Legionärssjuka

Legionärssjuka, som orsakas av Legionella spp., kan leda till lunginflammation och infektioner i flera kroppsdelar. Isolerade fall och utbrott förekommer i alla länder i Europa, med majoriteten förvärvas utanför vårdinrättningar. Sedan 2017 är omkring 10–20 % av de årligen rapporterade fallen reserelaterade (ECDC, 2012–2023). Även om sjukdomen är en ovanlig och huvudsakligen sporadisk luftvägsinfektion i Europa är den kraftigt underdiagnostiserad och underrapporterad (ECDC, 2012–2023). Ökade temperaturer, högre nederbördsintensitet och mer extrema händelser kan påverka bakteriell tillväxt och användning av vatten (där bakterierna är närvarande), vilket kan öka sjukdomsincidensen i vissa regioner.

Antal rapporterade fall av legionärssjuka (karta) och totalt antal rapporterade fall (diagram) i Europa

_{Källa: ECDC, 2024, Surveillance Atlas of Infectious Diseases (övervakningsatlas över infektionssjukdomar).}

_{Anmärkningar: Karta och diagram visar uppgifter för EES-länderna. Gränserna och namnen på denna karta innebär inte något officiellt godkännande eller godtagande av Europeiska unionen. Gränserna och namnen på denna karta innebär inte något officiellt godkännande eller godtagande av Europeiska unionen. Sjukdomen är anmälningspliktig på EU-nivå, men rapporteringsperioden varierar mellan länderna. När länder rapporterar noll ärenden visas anmälningsfrekvensen på kartan som ”0”. När länder inte har rapporterat om sjukdomen under ett visst år är andelen inte synlig på kartan och märks som ”orapporterad” (senast uppdaterad i augusti 2024).}

Källa & överföring

Av de olika Legionella-arter som finns är L. pneumophila ansvarig för de flesta Legionella-infektioner hos människor, som främst påverkar de nedre luftvägarna (Kozak-Muiznieks et al., 2018). Legionella spp. är vanliga och förekommer i få antal i naturliga floder och sjöar. I konstgjorda vattensystem som kyltorn, reservoarer, evaporativa kondensorer, luftfuktare, dekorativa fontäner, varmvatten och liknande system kan bakterierna lätt föröka sig och utgöra en hälsorisk.

Legionellaarter som finns, L. pneumophila, är ansvarig för de flesta Legionella-infektioner hos människor, som främst påverkar de nedre luftvägarna (Kozak-Muiznieks et al., 2018). Legionella spp. är vanliga och förekommer i få antal i naturliga floder och sjöar. I konstgjorda vattensystem som kyltorn, reservoarer, evaporativa kondensorer, luftfuktare, dekorativa fontäner, varmvatten och liknande system kan bakterierna lätt föröka sig och utgöra en hälsorisk.

Människor infekteras främst genom inandning av aerosoler, det vill säga vattendroppar i luften som innehåller Legionella spp.. Inandning av vattendroppar i luften som omger kirurgiska sår, eller direkt kontakt med såret, kan också infektera människor (Kashif et al., 2017). Dricka förorenat vatten utgör ingen risk och även infektioner via person-till-person kontakt är extremt sällsynta (Correia et al., 2016).

Legionärernas sjukdomsutbrott i semesterboende är mestadels förknippade med vattensystem med varmt eller kallt vatten, inklusive vattentankar, hotellrumsuttag, duschar i pooler och spa eller trädgårdssprinkler. Om bakteriekoncentrationerna i vattnet är höga kan en person som andas in de bakterier som är fångade i vattendropparna smittas när han eller hon tar en dusch eller ett bad (Papadakis et al., 2021). Stora utbrott är ofta förknippade med kyltorn eller så kallade våtluftskonditioneringssystem. När Legionella spp. finns i sådana system kan de snabbt föröka sig och utgöra en risk i offentliga anläggningar som använder vatten för luftkonditionering, såsom hotell. Torra luftkonditioneringssystem är inte farliga.

