eea flag

Viktiga aspekter av exponering, sårbarhet och resulterande hälsorisker för barn och ungdomar på grund av klimatförändringar

Hälsofrågor

Barn och ungdomar är särskilt sårbara för klimatförändringarnas hälsoeffekter eftersom deras kroppar och immunsystem fortfarande utvecklas (Anderko et al., 2020). Extrem värme kan till exempel ha allvarligare effekter på ungdomar eftersom deras kroppar inte reglerar temperaturen lika effektivt som vuxnas (Vanos et al., 2017). Därför löper de större risk för uttorkning, värmeutmattning och värmeslag under värmeböljor. Dessutom försämrar dåligt ventilerade och överfulla klassrum de förhållanden under vilka ungdomar måste koncentrera sig och prestera (Salthammer et al., 2016). Redan under graviditeten kan stress ha negativa effekter på spädbarns hälsa och utveckling och leda till för tidig födsel, låg födelsevikt och nedsatt kognitiv, beteendemässig och motorisk utveckling (King et al., 2012).

Barn andas snabbare än vuxna, vilket innebär att de andas in mer föroreningar i förhållande till sin kroppsvikt. Kombinerade luftföroreningar och höga temperaturer ökar risken för att utveckla eller förvärra befintliga luftvägssjukdomar, astma och atopiskt eksem (Pinkerton och Joad, 2000; Huss-Marp m.fl., 2006). Barn tillbringar också mer tid utomhus, vilket ökar deras exponering för miljörisker såsom UV-strålning och förorenad luft, vatten, mark eller sjukdomsvektorer. Dessutom ökar deras naturliga nyfikenhet och beteende, inklusive att leka på marken och sätta föremål i munnen, deras kontakt med föroreningar. Vid naturkatastrofer, såsom översvämningar eller skogsbränder, är det mer sannolikt att barn drabbas av skador, näringsbrist, osäker livsmedelsförsörjning och livsmedels- och vattenburna sjukdomar.

Klimatförändringar kan också påverka barns psykiska hälsa eftersom de kan uppleva rädsla och nöd från att bevittna extrema händelser, oroa sig för framtiden, skolstängningar eller från förskjutning och förändring av försörjning. Rädslan för framtida katastrofer och den synliga förstörelsen av naturliga livsmiljöer bidrar till vad som ofta kallas "ekoångest", som påverkar barns psykiska hälsa och akademiska prestationer (Léger-Goodes et al., 2022). Dessutom innebär barns beroende av vuxna för vård och beslutsfattande att de har mindre möjlighet att skydda sig under klimatrelaterade händelser (Sanson et al., 2022). I efterdyningarna av katastrofer är ungdomar, precis som vuxna, mer benägna att anta beteenden som kan påverka deras hälsa negativt, såsom akademisk ointresse och dysfunktion, ohälsosamma matvanor och, för ungdomar, missbruk och rökning (Manning och Clayton, 2018; Hoey m.fl., 2020).

Observerade effekter

Under de senaste årtiondena har barn och ungdomar i hela Europa i allt högre grad drabbats av hälsoeffekter som är direkt kopplade till klimatförändringarna. Den ökande intensiteten och frekvensen av värmeböljor har bidragit till uttorkning, värmeslag och förvärrade andningsstörningar bland den yngre generationen. ett av två barn i Europa utsätts för minst 4–5 värmeböljor per år (Unicef, 2023). Nästan hälften av alla skolor i europeiska städer ligger i områden som är utsatta för urbana värmeöeffekter, med temperaturer som är minst 2 °C varmare än det regionala genomsnittet (Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, 2022). I hela Europa ökade antalet akutinläggningar på sjukhus och förekomsten av kardiovaskulära sjukdomar, luftvägs- och njursjukdomar samt feber och värmeslag hos barn under värmeböljor (Xu et al., 2014). Som referens dog totalt 52 barn av värmeslag i Storbritannien 2018 (Forsyth & Solan, 2022).

Ökade översvämningar innebär också att barn löper större risk att skadas, drabbas av vattenburna sjukdomar och drabbas av psykisk ohälsa (EEA, 2024). I Europa ligger ungefär en av tio skolor i potentiellt översvämningsbenägna områden (Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, 2022). Dessutom har barn som leker i torra flodslätter lett till infektioner från parasiter som Cryptosporidium (Gertler et al., 2015). Dessutom har dålig luftkvalitet, delvis orsakad av ökade skogsbränder och värmeböljor, förvärrat andningsbesvär, såsom astma, bland barn i Europa. Mellan 2010 och 2019 dog uppskattningsvis 5 839 spädbarn (under ett år) i Europa av orsaker kopplade till luftföroreningar (Unicef, 2024), och ungefär en tredjedel av de europeiska astmafallen hos barn kan tillskrivas luftföroreningar (Nieuwenhuijsen m.fl., 2023). Ökningen av pollen på grund av varmare temperaturer har också lett till en ökning av allergirelaterade hälsoproblem, vilket ytterligare påverkar barns hälsa och välbefinnande (Beck et al., 2013). Klimatförändringarna har också påverkat spridningen av infektionssjukdomar i Europa. I många europeiska länder har de utvidgade och skiftade livsmiljöerna och den förlängda aktivitetssäsongen för fästingar, myggor och andra vektorer, som till stor del drivs av varmare klimat, lett till en märkbar ökning i fall av borrelia (Shafquat et al., 2023), fästingburen encefalit samt myggburna sjukdomar som denguefeber och West Nile-feber, även i områden som tidigare ansågs vara lågriskområden (Semenza och Suk, 2018). Eftersom barn har ett mindre utvecklat immunsystem, för vissa sjukdomar finns det också en högre risk för en allvarligare eller till och med dödlig sjukdomskurs.

