Ett gränsöverskridande avpolerat område för översvämningsskydd och naturskydd: Hedwige och Prosper Polders

Förekomsten av stormfloder i Nordsjön har ökat avsevärt sedan 1950-talet, och havsnivåhöjningen förväntas ytterligare öka detta hot under de kommande årtiondena. Stormvågor hotar Antwerpen (Belgien) särskilt som Scheldes mynning minskar avsevärt vid denna tidpunkt och därigenom ökar höga vattennivåer. Hedwige och Prosper polders är avgörande placerade strax innan Schelde når Antwerpen. Öppnandet av dessa två polders kommer att ge ”lagring” för stormflodsvatten, sänka vattennivån i Antwerpen och uppströms och därigenom förbättra säkerheten i detta stads- och industriområde.

Huvudsyftet med projektet Hedwige-Prosper polders är att förbättra översvämningsskyddet som en del av den övergripande Sigma-planen och ge floden Schelde extra utrymme för översvämningar. Nya flodmynningar intertidal område skapas också, vilket ger utrymme för tidvatten natur.

Projektet Hedwige-Prosper polders är ett av en rad projekt som genomförs längs Schelde och dess bifloder som en del av Sigma-planen. Det skapar ett nytt flodmynningsområde och bidrar till översvämningsskydd. De nya naturliga livsmiljöerna och det ökade översvämningsskyddet uppnås genom att vallskyddet flyttas inåt landet, vilket utsätter de för närvarande skyddade poldrarna för tidvattenpåverkan från floden Scheldt. Den nya vallen som byggs i inlandet (en ringvall) skyddar det låglänta bostadsområdet i inlandet, tillsammans med ringkanalen som samlar vattnet från små vattendrag och en fiskvänlig pumpstation som aktiveras vid kraftig nederbörd för att släppa ut överflödigt vatten till Schelde. Den nya vallen har en höjd på 10,2 meter över havet (mätt av Normaal Amsterdams Peil, Standard Amsterdam Level, NAP) över större delen av sin längd. Denna typ av projekt kallas ”depoldering” och kan betraktas som en del av strategin för ”hanterad omjustering”.

Totalt utvecklas ett naturområde på 465 hektar i de två tidigare poldersna, varav 295 hektar ligger på nederländskt territorium och 170 hektar på belgiskt territorium. Dessa 465 hektar kommer att kombineras med det intilliggande Saeftinghe våtmarksområdet för att skapa ett bräckt tidvattenområde på totalt cirka 4 100 hektar. De Hedwige-Prosper polders kommer inte att vara direkt ansluten till Saeftinghe, men som en vall som innehåller rörledningar separerar de två områdena och kommer att förbli på plats. Skapandet av nya flodmynningsområden är en del av Scheldt-avtalen mellan Nederländerna och Flandern: arbetet vid Hedwige polder bidrar till att uppfylla det nederländska åtagandet att skapa 600 hektar sådana områden. De resulterande tidvattenområdena kommer att ingå i det arbete som Nederländerna och Belgien kommer att åta sig för att uppfylla skyldigheterna enligt EU:s habitatdirektiv. Det är en kompensation för naturområden som övertagit Antwerpens hamn samt muddring av Schelde.

För att främja skapandet av det önskade naturområdet kommer ett system av bäckar att grävas i poldersna. Kompletterande arbeten omfattar fyllning av det befintliga dräneringssystemet och avlägsnande av annan dräneringsrelaterad infrastruktur, avlägsnande av hård infrastruktur såsom vägar och avlägsnande av befintlig vegetation och vid behov vissa befintliga våtmarker. Efter dessa förändringar kommer naturliga processer att tillåtas forma området till alltmer naturliga förhållanden. Dessa våtmarker kommer att bidra till mynningens självrengörande kapacitet. Våtmarkerna är dessutom en viktig källa till kiseldioxid för kiselalger som ligger till grund för näringsväven. Skapandet av det nya tidvattensnaturområdet förväntas leda till nya rekreationsmöjligheter. Den föreslagna utformningen omfattar byggandet av en naturpaviljong och eko-lodges, samt ett antal gång- och cykelvägar, synpunkter, informationsskyltar, bänkar och parkeringsplatser för besökare. Ett antal häckande öar planeras också i projektet, eftersom området är av stort ekologiskt värde och en av de få lämpliga häckningsplatserna för den mycket sårbara avoceten och andra fågelarter. Tillfälliga häckningsöar som hittills byggts i poldern har redan visat sitt värde och hyser inte mindre än 75 par avocets, vilket upptäcktes sommaren 2020.

