eea flag

Genomsnittlig koncentration av E. coli och enterokocker (CFU/100 ml) i provtaget europeiskt badvatten med och utan tidigare kraftiga regn

Källa: EEA, på grundval av en analys av vattenkvalitetsprover enligt badvattendirektivet (som tas mellan 2008 och 2022 en gång i månaden under badsäsongen, dvs. mars–oktober, beroende på badplats) och data från en ny analys av timnederbörden enligt Copernicus ERA5-Land

Anmärkning: Tidigare kraftiga regn definieras som regn >20 mm/dag som inträffar inom 3 dagar före provtagningen.

Hälsofrågor

Höga temperaturer, förändrade nederbördsmönster och extrema väderhändelser kan direkt påverka spridningen, överföringen och persistensen av patogener i miljön, vilket påverkar förekomsten och spridningen av klimatkänsliga infektionssjukdomar. Människor kan smittas genom intag av förorenat vatten eller mat, hudkontakt eller inandning av vattendroppar. Infektionsrisker är förknippade med virus som norovirus, rotavirus och hepatit A. bakterier såsom toxinproducerande E. coli, Salmonella spp. och Campylobacter spp., och Cryptosporidium spp., som orsakar parasitinfektioner. Sporadiskt förekommer infektioner med leptospiros, shigellos, giardiasis och legionärssjuka (ECDC, 2021). Olika patogener kan orsaka olika sjukdomar som utlöser gastrointestinala symtom eller hudinfektioner (EEA, 2020). Även cyanobakterier (mestadels i sötvatten), alger (i marina vatten) och Vibrio-bakterier (i bräckt eller marint vatten) kan vara skadliga när människor är i kontakt med sina toxiner via hudkontakt, via oavsiktligt intaget förorenat badvatten, eller via smittat dricksvatten eller skaldjur. Dessa patogener kan orsaka sår-, hud- och ögoninfektioner, allergiliknande symtom, gastrointestinala sjukdomar, lever- och njurskador, neurologiska störningar och cancer (Melaram m.fl., 2022; Neves m.fl., 2021).

Observerade effekter

Översvämningar

Mer frekventa och intensiva översvämningar kan öka exponeringen för patogener från förorenat vatten eller skräp, som kan innehålla djurs avföring eller slaktkroppar, avloppsvatten och ytavrinning. Stående vatten efter översvämning skapar nya zoner för patogenexponering, som också kan förorena odlade grödor (Weilnhammer m.fl., 2021). Avbrott i dricksvattenförsörjningen kan leda till olämpliga hygienrutiner eller kontaminering av vattenkällor och bidra till överföring av sjukdomar, särskilt från privata brunnar. När det gäller saneringsinsatser efter översvämningar och tillfälliga härbärgen, där den höga tätheten av fördrivna personer och störningar i hälso- och sjukvården kan underlätta spridningen av infektionssjukdomar, ökar infektionsriskerna (ECDC, 2021). Utbrott av sjukdomar efter översvämningar, särskilt via förorenade livsmedel och förorenat vatten, kan öka dödligheten med upp till 50 % under det första året efter en översvämning (Weilnhammer m.fl., 2021). I hela Europa har flera översvämningsrelaterade sjukdomsutbrott och fall rapporterats (t.ex. fall av leptospiros i samband med skyfall i Köpenhamn 2011 (Müller et al., 2011), utbrott av kryptosporidios bland barn efter översvämningar i Tyskland 2013 (Gertler et al., 2015), gastrointestinala sjukdomar och luftvägssjukdomar efter pluviala översvämningar i Nederländerna 2015 (Mulder et al., 2019).

Översvämningsrelaterade störningar i kraftverk eller vattenförsörjningsnät kan påverka lagring och beredning av livsmedel och öka risken för livsmedelsburna sjukdomar, särskilt i varmt väder.

Torka

Torka kan försämra vattenkvaliteten, främja patogentillväxt och öka koncentrationerna av tungmetaller och föroreningar. Vattenbrist kan tvinga fram nedskärningar i den offentliga vattenförsörjningen och användningen av obehandlat vatten för bevattning, vilket ökar risken för livsmedelsburna sjukdomar som STEC (Semenza m.fl., 2012). Dessutom kan en otillräcklig vattenförsörjning leda till lägre hygienstandarder inom livsmedelsindustrin och orsaka en ökad risk för livsmedelsburna sjukdomar (Bryan m.fl., 2020).

