eea flag

Utvecklat i samarbete med EU-Osha

Översikt över flera stora klimatförändringsrelaterade risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Arbetarskyddsfrågor

Klimatförändringarna påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa genom ökade temperaturer, exponering för ultraviolett strålning, kontakt med patogener, luftföroreningar inomhus och utomhus samt extrema väderförhållanden. Det kan förstärka befintliga risker eller skapa nya, såsom värmerelaterade störningar, vektor- och vattenburna sjukdomar, olyckor, allergier och cancer (ANSES, 2018). Detta kan leda till högre hälsokostnader, minskad livskvalitet och produktionsförluster (Kjellstrom m.fl., 2016; Dasgupta m.fl. 2021; Dasgupta & Robinson, 2023). Nästan alla sektorer kan påverkas, med risker för utomhusarbetare inom jordbruk, skogsbruk och byggverksamhet, räddningspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal samt inomhusarbetare, särskilt i värmeintensiva eller fysiskt krävande industrier. Ålder, befintliga medicinska tillstånd och socioekonomisk status kan påverka hälsoproblemens allvarlighetsgrad och arbetsmiljörisken med geografiskt läge. Strategierna för riskreducering bör därför anpassas till mångfalden bland den förvärvsarbetande befolkningen och de regionala farorna. En grundlig förståelse av hoten mot hälsa och säkerhet på arbetsplatsen till följd av klimatförändringarna är nödvändig för att bedöma och hantera riskerna på lämpligt sätt (OSH wiki, 2023).

Observerade effekter

Ökade temperaturer är ett stort problem för arbetsmiljön, både för inomhus- och utomhusarbetare. Extrem värme kan påverka koncentrationen och orsaka mental trötthet, uttorkning, utmattning, försämring av hjärt-, andnings- och njursjukdomar och potentiellt värmeslag, utmattning och synkope, om kroppen inte kan behålla sin vanliga temperatur (Parsons, 2014; Varghese m.fl., 2018; Europeiska miljöbyrån, 2022; EU-Osha, 2023b; Arbetsmiljöwiki, 2023). Intensivt fysiskt arbete kan ytterligare bidra till internt genererad kroppsvärme. Långvarig exponering för värme kan leda till försämrat omdöme, minskad vaksamhet och trötthet, vilket ökar risken för olyckor. Ytterligare värmeexponering utanför arbetstid kan hindra arbetstagare från att återhämta sig från värmestress mellan arbetsskift, särskilt om de lever under dåligt kylda förhållanden (Hansen et al., 2013). I vissa regioner kan arbetsmönstren behöva ändras för att undvika de varmaste och soligaste timmarna och nattarbete kan öka för att kompensera. Detta kan leda till minskad koncentration och hastighet av reflexer och synlighet kan också påverkas, vilket leder till en ökad risk för arbetsrelaterade skador (Jones et al., 2020; Narocki, 2021).

Friluftsarbetare

Värmestress är en betydande risk för utomhusarbetare, särskilt när de utför intensivt fysiskt arbete i direkt exponering för solljus och värme inom sektorer som jordbruk, skogsbruk, fiske, byggverksamhet, gruvdrift och stenbrott, transport och underhåll och försörjning. De som arbetar i lågavlönade yrken som kräver fysiskt arbete utanför kan vara särskilt utsatta. Extrema temperaturer och värmeböljor i södra Europa under somrarna 2020–2022 orsakade värmeslag och värmerelaterade dödsfall bland utomhusarbetare, däribland gatusopare och sopsamlare. Sammantaget visar en femtedel till en fjärdedel av den totala arbetskraften i Europa att de utsätts för obekväma höga temperaturer under minst en fjärdedel av sin arbetstid. Omkring hälften av de som arbetar utomhus och manuellt utsätts för mycket höga temperaturer (Eurofound, 2017).

Människor som arbetar utomhus löper också risk för ökad exponering för UV-strålning under ett förändrat klimat, vilket ökar risken för solbränna och i slutändan hudcancer. I Europa löper utomhusarbetare större risk för hudcancer än inomhusarbetare med liknande hudtyp (Trakatelli et al., 2016). Direkt exponering för solstrålning kan också försämra motorkognitiv prestanda (Piil et al., 2020) och öka risken för skador.