Legionärssjuka kan också förvärvas på sjukhus när Legionella spp. koloniserar vattensystemen och orsakar infektioner via bad, ånguppvärmda handdukar, luftfuktare, dekorativa fontäner och vissa medicintekniska produkter (Beauté m.fl., 2020).

Hälsoeffekter

Legionärs sjukdom börjar vanligtvis med torr hosta, feber, huvudvärk och ibland diarré. Infektioner med Legionella spp. resulterar ofta i en form av lunginflammation flera dagar efter infektion. Oftast påverkas lungorna och mag-tarmkanalen. I svåra fall kan legionärssjuka påverka flera organ och kroppsdelar, vilket leder till hög dödlighet. På grund av liknande symtom är legionärssjuka ofta feldiagnostiserad som en vanlig lunginfektion. Diarré och närvaron av specifika enzymer i blodet kan dock tyda på en infektion med Legionella spp. När flera personer diagnostiseras samtidigt kan detta indikera ett utbrott och en vanlig infektionskälla kan identifieras.

Morbiditet & dödlighet

I EES-länderna (utom Schweiz och Turkiet på grund av avsaknad av uppgifter) under perioden 2005–2021:

• 117 605 infektioner (ECDC, 2024)
• Den högsta årliga anmälningsfrekvensen hittills i EU/EES observerades 2021 med 2,4 fall per 100 000 invånare.
• Dödligheten varierar mellan 7 och 9 procent.
• Ett ökande antal fall har rapporterats mellan 2014 och 2022, utom 2020 under covid-19-pandemin på grund av underrapportering och minskad exponering.
• Reserelaterade fall uppgick till 15–20 % före pandemin, men sjönk till under/cirka 10 % under 2020–2021, åtminstone delvis på grund av pandemin och tillhörande reserestriktioner.

(ECDC, 2012–2023)

Fördelning mellan populationer

• Åldersgrupp med den högsta sjukdomsincidensen i Europa: > 65 år, där mer än 90 % av alla fall rapporteras hos personer över 45 år (ECDC, 2012–2023)
• Grupper som löper risk för allvarlig sjukdom: personer över 45 år, rökare, personer med låg immunitet eller dålig hälsostatus
  
  

Klimatkänslighet

Klimatanpassning

Legionella spp. är kända för att ha en bred temperaturtolerans, kunna motstå temperaturer mellan 0 och 68 ° C och växa mellan 25 och 42 ° C med den snabbaste tillväxten vid 35 ° C (Spagnolo et al., 2013).

Säsongsbundenhet

I Europa inträffar de flesta infektioner mellan juni och oktober, med toppar under sommarmånaderna när temperaturen är högre under vissa år (ECDC, 2012-2023).

Klimatförändringarnas inverkan

Legionärernas sjukdom kan öka med ökande årlig nederbörd och medeltemperatur, nederbördsintensitet och varaktighet, i samband med klimatförändringarna (Han, 2021; Pampaka m.fl., 2022). Ökande nederbördsmängder är den viktigaste drivande klimatfaktorn eftersom Legionella spp. är vattenburen. Mer frekventa eller intensiva torkperioder inducerar låga flödeshastigheter, vilket å andra sidan också kan öka bakterietillväxten. Dessutom gynnar ökande lufttemperaturer bakterietillväxt i de flesta europeiska länder, eftersom optimala förhållanden för bakterietillväxt inte alltför ofta passeras, t.ex. sker optimal tillväxt vid 35 ° C för Legionella spp. (Spagnolo m.fl., 2013). På grund av de förändrade temperatur- och nederbördsförhållandena, som håller på att bli mer lämpade för Legionella, är det troligt att bakterierna och den därmed förknippade sjukdomen sprider sig norrut i Europa och att tidigare opåverkade områden kan drabbas av fall eller utbrott av legionärssjuka.

