Arbetsproduktivitetseffekter

Procentuell förändring av arbetskraftsutbudet på grund av temperaturförändringar i sektorer med hög exponering (jordbruk,
skogsbruk, Utvinning av mineral. konstruktion) i förhållande till referensperioden 1965–1994

Källa: van Daalen m.fl., 2022

Arbetarskyddsfrågor

Klimatförändringarna påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa genom ökade temperaturer, exponering för ultraviolett strålning, kontakt med patogener, luftföroreningar inomhus och utomhus samt extrema väderförhållanden. Detta kan leda till högre hälsokostnader, minskad livskvalitet och produktionsförluster (Kjellstrom m.fl., 2016; Dasgupta m.fl. 2021; Dasgupta & Robinson, 2023).

Observerade effekter

Temperaturförändringarna i Europa mellan perioderna 2016–2019 och 1965–1994 har lett till en minskning på 0,98 % av arbetskraftsutbudet (dvs. antalet arbetstimmar) i högexponeringssektorerna (jordbruk, skogsbruk, gruvdrift, stenbrott och byggverksamhet, van Daalen m.fl. 2022). Den ökade värmestress som arbetstagare upplever minskar arbetsintensiteten och kräver ytterligare arbetsavbrott, och leder i slutändan till produktivitetsförluster och ekonomiska konsekvenser (Dasgupta et al. 2021; Dasgupta & Robinson, 2023). En fältstudie om beteendet hos arbetstagare som plockar druvor i Grekland visade att 12 % av den totala arbetstiden bestod av värmeinducerade oregelbundna arbetsuppehåll (Ioannou m.fl., 2017). Värmepåverkan på arbetsproduktiviteten är störst i utomhussektorer, men förlusterna kan sprida sig till hela ekonomin (Schleypen et al. 2022; Dasgupta m.fl. 2021; García-León m.fl. 2021).

Beräknade effekter

Bördan av flera klimatkänsliga faror på arbetsplatsen förväntas öka i framtiden. Dessa effekter kommer sannolikt att vara heterogena i hela Europa, och de regioner som för närvarande är utsatta för höga temperaturer förväntas påverkas mest. Medan de negativa effekterna av den framtida uppvärmningen i Europa beräknas bli lägre jämfört med andra regioner i världen (Dasgupta m.fl. 2021), arbetstagare i södra Europa, inklusive Cypern, Sydegeiska öarna (Grekland), Balearerna (Spanien) och Ligurien (Italien), beräknas drabbas hårdast av ökad risk för värmestress, och de största minskningarna av effektiv arbetskraft inom utomhussektorn förväntas i dessa regioner (Dasgupta m.fl. 2021). Inom ramen för RCP6 och utan riskreducerande åtgärder beräknas värmestress senast 2030 minska den fysiska arbetskapaciteten för (acklimatiserade) utomhusarbetare i södra Europa under sommarmånaderna till 60 % av den maximala kapaciteten. Samtidigt beräknas ämnesomsättningen minska mindre, vilket innebär att människor skulle fortsätta att arbeta mer intensivt än de borde, vilket leder till allvarliga hälsorisker (Ioannou et al., 2022).

Referenser

Dasgupta, S., & Robinson, E.J.Z., 2023, The labour force in a changing climate: Forsknings- och policybehov, PLOS Climate 2.1, e0000131. https://doi.org10.1371/journal.pclm.0000131

Dasgupta, S., m.fl., 2021, Effects of climate change on combined labour productivity and supply: en empirisk multimodellstudie, The Lancet Planetary Health 5(7), e455-e465. https://doi.org/10.1016/S2542-5196(21)00170-4

García-León, D., et al., 2021, Current and projected regional economic impacts of heatwaves in Europe, Nature Communications 12.1, 5807. https://doi.org/10.1038/s41467-021-26050-z.

Ioannou, L. G., et al., 2022, Occupational heat strain in outdoor workers: En omfattande översyn och metaanalys, Temperatur 9.1, 67–102. https://doi.org/10.1080/23328940.2022.2030634

Ioannou, L.G., et al., 2017, Time-motion analysis as a novel approach for evaluation the impact of environmental heat exposure on labour loss in agriculture workers, Temperature 4(3), 330-340 (inte översatt till svenska), https://doi.org/10.1080/23328940.2017.1338210

Kjellstrom, T., et al., 2016, Heat, Human Performance och Occupational Health: A Key Issue for the Assessment of Global Climate Change Impacts, Annual Review of Public Health 37.1, 97-112. https://doi.org/10.1146/annurev-publhealth-032315-021740 (inte översatt till svenska).

Schleypen, J.R., m.fl., 2022, Sharing the burden: kvantifiering av klimatförändringarnas spridningseffekter i Europeiska unionen enligt Parisavtalet, rumslig ekonomisk analys 17.1, 67–82. https://doi.org/10.1080/17421772.2021.1904150

van Daalen, K.R., et al., 2022, The 2022 Europe report of the Lancet Countdown on health and climate change: Mot en klimattålig framtid, The Lancet Public Health 7(11), E942-E965. https://doi.org/10.1016/S2468-2667(22)00197-9

Länkar till ytterligare information

Indikator för arbetskraftsutbud och temperatur i Europa