eea flag

Stadsbefolkning som exponeras för koncentrationer av luftföroreningar över utvalda EU-luftkvalitetsnormer, EU-27 och Förenade kungariket
Källa: Europeiska miljöbyrån, Överskridande av luftkvalitetsnormerna i Europa

Hälsofrågor

Utsläppen av luftföroreningar har i allmänhet minskat i Europa. Exponering för luftföroreningar ses dock som den största miljörisken för den europeiska befolkningens hälsa (WHO, 2016). De allvarligaste föroreningarna i Europa när det gäller skador på människors hälsa är partiklar (PM), kvävedioxid (NO2)och marknära ozon (O3).

Exponering för luftföroreningar leder till ett brett spektrum av sjukdomar, inklusive stroke, kronisk obstruktiv lungsjukdom, luftstrupe, bronk och lungcancer, förvärrad astma och nedre luftvägsinfektioner. Det finns också belägg för kopplingar mellan exponering för luftföroreningar och typ 2-diabetes, fetma, systemisk inflammation, Alzheimers sjukdom och demens. För mer information se: Luftföroreningar: hur det påverkar vår hälsa.

Även om luftföroreningar påverkar hela befolkningen, är vissa grupper mer benägna att drabbas av exponering för det. Detta inkluderar barn, äldre, gravida kvinnor och personer med befintliga hälsoproblem. I stora delar av Europa är det mer sannolikt att låginkomsttagare utsätts för högre exponering för luftföroreningar i närheten av hårt trafikerade vägar eller industriområden (EEA, 2018).

Observerade effekter

Under 2019 kunde omkring 307 000 förtida dödsfall i EU-27 tillskrivas långvarig exponering för partiklar med en diameter på 2,5 μm eller mindre (PM2,5). Kvävedioxid (NO2)var kopplat till 40 400 förtida dödsfall och marknära ozon (O3)till 16 800 förtida dödsfall (EEA, 2021).

Under de senaste åren har andelen stadsbefolkning som exponeras för koncentrationer av luftföroreningar över EU:s gränsvärden, och de hälsoeffekter detta har lett till, minskat för PM2,5 och NO2 (se figuren ovan). För marknära ozon ökar bakgrundskoncentrationen i norra halvklotet i Europa, medan de globala toppvärdena minskar (Andersson m.fl., 2017; Orru et al., 2019; Paoletti m.fl., 2014).

Det finns allt fler belägg för att luftföroreningarnas negativa hälsoeffekter även ligger under nivåerna i EU:s luftkvalitetsdirektiv, och detta återspeglas i WHO:s nya globala riktlinjer för luftkvalitet (WHO, 2021). Eftersom WHO:s uppdaterade riktlinjer är strängare för de flesta föroreningar kommer den andel av stadsbefolkningen som utsätts för ohälsosamma koncentrationer av luftföroreningar och de därmed sammanhängande hälsoeffekterna att vara större än tidigare uppskattningar.

Förväntade effekter

Förändringar i temperatur, nederbörd, vind, fuktighet eller solstrålning i samband med klimatförändringar påverkar luftkvaliteten, vilket kan försämra den (Fu och Tian, 2019). Detta sker via förändrade utsläpp från naturliga källor (t.ex. skogsbränder, mineraldamm, havssalt, biogena flyktiga organiska föreningar (BVOC)). Utsläpp från mänskliga källor (t.ex. ammoniak från jordbruket). graden av kemiska reaktioner i atmosfären; och processer för transport, spridning och nedfall av luftföroreningar (Fortems-Cheiney m.fl., 2017; Geels et al., 2015).

När det gäller människors hälsa är kombinationen av värmestress och luftföroreningar särskilt skadlig. Samtidig exponering av befolkningen för höga temperaturer och luftföroreningar (PM, NO2 eller O3)har kopplats till ökad dödlighet på grund av kardiovaskulära och respiratoriska orsaker (EEA, 2020). De pågående och förväntade demografiska förändringarna, såsom en åldrande befolkning med ökande förekomst av underliggande hälsoproblem, kommer också att bidra till en ökning av sjukdomsbördan i samband med luftföroreningar.