Förebyggande & Behandling

Förebyggande åtgärder

• Korrekt underhåll av konstgjorda vattensystem och undvikande av riskfaktorer (inklusive organiskt material, varmvattentemperaturer (25-42 °C) och låga flöden), t.ex. genom att cirkulera varmt vatten (> 60 °C)
• Underhåll av vattenförsörjningssystem för dricksvatten och dekorativa fontäner som kan sprida aerosoler och droppar, t.ex. genom tillförsel av vatten vid temperaturer under 25 °C och regelbunden rengöring
• Underhåll av säkra vattenmiljöer för fritidsaktiviteter genom frekvent rengöring och användning av desinfektionsmedel (t.ex. klor)
• Förbättrad vattensäkerhetshantering på fartyg, t.ex. genom att hålla vattentemperaturen utanför det gynnsamma intervallet för Legionella spp. och desinficera regelbundet
• Övervakning av legionärers sjukdomar, t.ex. Europeiska nätverket för övervakning av legionärers sjukdomar (ELDSNet), för att möjliggöra upptäckt av sjukdomar och efterföljande motåtgärder för att förhindra att sjukdomen sprids.

(Nationella akademier för vetenskap, teknik och medicin, 2020; Sciuto m.fl., 2021)

Behandling

Antibiotika

Referenser

Beauté, J., et al., 2020, Healthcare-Associated Legionnaires' Disease, Europe, 2008–2017, Emerging Infectious Diseases 26(10), 2309–2318. https://doi.org/10.3201/eid2610.181889

Correia, A.M., et al., 2016, Probable Person-to-Person Transmission of Legionnaires’ Disease, New England Journal of Medicine 374 (5), 497–498. https://10.1056/NEJMc1505356

ECDC, 2012–2023, Annual epidemiological reports for 2010-2021 – Legionnaires’ disease (årliga epidemiologiska rapporter för 2010–2021 – legionärssjuka). Finns på https://www.ecdc.europa.eu/en/legionnaires-disease/surveillance-and-disease-data/surveillance. Senast hämtad augusti 2024.

ECDC, 2024, Surveillance Atlas of Infectious Diseases (övervakningsatlas över infektionssjukdomar). Finns på https://atlas.ecdc.europa.eu/public/index.aspx. Senast hämtad augusti 2024.

Han, X. Y., 2021, Effects of climate changes and road exposure on the rapid rising legionellosis incidence rates in the United States, PLOS ONE 16(4), e0250364. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0250364 (inte översatt till svenska).

Kashif, M., et al., 2017, Legionella pneumonia associated with severe acute respiratory distress syndrome and diffuse alveolar blödning—A rare association, Respiratory Medicine Case Reports 21, 7–11. https://doi.org/10.1016/j.rmcr.2017.03.008

Kozak-Muiznieks, N. A., et al., 2018, Comparative genome analysis reveals a complex population structure of Legionella pneumophila subspecies, Infection, Genetics and Evolution 59, 172–185. https://doi.org/10.1016/j.meegid.2018.02.008

Nationella akademier för vetenskap, teknik och medicin, 2020, Förvaltning av legionella i vattensystem. Washington, DC, The National Academies Press. https://doi.org/10.17226/25474 (på engelska).

Pampaka, D., et al., 2022, Meteorological conditions and Legionnaires’ disease sporadic cases-a systematic review, Environmental Research 214, 114080. https://doi.org/10.1016/j.envres.2022.114080 (inte översatt till svenska).

Papadakis, A., et al., 2021, Legionella spp. Colonization in Water Systems of Hotels Linked with Travel-Associated Legionnaires’ Disease, Water 13(16), 2243. https://doi.org/10.3390/w13162243 (kolonisering i vattensystem av hotell kopplade till Travel-Associated Legionnaires’ Disease, vatten 13(16), 2243. https://doi.org/10.3390/w13162243)

Sciuto, E. L., et al., 2021, Environmental Management of Legionella in Domestic Water Systems: Konsoliderade och innovativa metoder för desinfektion och riskbedömning, mikroorganismer 9 (3), 577. https://doi.org/10.3390/microorganisms9030577

Spagnolo, A. M., et al., 2013, Legionella pneumophila in healthcare facilities, Reviews in Medical Microbiology 24(3), 70–80. https://doi.org/10.1097/MRM.0b013e328362fe66