Stuttgart: Bekämpning av värmeöeffekten och dålig luftkvalitet med ventilationskorridorer och grönblå infrastruktur.

Stadens läge har en betydande inverkan på dess lokala klimat inklusive konsekvenser för lufttemperatur, fuktighet, nederbörd och vind. Stuttgart ligger i det breda Neckarbassängen som bildas av två floddalar, skyddade av branta sluttningar. Stuttgarts centrum ligger på ca 240m över havet (a.s.l.), medan de omgivande kullarna stiger till 500m a.s.l.

Stuttgart har ett milt, tempererat klimat med varma somrar. Vindhastigheterna i hela staden är generellt låga, vilket tillsammans med den urbana värmeöeffekten bidrar till dålig luftkvalitet. En studie från 2016 som genomfördes i samarbete med den tyska vädertjänsten visar att antalet värmeexponeringsdagar (dygnstemperatur över 32 °C) i Stuttgarts centrum kommer att fördubblas från 1971-2000 till 2031-2060. Enligt samma studie tyder klimatprognoser också på att antalet dagar med värmestress (när människors värmereglering försämras) kommer att öka avsevärt fram till 2050 på grund av mer frekventa värmeböljor: Det bebyggda området Stuttgarter Kessel och Neckartal, båda en del av staden Stuttgart, kan uppleva mer än 60 dagar med värmestress år 2050. Fram till slutet av seklet kommer antalet dagar med värmestress att öka ytterligare.

Ett av de främsta målen för regionen Stuttgart är att underlätta luftutbytet i staden och därigenom öka potentialen för kallt luftflöde från kullarna mot stadsområdena på dalbotten. Staden strävar också efter att skydda de urbana naturområdena, öka utbyggnaden av grönska och främja genomförandet av grön och blå infrastruktur. Sammantaget syftar dessa strategier till att förbättra Stuttgart anpassning till varmare sommar och mer frekventa värmeböljor på grund av klimatförändringar.

Klimatatlasen för Stuttgart-regionen publicerades 2008 på grundval av det tidigare arbete på detta område som utförts av staden Stuttgart sedan 1980-talet och av den interna stadsklimatologiska avdelningen (som funnits i staden Stuttgart sedan 1938). Som en del av ett forskningsprojekt om "integrativaurban-regionala anpassningsstrategier"som drivs av förbundsministeriet för utbildning och forskning (BMBF) uppdateras klimatatlasen för närvarande och dess innehåll vidareutvecklas till ett urban-regionalt online-informations- och rådgivningsverktyg.

Klimatatlasen ger standardiserade klimatbedömningar för städerna och kommunerna i Stuttgart-regionen. Atlasen innehåller kartor som visar regionala vindmönster, flöden av kall luft, luftföroreningskoncentrationer och annan relevant information som krävs för att informera planerare om hur man kan förbättra klimatförhållanden som kan ligga till grund för nya projekt och eftermodifieringar. Atlasen klassificerar stadsområden på grundval av den roll de spelar i luftutbyte och svalt luftflöde i Stuttgart-regionen samt deras topografi, utvecklingstäthet och karaktär och tillhandahållande av grönområden. Atlasen skiljer på åtta kategorier av områden på detta sätt, och för var och en av dem ges olika planeringsåtgärder och rekommendationer.

Utöver att ta hänsyn till lokala klimatförhållanden ligger följande principer till grund för de planeringsrekommendationer som ingår i ”Climate Booklet for Urban Development Online – Städtebauliche Klimafibel Online”:

• Vegetation bör placeras för att omge utvecklingen och större, sammanhängande grönområden bör skapas eller upprätthållas i hela utvecklade områden för att underlätta luftutbyte.
• Dalgångar fungerar som lufttransportkorridorer och bör inte utvecklas.
• Bergssluttningarna bör förbli outvecklade, särskilt när utvecklingen sker i dalgångar, eftersom det här förekommer intensiva kall- och friskluftstransporter.
• Sadelliknande topografier fungerar som luftinduktionskorridorer och bör inte utvecklas.
• Stadsutbredning bör undvikas.
• Alla träd som växer i stadskärnan med en stamomkrets på mer än 80 cm på höjden 1 m skyddas med en trädbevarande ordning.

Genomförandet av rekommendationerna i klimatatlasen och klimatbroschyren utförs av kontoret för stadsplanering och stadsförnyelse, med stöd av kontoret för miljöskydd. Avdelningen för stadsklimatologi inom Naturvårdsverket utvärderar klimateffekterna av planerad exploatering och större byggnader. Som ett resultat av genomförandet av dessa rekommendationer har över 39 % av Stuttgarts yta skyddats för att bevara naturliga element. Dessutom täcker grönska mer än 60% av staden. Stuttgart innehåller 5 000 hektar skog och skogsmark, 65 000 träd i parker och öppna ytor och 35 000 gatuträd. Mer än 300 000 kvadratmeter hustak har blivit gröna och 63 av 273 (från och med 2019) kilometer spårvagnsspår har planterats med oligotrofa gräs. I linje med stadsutvecklingsvisionen har dessutom 60 hektar grönmark som tidigare var öronmärkt för utveckling skurits bort från 2010 års markutvecklingsplan för att skydda befintliga grönområden. Riktade insatser som ett byggnadsförbud i bergen runt staden och förebyggande av byggprojekt som kan hindra ventilationseffekten av nattliga kalla luftflöden har resulterat i bevarande och förbättring av luftutbyte och kalla luftflöden i staden.

