Använda vatten för att hantera värmeböljor i städer

Investeringar i vattenförsörjningstjänster och infrastruktur kan hjälpa städer i deras ansträngningar att bli mer motståndskraftiga mot de negativa effekterna av den globala uppvärmningen och värmeböljor. Dessa åtgärder kan bestå av olika paket med grå interventioner, t.ex. 

• Bygga, reparera och underhålla dricks- och kylfontäner.
• Kylning med vattenspray (fontäner och rekreationsvattenfunktioner, såsom stänkskydd och sprayparker).

Reparera historiska dricksfontäner och installera nya skapar fler möjligheter för människor som upplever de negativa effekterna av värme i staden. De kan använda vatten för att dricka när de känner sig törstiga eller de kan använda vatten för att kyla ner. Användningen av vatten för kyleffekter minskar lufttemperaturen genom avdunstning, absorption av värme och transport av värme. Kyleffekten av strömmande vatten är större än för vatten som står stilla, på grund av processen att blanda strömmande vatten med luft och transport av värme. En vattenspray från en fontän har en ännu större kyleffekt på grund av den stora kontaktytan av vatten och luft, vilket stimulerar avdunstning. Kyleffekt genom avdunstning uppstår också när vattenspray är i kontakt med huden, vilket minskar kroppstemperaturen. Fontäner och rekreationsvatten kan också ha positiva sociala effekter eftersom de ökar de offentliga utrymmenas attraktionskraft. Budapests stadsregering har till exempel återupplivat sitt ”kylprogram” och inrättat kylöar och drickfontäner för att skydda invånare och gäster från långvarig exponering för höga temperaturer. Alla dricksfontäner i Budapest kan lätt hittas via en online-karta som finns på kommunens webbplats. Fontäner är också vanligt förekommande av människor och de fungerar som mötesplatser.  På samma sätt har fontäner som kombinerar vattendistribution för dricksvatten och dimma installerats i Paris för att hjälpa medborgarna att hantera värmestress. 

Att förbättra människors välbefinnande genom att minska termiskt obehag är också en lösning för att bevara turismekonomin under ogynnsamma klimatförhållanden under de varmaste månaderna. Mest troligt skulle överdriven värme hålla turister borta från vissa städer, särskilt i södra Europa. Fontäner och rekreationsvatten kan t.ex. göra offentliga platser mer attraktiva för turister. Samtidigt minskar de värmestressen för både boende och turister.  

Det finns en tydlig avvägning mellan genomförandet av ovannämnda kyllösningar och vattenförbrukningen. De alternativ som nämns ovan kan därför inte genomföras i situationer med vattenbrist. Det finns ett stort behov av att städer antar hållbara kylningsstrategier som inte orsakar ytterligare tryck på värdefulla vattenresurser.  

Av denna anledning rekommenderas det starkt att städer, som använder vattenfunktioner för att hantera värmeböljor, antar alla försiktighetsåtgärder för att minimera vattenförbrukningen. Detta kan uppnås genom att 

• Integrering av vattenanvändning med gröna infrastrukturalternativ som ger kylning genom skuggningseffekten och mikroklimatet som erbjuds av vegetation, trädkronor och urbana vattenförekomster i tätbebyggda stadsområden med hög andel asfalterad mark. Klimatresilienta trädarter är särskilt lämpliga för detta tillämpningsområde (se även alternativet Grönområden och korridorer i stadsområden).
• Användning av innovativ design för konstruktion av dricksvattenfontäner, vilket minimerar vattenförbrukningen (system för att undvika permanent vattenflöde).
• Maximera antagandet av sluten vattencykel för icke-dricksändamål. Regnvatten eller hushållsspillvatten och kommunalt avloppsvatten får återanvändas för kylning (t.ex. vätning av gator) efter korrekt rening (se alternativet för återanvändning av vatten). 

Planering och utformning av hållbar vattenanvändning för kylning kan gynnas av att kombineras med vattenkänslig stadsplanering. 

Liksom vid all slags stadsplanering är berörda parters deltagande viktigt för att dessa åtgärder ska kunna planeras, utformas och genomföras på ett framgångsrikt sätt. Eftersom vissa urbana kylsystem är komplexa behöver de sektorsövergripande samarbete och expertis från olika discipliner. Sektorn och de lokala företagen kan vara relevanta deltagare och kan delta i planeringen eller täcka kostnaderna för genomförandet. Grannländer med låg socioekonomisk status och utsatta grupper kan drabbas oproportionerligt mycket mer under värmeböljor eftersom deras livsmiljö kan vara mindre grön och sval än i rika stadsdelar. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att se till att kylinfrastrukturen utvecklas på ett socialt rättvist sätt i städerna. Proaktiv utåtriktad verksamhet och meningsfullt deltagande är nödvändigt för att säkerställa att berörda samhällen deltar i planeringen av kylning i städer. Lika tillgång till utomhuskylningsalternativ (kylcentraler, parker) är avgörande för en effektiv anpassning mot extrem värme, särskilt för den äldre befolkningen. 