På grund av klimatförändringarna expanderar det geografiska området för patogener och sändande vektorer (t.ex. fästingar eller myggor). Detta utsätter utomhusarbetare i många yrken för risk för smittsamma vektorburna sjukdomar (Jones et al., 2020; Meima m.fl., 2020), inbegripet sjukdomar som redan är etablerade i Europa och som blir vanligare i det föränderliga klimatet (t.ex. fästingburen encefalit), och sjukdomar som tidigare inte var endemiska i Europa, såsom Rift Valley-feber,gula febern, malaria, denguefeber och chikungunya.

Extrema väderhändelser, såsom översvämningar och skogsbränder, förväntas öka i antal, svårighetsgrad och intensitet i hela Europa och kan orsaka skador och dödsfall. Allvarliga väderförhållanden kan öka risken för drunkning, brännskador, förfrysning och för räddningspersonal i frontlinjen, risker från giftiga gaser, explosioner, extrem värme och brandbekämpning. Utöver de fysiska effekterna påverkar klimatriskerna även arbetstagarnas psykiska hälsa (Schulte m.fl., 2016; Dasgupta m.fl., 2021; WHO, 2022).

Jord- och skogsbruk

EU:s jordbruksbefolkning står inför särskilt allvarliga risker till följd av klimatförändringarna, bland annat värmerelaterade njursjukdomar och andra sjukdomar, med tanke på att EU:s jordbrukare är äldre och därmed mycket sårbara (en tredjedel är över 65 år, Jones m.fl., 2020; El Khayat m.fl., 2022).

Jordbrukare och skogsarbetare arbetar i områden med skog, buskar eller högt gräs, där patogenbärande fästingar och insekter trivs (Covert & Langley, 2002). Arbetstagarna riskerar i allt högre grad att drabbas av vektorburna sjukdomar som borrelia och fästingburen encefalit (Jones m.fl., 2020; Meima m.fl., 2020)

Jordbrukare och skogsbrukare utsätts också för risker under saneringen efter extrema händelser, till exempel från fallande träd eller föremål. Återbeskogning av skadade områden och röjning av buskved för att minska brandriskerna kan öka förekomsten av belastningsbesvär (Jones m.fl., 2020) eftersom dessa uppgifter fortfarande huvudsakligen är en manuell verksamhet.

Bygg- och anläggningsindustri

Arbetstagare inom byggbranschen arbetar ofta inom områden under urban heat island (UHI) -effekten (dvs högre temperaturer i stadsområden än i landsbygden på grund av betong och asfalt, mänsklig verksamhet och brist på skuggbärande vegetation). Byggarbetares fysiskt krävande aktiviteter ökar deras ämnesomsättning och interna värmeproduktion, vilket i slutändan resulterar i mer värmestress (Nybo et al., 2021). Under sommarens värmebölja 2022 i Frankrike rapporterades sju dödsolyckor på arbetsplatsen med en möjlig koppling till det varma vädret, däribland tre dödsfall inom byggsektorn (Santé publique France, 2022).

Räddningsarbetare

Extrema väderhändelser kan allvarligt påverka räddningspersonal, inklusive brandmän, poliser, akut medicinsk personal och psykologer och, vid större katastrofer, även räddningsarbetare, tekniker, militär personal, antiterroriststyrkor, kroppshanterare, saneringsarbetare, byggnadsarbetare och volontärer.

Brandmän i frontlinjen utsätts för allvarliga arbetsmiljörisker, bland annat värmeutmattning, hudskador eller brännskador, psykiskt trauma eller exponering för giftiga gaser eller cancerframkallande ämnen och luftvägsirritation (Ioannou m.fl., 2022). Bland brandmän är hjärt- och kärlsjukdomar den främsta dödsorsaken, med högre risker för äldre arbetstagare med fysiskt ansträngande arbetsuppgifter (EU-Osha, 2023a). I värsta fall kan liv gå förlorade. En av de skogsbränder som ledde till flest dödsfall inträffade i augusti 2007 i Kroatien, där tolv brandmän miste livet och en skadades allvarligt (Stipaničev m.fl., 2008).