För att ytterligare förbättra Stuttgarts anpassningsförmåga till varmare somrar utökas för närvarande den gröna infrastrukturen i staden som en del av ett klimatskyddspaket, inklusive: Miljöanpassning av byggnader, skuggning av trafikleder (t.ex. gång- och cykelvägar), skuggning av byggnaders fasader genom gatuträd och uppgradering av mindre offentliga områden till ”svala platser” (områden utrustade med dricksvatten, fontäner, vattensprej och skuggningsanläggningar). Dessutom genomför staden ett program som syftar till att förbättra urban blå infrastruktur, särskilt genom dricksfontäner och andra vattenelement. Vattenytor och rörligt vatten bidrar till en minskning av termisk belastning genom avdunstning. Projektet ”Integreradestrategier för att stärka blågrön infrastruktur i städer”(INTERESS-I) har genomfört ett pilotprojekt för att testa klimateffektiva och motståndskraftiga byggstenar i blågrön infrastruktur. Det övergripande målet är att utveckla en integrerad strategi för att optimera grön-, vatten-, bebyggelse- och byggnadsstrukturer, på grundval av vattentillgång och vattenkvalitet och med beaktande av klimatresiliens, social rättvisa och livskvalitetsbehov.

Klimatatlasen 2008 utvecklades i nära samarbete mellan Verband-regionen Stuttgart (sammanslutningen av regionala städer och kommuner) och staden Stuttgart. Sektionen för Urban Climatology inom kontoret för miljöskydd i staden Stuttgart bidrog med sin specialistkunskap.

Stuttgarts stad betonar vikten av allmänhetens deltagande i miljöanpassningsstrategier som syftar till att förbättra luftkvaliteten och mildra värmeöeffekten. Detta uppnås genom olika strategier, till exempel:

• Sedan 1986 har staden Stuttgart gett ekonomiskt stöd till medborgarna för gröna tak och påpekat att i de kraftigt överhettade och dåligt ventilerade dalområdena bör potentialen för gröna tak utnyttjas så mycket som möjligt. År 2016 återupptogs ett kommunalt miljöanpassningsprogram (för innergård, tak och fasad) för att påskynda miljöanpassningsåtgärderna i de befintliga byggnaderna.
• Sedan 1992 har det funnits ett system för Stuttgart-invånare att anta ett träd eller ett grönt område. Idag har vårdnadshavare adopterat över 900 träd. De är ansvariga för att vattna trädet, rapportera skadedjursangrepp, ta bort lövskräp och fallna grenar och skydda trädet från hundfouling.

Slutligen är det värt att notera att anpassning till och begränsning av klimatförändringar står högt på den politiska dagordningen. Staden har haft en strategi för begränsning av klimatförändringar sedan 1997 och en strategi för anpassning till klimatförändringar utvecklades 2012. En arbetsgrupp åtföljer genomförandet av begränsnings- och anpassningsåtgärderna.

Följande faktorer som har bidragit positivt till Stuttgartanpassningsinitiativet lyfts fram:

• Sammanställning av detaljerad information om områdets topografi, klimat och markanvändning möjliggör exakt planering för olika områden, som tillsammans syftar till att förbättra luftkvaliteten och mildra den urbana värmeöeffekten.
• Fallet visar fördelarna för en kommun med att ha egen klimatforskningskapacitet för att ge konkret kunskap om lokala förhållanden och rättsmedel, i motsats till att förlita sig på en förståelse som härrör från allmänna principer. Kumulativt, under flera decennier, har staden använt sin planering och landskapsarkitektur befogenheter att konstruera ett helt system för urban luftcirkulation.
• Konstruktiv användning av befintliga bestämmelser (t.ex. den tyska bygglagen) ger mandat för genomförandet av planeringsrekommendationer som rör det lokala klimatet.
• Ett nära samarbete mellan Naturvårdsverket (analys av information, tillhandahållande av rekommendationer) och stadsplanerings- och förnyelseteamet innebär att de rekommenderade gröna infrastrukturlösningarna implementeras genom fysisk planering och utvecklingsstyrning.
• I vissa delar av staden stödde tillgången till ramavtal som tydligt hänvisar till anpassning till klimatförändringarna genomförandet av särskilda åtgärder. Detta är till exempel fallet i ramplanen för Talgrund (Stuttgart-West), där anpassningen hanteras genom miljöanpassnings- och strukturåtgärder som syftar till att bevara nattliga kalla luftflöden.