Ett starkt engagemang från stadens ledning och stöd från den lokala borgmästaren som är intresserad av anpassningsagendan kan vara en viktig drivkraft för hållbara lösningar. Helhetsplanering som en del av annan stadsplanering, kartläggning av social sårbarhet och placering av nya system på grundval av holistiska analyser kommer att förbättra kylsystemens sociala och miljömässiga hållbarhet. Åtgärderna bör ingå i stadsplaneringsinstrumenten och särskilt i anpassningsplanen. Framgången beror i hög grad på graden av integration med andra åtgärder, t.ex. återanvändning av avloppsvatten för bevattning av trädgårdar, för att spara rent vatten som ska användas för denna åtgärd. Om denna åtgärd inte integreras i en bredare vattenförvaltningsplan skulle den kunna leda till en ökad vattenförbrukning, som skulle bli ohållbar under torka och värmeböljor. Ett annat problem är att hållbar kylning är en sektorsövergripande insats som kräver samarbete mellan sektorer och discipliner. Mycket ofta finns det inga tydliga ”ägare” till åtgärden eller så tar ingen av dem ansvar för den. En viktig begränsande faktor är bristen på information om hållbara metoder för kylning i städer, inbegripet värmetålig stadsplanering, och bristen på tillgängliga verktyg för att stödja genomförandet av detta alternativ. Utbildning och erfarenhetsutbyte spelar en avgörande roll, särskilt för beslutsfattare och yrkesverksamma, för att säkerställa att normer, praxis och standarder, utformningar och planer anpassas till de tekniska möjligheterna och lämpliga åtgärderna för hållbar kylning i städer. Interinstitutionellt samarbete behövs för framgångsrik planering och genomförande. 

De direkta kostnaderna kan variera kraftigt beroende på lösningen. Till exempel är kostnaden för fontäner och sprutsystem låg jämfört med komplexa lösningar. Den senare kombinerar naturbaserade lösningar med teknikdrivna tekniker (t.ex. olika kombinationer av skuggning, avdunstning och ventilation runt vattenförekomster och dimmunstycken för att öka kyleffekten). Fontäner kräver regelbunden övervakning och underhåll för vattenkvalitet, filter och sprutmunstycken. Kostnaderna kan öka i situationer med vattenbrist och motstridiga krav på vattenresurser, med andra användningsområden och användare. Att kyla städer genom att använda vatten kan dock ge många fördelar, viktigast av allt för bättre välbefinnande och hälsa, särskilt för äldre. Att installera nya dricksfontäner kan också ha en miljöfördel, eftersom medborgare och stadsgäster uppmuntras att fylla på återanvändbara flaskor med kranvatten, istället för att köpa nya plastvattenflaskor. Positiva effekter på turismekonomin kan också uppnås under de varmaste månaderna, vilket hindrar människor från att välja olika destinationer som är mindre benägna att drabbas av värmeböljor.

Det finns ingen stark reglering för hållbar kylning i städer genom användning av vatten i EU eller EU:s medlemsstater. Lokala myndigheter (kommuner) ansvarar för stadsvatten- och klimatanpassningsplanering, inklusive åtgärder för att utvidga vattenförsörjningstjänster som (dricks)fontäner. 

Implementeringstiden är beroende av lösningar och kan variera från några månader upp till några år beroende på komplexiteten och storleken på det system som konstrueras. L ocal kylsystem s baserade på konstgjorda system s såsom fontäner eller vatten duschar inte tak e så lång tid att slutföra när beslutet att konstruera dem har gjorts. Genomförandetiden kan vara längre (flera år) om dessa lösningar integreras i en plan som även omfattar mer komplex blågrön infrastruktur såsom restaurering av stadsbäckar eller utveckling av nät av kylplatser på stadsnivå. 

Eftersom de är en del av den byggda miljön, är e-stabiliserade kylsystem såsom fontäner vanligtvis långvariga, över 10 år. Tvärtom har andra kylsystem, såsom vätning av gator eller besprutning av offentliga öppna utrymmen, kortsiktiga effekter och kräver upprepat genomförande vid behov.