Naturkatastrofer kan innebära översvämningar och relaterade risker som drunkning och spridning av vatten- och vektorburna sjukdomar. Gnagare som lockas av avfall kan sprida leptospiros. Genom kontakt med överlevande kan räddningspersonalen drabbas av sårinfektioner, droppburna infektioner som tuberkulos, gastrointestinala sjukdomar och blodburna sjukdomar (t.ex. hiv, hepatit B och C). Andra infektioner genom kontakt med döda kroppar inkluderar grupp A streptokockinfektion (meningit), sepsis eller sällsynta sjukdomar som Creutzfeld-Jakobs sjukdom (Hauke et al., 2011).

Kollapsande byggnader och andra konstruktioner, damm och rök från kollapser och allmän förödelse kan öka olycksriskerna. Aska, gas, rök och damm från bränder i samband med naturkatastrofer eller jordskred kan orsaka ögon- och lungirritation och potentiellt kvävning.

Räddningsarbetare har ofta en hög arbetsbelastning och svår tidspress, konfronteras med döden och är skyldiga att undertrycka känslor medan de arbetar och samtidigt vara känslomässigt empatiska. Dessa egenskaper är riskfaktorer för dålig psykisk hälsa och utbrändhet (Hauke et al., 2011).

Inomhusarbetare

Inomhusarbetare löper också risk för klimatstress som kan öka under värmeböljor, särskilt de som arbetar i dåligt kylda byggnader eller i miljöer med hög industriell värmeproduktion, utför tungt fysiskt arbete eller måste använda personlig skyddsutrustning under värmeförhållanden. Detta omfattar sektorerna för el-, gas- och vattenförsörjning samt tillverkning (t.ex. av metaller) (Ciuha m.fl., 2019; Fatima m.fl., 2021).

Höga temperaturer ökar också inomhus CO2 nivåer som kan minska kognitiv kapacitet (Kapalo et al., 2020). Höga temperaturer i kombination med luftföroreningar inomhus kan också förvärra det så kallade sjukabyggnadssyndromet (Nazaroff, 2013).

Hälso- och sjukvårdspersonal

För hälso- och sjukvårdspersonal kan användning av personlig skyddsutrustning under varma förhållanden oavsiktligt bidra till värmestress. I en studie bland hälso- och sjukvårdspersonal i Tyskland rapporterade över 95 % av de sjuksköterskor som arbetade med covidpatienter och som bar personlig skyddsutrustning utmattning under varmt väder och 93 % respektive 86 % rapporterade andningsproblem och koncentrationssvårigheter (Jegodka m.fl., 2021). Hög efterfrågan på hälso- och sjukvård under värmeböljor kan leda till hög arbetsbelastning, stressiga och fysiskt utmanande förhållanden för hälso- och sjukvårdspersonal. Dessutom åldras den europeiska hälso- och sjukvårdspersonalen och blir därmed mer sårbar för värmestress och andra arbetsmiljörisker. Andelen personer över 50 år som arbetar inom hälso- och sjukvårdssektorn ökade med nästan 25 % mellan 2008 och 2016 (från 27,6 % till 34,1 % av all hälso- och sjukvårdspersonal) (Europeiska kommissionen, 2017). I stadsmiljöer är sjukhusens centrala läge ofta förknippat med ytterligare exponering för höga temperaturer via UHI-effekten. Nästan hälften av stadssjukhusen i Europa står inför en stark UHI-effekt.

