efter dessa förändringar kommer naturliga processer att tillåtas att forma området till alltmer naturliga förhållanden. Dessa våtmarker kommer att bidra till flodmynningens självrengörande kapacitet. Dessutom är våtmarkerna en viktig källa till kiseldioxid för kiselalger som ligger till grund för näringsväven. Inrättandet av det nya tidvattennaturområdet förväntas leda till nya rekreationsmöjligheter. Den föreslagna utformningen omfattar byggandet av en naturpaviljong och ekolodger, samt ett antal gång- och cykelvägar, utsiktsplatser, informationsskyltar, bänkar och parkeringsplatser för besökare. Ett antal häckningsöar planeras också inom ramen för projektet, eftersom området är av stort ekologiskt värde och en av de få lämpliga häckningsplatserna för de mycket sårbara fågelarterna och andra fågelarter. Tillfälliga häckningsöar som hittills byggts i poldern har redan bevisat sitt värde och hyser inte mindre än 75 par avocets, vilket upptäcktes sommaren 2020.

I slutet av 2014 hade de yttre vallarna avlägsnats vid den belgiska Prosper polder, vilket öppnade detta område för tidvattnet. Den nya inlandsvallen färdigställdes 2015. Bygglov för den nya inlandsvallen på den nederländska delen – Hedwige polder – har beviljats. Byggnationen pågår och beräknas vara klar 2021.

Projektet stötte på motstånd både i Belgien (Prosper polder) och i Nederländerna (Hedwige polder), särskilt i provinsen Zeeland där det är beläget. Oppositionen leddes av belgiska ägare av jordbruksmark i båda poldrarna. I Belgien upphörde det rättsliga motståndet mot depolderingen av Prosper polder 2011. Ett starkare motstånd uppstod i Hedwige polder i Nederländerna, där bönder och invånare anslöt sig till protesterna. Deras farhågor omfattade förlust av jordbruksmark, motstånd mot depoldering i allmänhet och en rädsla för att fler depolderingsprojekt skulle kunna genomföras i Zeeland. Denna opposition ledde till att projektet sköts upp av den nederländska regeringen, som begärde studier av alternativ, inklusive olika platser och alternativa arbeten inom projektområdet. Analysen visade inte på något godtagbart alternativ och den nederländska regeringen beslutade 2012 att fortsätta arbetet vid Hedwige polder.

Planeringsdokument upprättades sedan och gjordes tillgängliga för allmänheten i september 2013 för en kommentarsperiod på sex veckor. Cirka 2 000 personer och organisationer lämnade synpunkter på planen. Det hölls också ett möte i stadshuset i september 2013. Den nederländska högsta förvaltningsdomstolen fann den 12 november 2014 att alla rättsliga invändningar mot projektet var ogrundade.

När det gäller Sigmaplanen som helhet visade den ekonomiska analysen att en kombination av projekt, däribland Hedwige-Prosper polder-projektet, skulle vara mer kostnadseffektiv när det gäller att skydda stadsområden och ekonomisk verksamhet än att bygga ett stort stormskydd.

Hedwige and Prosper polder arbetar som ett levande laboratorium inom Interreg Polder2C:s projekt och erbjuder ett utrymme där olika partner och organisationer samlas för att utforma, utföra och utvärdera en rad experiment om leveeprestanda och katastrofinsatser. Det erbjuder också ett utrymme för kunskapsutbyte och utbildning, värd evenemang tillägnad studenter och unga yrkesverksamma.

De flodmynningar naturområden som kommer att skapas genom depoldering projektet kommer att behöva upprätthållas över tiden. Farhågor har uttryckts om att sedimenteringshastigheten i projektområdet kan vara för hög, vilket leder till områden som inte är förenliga med projektets natur- eller översvämningsskyddsmål. Oppositionen, särskilt i Nederländerna, var en fördröjande faktor.

En kostnads-nyttoanalys för den nederländska regeringen undersökte flera projektalternativ och visade att det valda projektalternativet för depoldering av Hedwige polder i Nederländerna skulle kosta mellan 40,0 och 49,3 miljoner euro (kostnaderna för depoldering av Prosper polder i Belgien uppskattades till 25,8 miljoner euro).