I badvatten leder sänkta vattennivåer under torrperioder till högre halter av patogener i badvatten (Mosley, 2015; Coffey m.fl., 2019). Indirekt koncentreras föroreningar i avloppsvatten, överväldigande reningsverk och ökande risker för vattenburna sjukdomar på grund av högre koncentrationer av vissa patogener (t.ex. Giardia- eller Cryptosporidium-parasiter) i avloppsvatten från reningsverk och därefter i vattenförekomster (Semenza och Menne, 2009). Låga flöden och högre vattentemperaturer gynnar också cyanobakteriella och skadliga algblomningar (Mosley, 2015; Coffey m.fl., 2019). Torrperioder ökar fritidsvattenaktiviteterna och ökar exponeringen för patogener som Leptospirosa spp., toxinproducerande E. coli, enterokocker eller parasiter som orsakar cercarial dermatit (s.k. simmarklåda).

Höga vatten- och lufttemperaturer

Vibrio

Förhöjda vattentemperaturer påskyndar tillväxten av vattenburna patogener, som utgör hälsorisker genom dricksvatten och rekreationsvattenanvändning. Infektioner i samband med marina miljöer domineras av infektioner med Vibrio spp.[1], som trivs i varmt vatten (> 15 °C) och låg till måttlig salthalt. Uppvärmningen av Östersjön anses vara den främsta orsaken till den kraftiga ökningen av Vibrio spp.-infektioner under de senaste årtiondena. Liksom alla fem europeiska hav har Östersjön värmts upp avsevärt sedan 1870, särskilt under de senaste 30 åren (EEA, 2024), och dess grunda, låga salthalt och näringsrika vatten gör den särskilt lämplig för Vibrio spp. Enligt van Daalen et al. (2024) uppvisade 18 länder lämpliga områden för Vibrio spp. i Europa 2022, och längden på den drabbade kustlinjen i dessa länder (23 011 km 2022) visar en stadig ökning mellan 1982 och 2022, särskilt i Västeuropa. I olika europeiska länder har fler fall av Vibrio-infektion rapporterats under år med sommarvärmeböljor och exceptionellt höga temperaturer (t.ex. Folkhälsomyndigheten, 2023, Brehm m.fl., 2021). Risken för infektion med mindre vanliga Shewanella spp. ökar också med stigande havsvattentemperaturer i Europa (t.ex. Naseer et al., 2019; Hounmanou m.fl., 2023).

Cyanobakterier

Den främsta faktorn som påverkar förekomsten av cyanobakteriella blomningar är tillgången på näringsämnen, främst kväve och fosfor från jordbruksfält med avrinning. I mindre utsträckning kan ökade vattentemperaturer påverka förekomsten av skadliga cyanobakteriella blomningar, som kulminerar i augusti (West et al., 2021; Huisman m.fl., 2018). Högre temperaturer och låga flöden orsakar skiktning i vattnet, vilket ytterligare gynnar algblomningar i näringsrikt vatten (Mosley, 2015; Richardson m.fl., 2018). De stigande vattentemperaturerna påverkar förekomsten och utbredningen av vissa toxinproducerande cyanobakterier av tropiskt ursprung i Europa, såsom Cylindrospermopsis raciborskii. Ytvattentemperaturen i Europas sjöar har värmts upp sedan 1990-talet, med en takt på 0,33 °C per årtionde (C3S, 2023).