Förväntade effekter

Bördan av flera klimatkänsliga faror på arbetsplatsen förväntas öka i framtiden. Dessa effekter kommer sannolikt att vara heterogena i hela Europa, och de regioner som för närvarande är utsatta för höga temperaturer förväntas påverkas mest. Regioner med tempererat klimat, där arbetstagare är mindre acklimatiserade för att arbeta under varma förhållanden, kan möta ökade yrkesrisker under plötsliga heta perioder. Även om människor kan anpassa sig fysiologiskt till att arbeta under varma förhållanden tar acklimatiseringen flera dagar och beror på miljö-, yrkes- och livsstilsfaktorer (Ioannou et al., 2022). Medan de negativa effekterna av den framtida uppvärmningen i Europa beräknas bli lägre jämfört med andra regioner i världen (Dasgupta m.fl. 2021), arbetstagare i södra Europa, inklusive Cypern, Sydegeiska öarna (Grekland), Balearerna (Spanien) och Ligurien (Italien), beräknas drabbas hårdast av ökad risk för värmestress, och de största minskningarna av effektiv arbetskraft inom utomhussektorn förväntas i dessa regioner (Dasgupta m.fl. 2021).

Större effekter av klimatförändringen kan ha en betydande inverkan på arbetsförhållandena. Till exempel kan behovet av att anpassa grödorna till de förändrade klimatförhållandena i grunden påverka jordbrukssektorn i hela Europeiska unionen och skapa stort tryck på jordbrukarna att anpassa sig samt orsaka djupgående förändringar av hur arbetet organiseras och därmed riskerna för arbetstagarna (Jones m.fl., 2020). Konsekvenserna av de stigande temperaturerna för många industrisektorer är dock fortfarande till stor del obedömda. Dessutom finns det mycket begränsad information om kostnaderna för hälsoeffekter i samband med klimatförändringar för arbetstagare, vilket till stor del skulle bero på de åtgärder som vidtas för att hantera värmerisker på arbetsplatsen, på politisk nivå, sektorsnivå eller företagsnivå.

Politiskasvar

Den genomförs i alla EU:s medlemsstater och utgör ramen för arbetarskyddet. Arbetsgivarna måste genomföra en riskbedömning på arbetsplatsen och fastställa förebyggande åtgärder för att skydda arbetstagarna mot alla risker på arbetsplatsen, i enlighet med en hierarki av kontroll och prioritering av tekniska och organisatoriska åtgärder framför personliga åtgärder. Vissa arbetsmiljörisker hanteras genom särskilda direktiv och de nationella bestämmelser som genomför dem (t.ex. om arbetsplatser och maskiner).

Värme- och UV-exponering

På nationell nivå har Cypern bestämmelser som omfattar värmestress hos arbetstagare. Andra länder (t.ex. Grekland) håller på att utarbeta lagstiftning (Ioannou m.fl., 2022). I vissa länder ingår rekommenderade temperaturgränser eller indikativa temperaturer i arbetsplatsföreskrifter eller i kollektivavtal. Dessa beror på typen av arbete (t.ex. lätt kontra tungt fysiskt arbete) eller arbetsplatsens placering (t.ex. utomhus, inomhus eller kontorsarbete).

Det finns vägledningsdokument för skydd mot UV-strålning och värme på arbetsplatsen i olika arbetsmiljöer. För brandmän har till exempel Europeiska fackföreningsinstitutet (ETUI) tillsammans med Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (Epsu) offentliggjort en vägledning om brandmännens arbetsvillkor, utmaningarna med värme- och rökrisker, fysiska och psykosociala risker och om prioriteringarna för förebyggande åtgärder (Scandella, 2012).

Vägledning finns tillgänglig på europeisk nivå för att hantera värmerisker på arbetsplatsen (EU-Osha, 2023b). Arbetsgivare bör utarbeta värmehandlingsplaner – i kombination med ett system för tidig varning om tillgängligt, såsom SunSmart Global UV-appen (Modenese, 2022) eller värmevarningsverktyget som utvecklats i Heat-Shield-projektet (Flouris et al., 2017). Det är viktigt att öka medvetenheten om arbetsmiljöpåverkan och anpassningslösningar för både arbetstagare och arbetsgivare (Morris m.fl., 2021). För alla förebyggande åtgärder eller handlingsplaner måste arbetsgivarna samråda med sina arbetstagare och utbilda dem i tillämpningen av åtgärderna.