Partiklar

Koncentrationerna av partiklar i luften förväntas öka något i framtiden, om än med viss osäkerhet (Doherty m.fl., 2017; Park m.fl., 2020). Detta beror på att klimatförändringarna påverkar utsläppen av PM-prekursorer: Antalet naturligt förekommande skogsbränder och deras allvarlighetsgrad förväntas öka, liksom utsläppen av havssalt. Högre temperaturer ökar dessutom utsläppen av biogen ammoniak och ammoniak från jordbruket (Geels et al., 2015). Dessutom intensifieras de kemiska reaktioner som leder till produktion av sekundära partiklar av temperatur- och fuktighetsförändringar (Megaritis et al., 2014). Slutligen kommer minskade vindhastigheter, till exempel beräknade för delar av Medelhavsområdet (Ranasinghe m.fl., 2021), och minskad nederbörd att minska utspädningen och nedfallet av partiklar, vilket leder till högre luftkoncentrationsnivåer (Doherty m.fl., 2017).

Marknära ozon

Under det föränderliga klimatet beräknas högre O3-koncentrationer på marknivå under sommaren, med den största förväntade ökningen för de varmaste scenarierna och för södra och centrala Europa (Fortems-Cheiney m.fl., 2017; Colette m.fl., 2015). Toppkoncentrationerna beräknas öka, vilket är relevant för hälsoeffekterna, eftersom kortvarig exponering för höga toppkoncentrationer av marknära ozon är kopplad till respiratoriska och kardiovaskulära hälsoproblem (Doherty et al., 2017). Upp till 11 % ökning av dödligheten i marknära ozon förväntas i vissa länder i Central- och Sydeuropa 2050 enligt scenariot RCP4.5 (Orru m.fl., 2019).

Marknära ozon bildas i atmosfären genom fotokemiska reaktioner av flyktiga organiska föreningar (VOC) och kväveoxider (NOx) i närvaro av solljus. Under klimatförändringarna kommer BVOC-utsläppen sannolikt att öka på grund av ett större antal varma dagar. Ökade halter av koldioxid i atmosfären kan också påverka produktionen av BVOC (Fu och Tian, 2019). Ökade globala metankoncentrationer och högre temperaturer påskyndar också produktionen av marknivå O3. Dessutom förväntas det större inflödet av stratosfäriskt ozon till troposfären höja ozonnivåerna på marknivå ytterligare i hela Europa (Fortems-Cheiney m.fl., 2017).

Kvävedioxid

Koncentrationen av kvävedioxid förväntas inte påverkas av klimatförändringarna.

Andra luftföroreningar

Hög luftfuktighet och översvämningar i byggnader kan stödja tillväxten av mögel och öka förekomsten av luftvägssjukdomar (D’Amato m.fl., 2020). I stadsområden kan dessutom luftföroreningar (särskilt långsiktiga höga NO2-nivåer) öka pollens allergiframkallande egenskaper (Gisler, 2021; Plaza et al., 2020), vars koncentration och säsongsbundenhet påverkas av det förändrade klimatet.

Politiska åtgärder

WHO:s reviderade globala riktlinjer för luftkvalitet utgör en solid vetenskaplig evidensbas för att fatta beslut om ren luft i hela världen.  Inom ramen för den europeiska gröna given ser EU över sina luftkvalitetsdirektiv för att bättre anpassa dem till WHO:s nya riktlinjer. Begränsningsåtgärder för att minska koldioxidutsläppen har ofta en positiv effekt på utsläppen av luftföroreningar från trafik, energiproduktion, uppvärmning av bostäder osv., vilket skapar en situation som alla vinner på.

Luftkvalitetsbedömningar, inklusive hälsoeffekter, utförs årligen av olika myndigheter. System för prognoser och tidig varning för luftföroreningar kan tillsammans med medicinsk rådgivning minska hälsoriskerna. De kan också användas av hälso- och sjukvårdssystemen för att förbereda sig för ett större antal patienter på akutmottagningar. System för prognoser och tidig varning är i drift både på lokal och regional nivå, t.ex. Europeiska miljöbyråns europeiska luftkvalitetsindex. I flera europeiska länder ingår ozonkoncentrationer i handlingsplaner för värmehälsa.

Medborgarforskningsprojekt om luftkvalitet ger evidensbaserad information och skapar medvetenhet bland medborgarna.

FUrther-information

Referenser

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.