Skadliga alger

Observerade trender i spridningen av skadliga algblomningar i marina vatten kan delvis kopplas till havsuppvärmning, marina värmeböljor och utarmning av syre, bredvid starka icke-klimatiska drivkrafter som ökad avrinning av näringsämnen från floder och föroreningar. Till följd av detta kan klimatförändringarna förvärra skadliga algblomningar som svar på eutrofieringen (Gobler, 2020). I södra Europa orsakar uppvärmningen av havstemperaturen en spridning av marina dinoflagellatalger och de fytotoxiner de producerar (Dickey och Plakas, 2010). Neurotoxiner ackumuleras lätt i europeiska kustnära skaldjur i Engelska kanalen och Atlantkusten i Bretagne (Belin et al., 2021) och orsakar gastrointestinala sjukdomar, neurologiska störningar och akut toxicitet när de konsumeras av människor (Etheridge, 2010). Dessutom har fall av fiskförgiftning från lokalt fångad fisk på grund av ciguatoxiner dokumenterats på Kanarieöarna och Madeira.

Höga lufttemperaturer kan påverka livsmedelskvaliteten negativt under transport, lagring och hantering mer generellt.

[1] Vibrio parahaemolyticus, V. vulnificus och V. cholerae är viktiga patogener för människor

Förväntade effekter

Vibrioinfektionerna förväntas fortsätta öka i Östersjön på grund av klimatförändringarna. Havsytans temperaturlämplighet för Vibrio i Nordsjön och Östersjön förväntas öka antalet månader på ett år med tillräckligt varmt havsvatten för potentiell förekomst av human patogen Vibrio spp. (Wolf m.fl., 2021). Enligt Efsa m.fl. (2020), Vibrio spp. är den biologiska fara för människors hälsa som med störst sannolikhet förvärras av klimatförändringarna och har nästan störst inverkan på människors hälsa.

Ökade temperaturer och mer frekventa och intensiva extrema händelser (såsom översvämningar och torka) i samband med klimatförändringar kommer sannolikt också att öka risken för andra vatten- och livsmedelsburna sjukdomar som orsakas av virus, bakterier och parasiter.

Politiskasvar

Åtgärder för att förebygga och minska negativa hälsoeffekter till följd av livsmedels- och vattenburna sjukdomar omfattar inrättande av effektiva system för övervakning av sjukdomarna (särskilt under högriskperioder), skärpta bestämmelser och kontroller av livsmedelssäkerhet och vattenkvalitet, system för tidig varning och planer för nödsituationer, utbildning och medvetandehöjande åtgärder bland yrkesverksamma inom nödsituationer, hälso- och sjukvård och folkhälsa, tillhandahållande av information och medvetandehöjande åtgärder om risker och sanitära metoder och motåtgärder för allmänheten.

Övervakningen av vatten- och livsmedelsburna sjukdomar i Europa görs av ECDC och Efsa på grundval av uppgifter som samlats in av EU:s medlemsstater. ECDC utarbetar årliga epidemiologiska rapporter om anmälningspliktiga sjukdomar och uppdaterar Surveillance Atlas of Infectious Diseases. Den utarbetar också riskbedömningar vid behov i händelse av utbrott och snabba utbrottsbedömningar med Efsa för livsmedelsburna utbrott. Efsa utarbetar tillsammans med ECDC årliga sammanfattande rapporter om zoonotiska infektioner och livsmedelsburna utbrott.

Enligt EU:s dricksvattendirektiv ska mikrocystin-LR, ett vanligt och utbrett cyanotoxin, mätas när en cyanobakteriell blomning upptäcks i en dricksvattenreservoar (EU, 2020b). I EU:s badvattendirektiv anges att i händelse av potentiella blomningar (ökad cyanobakteriell celldensitet eller blomningspotential) ska lämplig övervakning utföras för att möjliggöra snabb identifiering av hälsorisker. När spridning av cyanobakterier inträffar och en hälsorisk har identifierats eller förmodats ska lämpliga hanteringsåtgärder omedelbart vidtas för att förhindra exponering, inbegripet information till allmänheten.

Bland EES-länderna och samarbetsländerna har 24 ratificerat protokollet om vatten och hälsa, ett internationellt, rättsligt bindande avtal för länder i den alleuropeiska regionen för att skydda människors hälsa och välbefinnande genom hållbar vattenförvaltning och genom att förebygga och kontrollera vattenrelaterade sjukdomar. Att öka motståndskraften mot klimatförändringar är ett av de tekniska områdena i protokollets arbetsprogram (Unece, 2022).

FUrther-information

Referenser

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.