Perioder med lägre arbetsintensitet och kortare arbetstid hjälper till att anpassa sig till värme, särskilt under de första dagarna av värmeexponering. Arbetsgivarna bör därför inrätta acklimatiseringssystem för arbetstagare (se till exempel NIOSH, 2016). Organisatoriska åtgärder inkluderar anpassning av arbetsscheman och planering av fysiskt krävande arbete när det är kallare (tidig morgon eller sen kväll) samt temperaturberoende raster eller riktlinjer för att arbeta hemifrån.

Andra särskilda förebyggande åtgärder skulle kunna omfatta (Morris m.fl., 2018; Jones m.fl., 2020; Ioannou m.fl., 2021; Arbetsmiljöwiki, 2023. EU-Osha, 2023a,b):

  • Tillräckligt med skugga, solskyddsmedel och skyddskläder.
  • Tillräckliga rastplatser för kylning under raster.
  • Tillhandahållande av fordon utrustade med luftkonditionerade slutna hytter (t.ex. på traktorer, lastbilar, lastare, kranar).
  • Anpassa arbetstiden för att undvika tider på dagen med höga temperaturer och UV-exponering.
  • Icke-reflekterande ytor för att undvika UV-reflektion.
  • tillhandahållande av dricksvatten,
  • Övervakning av temperaturen.

För arbetsplatser inomhus omfattar ytterligare förebyggande åtgärder följande:

  • anpassa arbetsprocesserna, t.ex. minska värmeavgivningen,
  • isolera maskiner/processer som genererar värme (eller separerar dem från arbetstagare),
  • lyft- och hanteringshjälpmedel för att minska hanteringslaster,
  • Hållbara kylsystem.
  • särskilda kylutrymmen (inomhusutrymmen utrustade med luftkonditionering).

Våtning av kläder och lemmar, och fläktar kan vara effektiva, men försiktighet måste vidtas för att inte orsaka drag och för att hålla luftfuktigheten inom acceptabla gränser. Skyddskläder (t.ex. skjortor med långa ärmar och hattar) skyddar mot exponering för UV-strålning, men det kan också leda till överhettning (OSH wiki, 2017). Arbetstagare som måste bära skyddskläder eller skyddsutrustning kan förses med särskilda skyddskläder (t.ex. vattenkylda kläder, luftkylda kläder, kylvästar och fuktade överkläder) och måste ta oftare pauser (NIOSH, 2016; Morris m.fl., 2018).

Biologiska agens

Enligt direktivet om biologiska agenser ska arbetsgivarna bedöma riskerna på arbetsplatsen till följd av exponering för biologiska agenser och om möjligt undvika eller minska exponeringen. Enligt direktivet ska relevanta hälsokontroller av arbetstagare genomföras före exponeringen och därefter med jämna mellanrum. Om en arbetstagare lider av en infektion eller sjukdom på grund av exponering bör övervakning erbjudas andra arbetstagare. Effektiva vacciner måste göras tillgängliga kostnadsfritt för arbetstagare som inte redan är immuna mot biologiska agenser som de sannolikt kommer att exponeras för. I vissa europeiska länder ersätts TBE-vaccination för personer med exponeringsrisk på arbetsplatsen, t.ex. i Slovenien (obligatorisk vaccinering), Estland och Slovakien (rekommenderad vaccinering) (Steffen, 2019).

Särskilda riktlinjer finns för arbetstagare i vissa länder, t.ex. riktlinjerna för arbete inom jord- och skogsbruk i Tyskland (TRBA 230).

Förebyggande åtgärder omfattar (Meima m.fl., 2020):

  • Ventilations-, aerosol- och dammundvikande åtgärder.
  • Se till att arbets- och gatukläder skiljs från kontaminerade och rena (svarta/vita) områden.
  • begränsa antalet exponerade arbetstagare,
  • Tillhandahållande och underhåll av lämpliga skyddskläder.
  • Hygienåtgärder, inklusive förbud mot att äta eller dricka på arbetsplatser.
  • Lämpliga tvätt-, omklädnings- och dekontamineringsutrymmen och rastplatser.

Dessutom måste arbetstagarna få instruktioner om vad de ska göra vid allvarliga tillbud, och arbetsgivarna måste föra ett register över arbetstagare som exponeras för vissa biologiska agenser.

FUrther-information

Referenser

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.