Förändringar i nederbördsmönstren och mer frekventa extrema väderhändelser har lett till missväxt och minskad jordbruksproduktivitet i delar av Europa. Handeln inom Europa förhindrar lokalt akut livsmedelsbrist, men minskad livsmedelstillgång leder till högre livsmedelspriser och minskad tillgång till hälsosamma och näringsrika livsmedel, särskilt för låginkomstfamiljer (EEA, 2024). Detta har konsekvenser för barns näringsintag och därmed deras kognitiva utveckling, förmåga att lära sig och utföra i skolan och övergripande hälsa.

Europeiska ungdomar drabbas psykiskt av klimatförändringarna, med rapporter om ökad ångest, depression och stressrelaterade störningar kopplade till klimatrelaterade katastrofer. I en undersökning bland ungdomar i tre europeiska länder rapporterade mer än 50 % att de kände sig ledsna, oroliga, arga, maktlösa och skyldiga och över 30 % sade att dessa känslor om klimatförändringarna påverkade deras dagliga liv och funktionsförmåga negativt (Hickman m.fl., 2021).

Förväntade effekter

I takt med att klimatet fortsätter att förändras beräknas hälsoriskerna för barn och ungdomar fortsätta att öka. Skador, dödsfall och psykiska hälsoproblem bland unga befolkningsgrupper i samband med extrema väderhändelser, såsom värmeböljor, stormar och översvämningar, förväntas öka med den förväntade intensifieringen och den ökade frekvensen av dessa händelser (t.ex. Amengual et al., 2014). Barn födda i Europa 2020 kommer att drabbas av omkring fyra gånger fler extrema händelser, särskilt värmeböljor, jämfört med barn födda 1960 (Thiery m.fl., 2021). År 2050 kommer alla europeiska barn att utsättas för 4–5 värmeböljor per år och därmed sammanhängande hälsorisker (Unicef, 2023). I framtiden kommer luftvägssjukdomar att förvärras av längre och intensivare pollensäsonger (Rasmussen et al., 2017). Med kontinuerliga klimatförändringar förväntas fler barn exponeras för vektorburna sjukdomar som tidigare var ovanliga i deras regioner eftersom myggor, fästingar och sandflugor kommer att trivas i bredare och mer nordliga områden (Semenza och Suk, 2018). Dessutom ökar förändrade vädermönster risken för vatten- och livsmedelsburna sjukdomar samt undernäring på grund av inverkan på vattenkvaliteten och livsmedelsproduktionen (t.ex. Semenza m.fl., 2017; Europeiska miljöbyrån, 2024). Ungdomar löper större risk att utveckla ångest, depression och posttraumatiska stressstörningar som förväntas bli förbittrade på grund av klimatförändringarnas effekter, såsom fördrivning, förstörelse av samhällen, förlust av nära och kära, störningar i utbildningen och social instabilitet (Clayton m.fl., 2023).

Politiskasvar

För att minska klimatrelaterade hälsorisker för barn krävs brådskande och barninriktade åtgärder för att anpassa hälso- och sjukvårdssystemen och stödsystemen för att skydda de mest utsatta i samhället. År 2022 antog Europeiska unionens råd en rekommendation om lärande för den gröna omställningen och hållbar utveckling. Flera EU-finansierade projekt har stött genomförandet av naturbaserade lösningar som syftar till att omvandla utrymmen som besöks av barn, såsom skolor eller lekplatser, till kalla öar för att motverka värmepåverkan (t.ex. OASIS-programmet eller myBUILDINGisGREEN-projektet). Andra projekt (t.ex. SINPHONIE) har lett till rekommendationer för barns välbefinnande och genomförande av tekniska lösningar för att minska effekterna av luftföroreningar i skolorna. Ökad medvetenhet spelar en viktig roll för att minska katastrofrisken. Projekt som Watercare eller Hull Children’s Flood syftar till att öka medvetenheten om översvämnings- och vattenkvalitetsrisker för barn och ungdomar, främst genom utbildningsmoduler, praktiska laboratorier eller onlineplattformar. Exempel på särskilda verktyg för att öka medvetenheten bland barn är en verktygslåda om vektorburna sjukdomar från Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och ett pedagogiskt spelom fästingar och borreliainfektion från nederländska hälsomyndigheter. Vaccination är ett mycket effektivt försvar mot fästingburen encefalit (TBE). Rekommendationerna om TBE-vaccin, även för barn, varierar dock kraftigt mellan olika europeiska länder. Österrike och Schweiz är de enda länderna med nationella universella vaccinationsprogram, medan andra europeiska nationer baserar sina rekommendationer på faktorer som riskområden eller yrkesmässig exponering (Steffen, 2019; Erber och Schmitt, 2018).

FUrther-information

Referenser

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.