Det finns ingen övergripande uppskattning av kostnaderna för samtliga genomförda åtgärder. Det finns närmare uppgifter om vissa insatser som också är relevanta för anpassningen. Sedan 2016 har staden Stuttgart tillhandahållit cirka 2 miljoner euro årligen som en del av ett grönt finansieringsprogram, som fortfarande är aktivt. Dessutom gavs 12,7 miljoner euro i engångsbelopp för renovering av stadsparker. Dessutom gäller följande:

• Bevarandet av innerstadens vinodlingar och branta sluttningar (säkerställande av ventilation) stöds av en budget på cirka 850 000 euro per år under fyra år (2018–2021).
• Finansieringen av miljöanpassning av privata byggnader (t.ex. fasader, innergårdar och tak) har hittills uppgått till 1,5 miljoner euro.
• Det finns gott om enskilda projekt med relevans för anpassning inom ramen för den nuvarande budgeten för trädgårds-, skogs- och kyrkogårdskontoret.

Som en del av klimatpaketet (en extra budget på 200 miljoner euro för perioden 2020–2023 inklusive klimatanpassningsåtgärder) kommer dessutom 20 miljoner euro att göras tillgängliga för ytterligare träd, häckar och skogsomvandling för att förbättra anpassningen till klimatförändringarna samt för att därefter genomföra gröna fasader, gårdar eller tak.

I stadsområden är det främst den höga värmebelastningen på sommaren som leder till värmestress på människokroppen och har negativa effekter på termisk komfort. Det är särskilt uttalat under dagen på grund av intensiv solstrålning. Vid värmeböljor, dvs. under på varandra följande dagar med hög värmestress, når kylning under nattetid ofta inte den omfattning som är nödvändig för vilsam sömn. Utökade och tillräckliga urbana grönområden – även på byggnadsnivå – och öppna ytor förväntas motverka den urbana värmeöeffekten och ge fördelar för befolkningen. Låg och mindre tät vegetation, grönområden och öppna korridorer främjar ventilationen i stadsområden, minskar värmeuppbyggnad och termisk stress, särskilt under heta perioder och minskar föroreningar. De fungerar som kalla luftgenereringsområden som sätter termiskt inducerade lokala vindsystem, såsom nattliga golvvindar, nedförsbackar och bergsvindar. Deras bevarande och eventuella förlängning kan ge många fördelar för staden och begränsa användningen av teknisk kylning (t.ex. genom luftkonditionering).

Bevarandet av den naturliga miljön i stadsområden styrs huvudsakligen av den federala naturskyddslagen (BNatSchG) och av naturskyddslagen i delstaten Baden-Württemberg (NatSchG). Den federala naturskyddslagen förbjuder ändring eller försämring av skyddade grönområden eller ändring av markanvändningen i dessa skyddade områden. Skyddade grönområden omfattar följande: Grönområden i bebyggelseområden, parker, kyrkogårdar, trädgårdar, enskilda träd, trädrader, avenyer eller lundar i bebyggda eller underutvecklade områden. och vissa planteringar och skyddande skogsområden utanför skogarna. Att bevara regionens historia och kultur kan också vara en anledning till att skydda grönområden.

Enligt den tyska bygglagen, som ändrades 2011, ska stadsutvecklingen stödja och förbättra begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna. Dessa kan hanteras både genom markanvändningsplaner och åtgärder för stadsförnyelse. Bland annat betonas betydelsen av att bevara outnyttjade och röjda områden, som har stor potential för klimatvänlig stadsutveckling, särskilt grönområden.

Anpassningen av Stuttgart till den urbana värmeöeffekten började med 2008 Climate Atlas och fortsätter fortfarande. Åtgärderna genomförs vanligtvis inom ramen för stadsplaneringen, där genomförandetiden i hög grad beror på komplexiteten i planeringsprocessen som helhet och på gränsvillkoren, t.ex. krav på bostadsutrymme osv. I de flesta fall kan dock flera år förväntas. Genomförandeåtgärder på offentliga platser (t.ex. trädplantering) genomförs vanligtvis under respektive budgetår eller omgående.

Den gröna och blå infrastruktur som genomförs och håller på att genomföras måste upprätthållas, medan ventilationskorridorer måste skyddas för att de ska kunna fortsätta att fungera även i framtiden. När gröna och blå lösningar tillämpas på infrastrukturer kan deras livslängd anses vara densamma som i den bebyggda miljön (cirka 40 år om underhåll säkerställs). När det gäller subventionerade privata åtgärder är stödmottagarna skyldiga att underhålla infrastrukturen i minst tio år.

Rainer Kapp
Municipality of Stuttgart
Office for Environmental Protection, Department of Urban Climatology
Gaisburgstraße 4, 70182 Stuttgart, Germany
E-mail: rainer.kapp@stuttgart.de 

Stuttgart stad och grön och blå rymdanpassning för stadsområden och ekostäder (GRaBS)