I slutet av 2014 hade de yttre vallarna tagits bort vid den belgiska Prosper poldern, vilket öppnade detta område till tidvattnet. Den nya inlandsvallen färdigställdes 2015. Bygglovet för den nya inlandsvallen på den nederländska delen – Hedwige polder – har beviljats. Byggnationen pågår och förväntas vara klar 2021.

Projektet stötte på motstånd både i Belgien (Prosper polder) och i Nederländerna (Hedwige polder), särskilt i provinsen Zeeland där det ligger. Motståndet leddes av belgiska ägare av jordbruksmark i båda polders. I Belgien upphörde det rättsliga motståndet mot depoldering av Prosper polder 2011. En starkare opposition uppstod i Hedwige polder i Nederländerna, där bönder och invånare anslöt sig till protesterna. Deras oro omfattade förlust av jordbruksmark, motstånd mot depoldering i allmänhet och en rädsla för att fler depolderingsprojekt skulle kunna genomföras i Zeeland. Denna opposition ledde till att projektet sköts upp av den nederländska regeringen, som begärde studier av alternativ, inklusive olika platser och alternativt arbete inom projektområdet. Analysen identifierade inget godtagbart alternativ och den nederländska regeringen beslutade 2012 att fortsätta arbetet på Hedwige polder.

Planeringsdokument utarbetades sedan och gjordes tillgängliga för allmänheten i september 2013 under en sex veckor lång kommentarsperiod. Cirka 2 000 personer och organisationer lämnade synpunkter på planen. Det hölls också ett möte i det lokala rådhuset i september 2013. Nederländernas högsta förvaltningsdomstol slog den 12 november 2014 fast att alla rättsliga invändningar mot projektet var ogrundade.

För Sigma-planen som helhet visade den ekonomiska analysen att en kombination av projekt, inklusive projektet Hedwige-Prosper polder, skulle vara mer kostnadseffektiv när det gäller att skydda stadsområden och ekonomisk verksamhet än att bygga en stor stormvågsbarriär.

Hedwige och Prosper polder arbetar som levande laboratorier inom Interreg Polder2C:s projekt och erbjuder ett utrymme där olika partner och organisationer samlas för att utforma, genomföra och utvärdera en rad experiment om leveeprestanda och katastrofinsatser. Det erbjuder också ett utrymme för kunskapsutbyte och utbildning, värd evenemang tillägnad studenter och unga yrkesverksamma.

De flodmynningar naturområden som kommer att skapas av depoldering projektet kommer att behöva bibehållas över tiden. Farhågor har uttryckts om att sedimenteringsgraden i projektområdet kan vara för hög, vilket leder till områden som inte är förenliga med projektets naturliga mål eller översvämningsskyddsmål. Oppositionen, särskilt i Nederländerna, var en fördröjande faktor.

En kostnads-nyttoanalys för den nederländska regeringen undersökte flera projektalternativ och visade att det valda projektalternativet för repoldering av Hedwige-polldern i Nederländerna skulle kosta mellan 40,0 och 49,3 miljoner euro (kostnaderna för repoldering av Prosper-polldern i Belgien uppskattades till 25,8 miljoner euro).