Projektkostnaderna för både Hedwige- och Prosper-poldrarna täcks huvudsakligen av den belgiska Sigma-planen. Detta beror på projektets betydelse för Belgiens integrerade vattenförvaltningsmål, bland annat att upprätthålla sjöfartens tillgänglighet inom Schelde och översvämningsskydd. En stor del av kostnaderna för Hedwige polder i Nederländerna betalas således av den flamländska regeringen. Den flamländska regeringen täcker förberedelse- och utvecklingskostnaderna i samband med utvecklingen av flodmynningens naturområde, inklusive kostnaderna för att flytta vallskyddsmark inåt. Flandern kommer också att ersätta Nederländerna för kostnaderna för exproprieringen av marken. Nederländerna ansvarar för andra kostnader, såsom stöd till jordbruket efter projektet, förbättring av en intern damm och kostnader i samband med analysen av alternativ till projektet.

De fördelar med projektet som beaktas i kostnads-nyttoanalysen är bland annat följande: förbättring av vattenkvaliteten, ökning av naturarealen, tillhandahållande av nya rekreationsmöjligheter, förbättring av luftkvaliteten på grund av en minskning av fint damm från plöjda fält (minskning med 30 ton PM10 per år), minskad användning av bekämpningsmedel och minskad vattennivå under stormfloder. Översvämningsskyddet kommer främst att utnyttjas på belgiskt territorium, men andra fördelar kommer att utnyttjas på både den belgiska och den nederländska sidan av gränsen.

Bland de förluster som identifierades ingår minskning av en del av kulturlandskapet (jordbrukslandskapet) och avlägsnande av nuvarande rekreationsmöjligheter, bostadsutrymmen och jordbruksmark.

Depoldering av Hedwige polder överenskoms 2005 i fördraget mellan regionen Flandern och den nederländska nationella regeringen om utvecklingen av Scheldt Estuary Outline 2010. I detta avtal gick Nederländerna med på att utveckla minst 600 hektar flodmynningsnaturområden på nederländskt territorium. Flandern gick med på att utveckla 1 100 hektar våtmarker på belgiskt territorium. Nederländerna åtog sig också att inleda avpolderingen av Hedwige polder senast 2007 och att skapa minst 440 hektar naturliga tidvattenområden på denna plats. Efter denna överenskommelse ledde dock motståndet i Nederländerna till förseningar. Europeiska kommissionen inledde ett rättsligt förfarande mot Nederländerna med avseende på landets naturskyddsskyldigheter. Efter en översyn av alternativen beslutade den nederländska regeringen 2012 att Hedwige polder skulle depolderas som planerat.

Själva projektet bidrar till Nederländernas och Belgiens internationella skyldigheter att bevara flodmynningars livsmiljöer (H1130, H1330) enligt habitatdirektivet. Området kommer att bli ett Natura 2000-område som gränsar till det redan befintliga Natura 2000-området Westerschelde & Saeftinghe.

I framtiden kommer Hedwige Prosper-projektet tillsammans med Doel polder att bli en del av gränsparken Groot-Saeftinghe (delvis finansierad av Interreg-projektet Grenspark Groot Saeftinghe),det största tidvattenområdet i Västeuropa, med en yta på 4 500 hektar.

Slutgiltigt slutförande av arbetena, efter optimeringen av kanalsystemet inom poldern för att Scheldt ska kunna flöda ordentligt inuti, förväntas slutföras 2023.

Projektets livslängd har inte angetts. med regelbundet underhåll och underhåll förväntas det förbli på plats i många årtionden. Som nämnts ovan kan sedimentering påverka dess natur och översvämningsskyddsfunktioner.

Dorien Verstraete
Waterwegen en Zeekanaal NV – Department Sea Scheldt
Anna Bijnsgebouw - Lange Kievitstraat 111-113 bus 44 - 2018 Antwerpen
Email: Dorien.Verstraete@WenZ.be

Generic e-mail: Zeeschelde@wenz.be

General contact for the SIGMA plan: https://www.sigmaplan.be/en/contact-us

Sigma-planen