Projektkostnaderna för både Hedwige och Prosper täcks huvudsakligen av den belgiska Sigma-planen. Detta beror på projektets betydelse för Belgiens integrerade vattenförvaltningsmål, bland annat att upprätthålla sjöfartens tillgänglighet inom Schelde och översvämningsskydd. En stor del av kostnaderna för Hedwige polder i Nederländerna betalas således av den flamländska regeringen. Den flamländska regeringen täcker kostnaderna för förberedelser och utveckling i samband med utvecklingen av flodmynningens naturområde, inklusive kostnaderna för att flytta vallskyddsmark inåt. Flandern kommer också att ersätta Nederländerna för kostnaderna för exproprieringen av marken. Nederländerna ansvarar för andra kostnader, såsom stöd till jordbruket efter projektet, förbättring av en intern damm och kostnader i samband med analysen av alternativ till projektet.

Bland de fördelar med projektet som beaktas i kostnads-nyttoanalysen ingår förbättring av vattenkvaliteten, ökning av naturområden, tillhandahållande av nya rekreationsmöjligheter, förbättring av luftkvaliteten på grund av en minskning av fint damm från plöjda fält (minskning med 30 ton per år PM10), minskad användning av bekämpningsmedel och minskad vattennivå vid stormfloder. Översvämningsskyddet kommer främst att ges på belgiskt territorium, men andra förmåner kommer att ges på både den belgiska och den nederländska sidan av gränsen.

Förluster som identifierades inbegriper en minskning av en del av kulturlandskapet (jordbrukslandskapet) och avlägsnande av nuvarande rekreationsmöjligheter, bostadsyta och jordbruksmark.

I avtalet mellan regionen Flandern och den nederländska regeringen om utarbetandet av Schelde Estuary Outline 2010 enades man 2005 om att avlägsna poldern Hedwige. I detta avtal gick Nederländerna med på att utveckla minst 600 hektar flodmynningsområden på nederländskt territorium. Flandern gick med på att anlägga 1 100 hektar våtmarker på belgiskt territorium. Nederländerna åtog sig också att inleda depolderingen av Hedwige-polldern senast 2007 och att skapa minst 440 hektar naturliga tidvattenområden på denna plats. Efter denna överenskommelse ledde dock motståndet i Nederländerna till förseningar. Europeiska kommissionen inledde ett rättsligt förfarande mot Nederländerna med avseende på landets skyldigheter i fråga om naturskydd. Efter en översyn av alternativen beslutade den nederländska regeringen 2012 att Hedwige polder skulle depolderas som planerat.

Själva projektet bidrar till Nederländernas och Belgiens internationella skyldigheter att bevara livsmiljöer i flodmynningar (H1130, H1330) enligt habitatdirektivet. Området kommer att bli ett Natura 2000-område som gränsar till det redan befintliga Natura 2000-området Westerschelde & Saeftinghe.

I framtiden kommer Hedwige Prosper-projektet tillsammans med Doelpoldern att bli en del av gränsparken Groot-Saeftinghe (delvis finansierat av Grenspark Groot Saeftinghe Interreg-projektet), det största tidvattenområdet i Västeuropa, som täcker en yta på 4 500 hektar.

Slutligt slutförande av arbetena, efter optimeringen av kanalsystemet inom poldern för att Scheldt ska kunna flöda ordentligt inuti, förväntas slutföras 2023.

Projektets livslängd har inte angetts. med regelbundet underhåll och underhåll förväntas den finnas kvar i många årtionden. Som nämnts ovan kan sedimentering påverka dess natur och översvämningsskyddsfunktioner.

Dorien Verstraete
Waterwegen en Zeekanaal NV – Department Sea Scheldt
Anna Bijnsgebouw - Lange Kievitstraat 111-113 bus 44 - 2018 Antwerpen
Email: Dorien.Verstraete@WenZ.be

Generic e-mail: Zeeschelde@wenz.be

General contact for the SIGMA plan: https://www.sigmaplan.be/en/contact-us

Sigma-planen