Information från rapportering om anpassning enligt styrningsförordningen (2023, 2021)

Hälso- och sjukvårdssektorn omfattas av både Österrikes anpassningsstrategi och handlingsplan (NAS och NAP, 2017). Anpassningsåtgärderna bör inte medföra några sociala nackdelar. utan snarare minimera riskerna för demokrati, hälsa, säkerhet och social rättvisa.

Anpassningsåtgärder och folkhälsoåtgärder omfattar följande:

• Allmän PR och särskilt arbete med att förbereda sig för extrema händelser eller utbrott av infektionssjukdomar: Öka medvetenheten, informera allmänheten och förbättra kapaciteten hos samordnade räddningstjänster och ansvariga institutioner för att förebygga eller minimera hälsorisker och minska antalet dödsfall vid extrema händelser eller utbrott av infektionssjukdomar.
• Hantering av värme och torka: Minska värmestressen och förhindra ytterligare klimatrelaterade negativa hälsoeffekter hos befolkningen i särskilt värmebenägna områden (t.ex. stadsområden som påverkas av värmeöeffekten).
• Hantering av översvämningar, jordskred, laviner, jordskred och stenras: Upprätthålla centrala tjänsters försörjningsfunktioner vid katastrofer och förebygga dödsolyckor samt akuta och kroniska samt fysiska och psykiska hälsoeffekter.
• Kunskapsutveckling och förberedelser för hantering av patogener/smittsamma sjukdomar: Förbättra kunskapsbasen om klimatförändringsrelaterade förändringar i etableringen och spridningen av patogener och infektionssjukdomar. Undertryckande av etablering och spridning av patogener, infektionssjukdomar och sjukdomsbärare (vektorer). förbättra tidig upptäckt, diagnos och behandling av ”nya och framväxande sjukdomar”.
• Riskhantering med avseende på spridning av allergiframkallande och toxiska arter: Förebyggande/minskning av negativa hälsoeffekter på grund av allergiframkallande och giftiga växter och djur.
• Hantering av föroreningar och ultraviolett strålning: Förebyggande/minskning av negativa hälsoeffekter till följd av förändringar i exponeringen för föroreningar till följd av extrema händelser och klimatförändringar.
• Sammankoppling och vidareutveckling av övervaknings- och system för tidig varning: Förberedelse av allmänheten, hälso- och sjukvårdsorganisationer och hjälporganisationer för klimatförändringsrelaterade effekter och nödsituationer i syfte att minska/förebygga hälsokonsekvenser genom utveckling av en gemensam, enhetlig övervakningsstruktur, särskilt genom att koppla samman befintliga system. Denna struktur bör kunna anpassas till respektive risker (t.ex. översvämningar, värme, kyla, patogener/smittsamma sjukdomar).
• Införlivande av klimatrelevanta ämnen i utbildning och vidareutbildning av läkare och personal inom medicinska, terapeutiska och diagnostiska hälso- och sjukvårdsyrken: Öka kompetensen hos läkare och hälso- och sjukvårdspersonal när det gäller att hantera klimatrelevanta hälsofrågor.
• Skydd av produktionsområden för frisk/kall luft, ventilationsvägar och ”grön” och ”blå” infrastruktur inom bostadsområden: Förbättring av mikroklimatet i tätbefolkade områden, förebyggande av överhettning och värmeöeffekter samt kompensation för ökad bioklimatisk stress på människors hälsa. säkerställa tillgången till frisk/kall luft i tätbebyggda områden och undvika hälsorisker på grund av värme.
• Översyn och (vid behov) anpassning av bioklimatiskt aktiva åtgärder i utvecklingsplaner: Förbättring av mikroklimatet i tätbefolkade områden, förebyggande av överhettning och värmeöeffekter samt kompensation för ökad bioklimatisk stress på människors hälsa. Förebyggande av värmerelaterade hälsorisker.

Integrationen av anpassning i sektorspolitik och sektorsprogram, och därmed integreringen, ökar, med praktiska exempel från hälso- och sjukvårdssektorn.

Den andra lägesrapporten om genomförandet av anpassningsåtgärder visar att anpassningen till klimatförändringarna har tagit fart och att insatserna för att genomföra åtgärderna har ökat i hela Österrike. System för tidig varning och övervakning är viktiga för att skydda människors hälsa. Värmeskyddsplaner har utarbetats både på federal nivå och i de flesta federala provinser. De är inriktade på att informera och varna befolkningen.

God praxis för hälsa när det gäller anpassning är bland annat följande:

• Handbok: Skydd mot värme i hus och lägenheter. I guideboken presenteras åtgärder som kan användas för att uppnå ett energieffektivt skydd mot värme. Tips mot värme från den österrikiska byrån för hälsa och livsmedelssäkerhet (AGES) inklusive värmetelefon och videor om korrekt näring i värme och livsmedelssäkerhet på sommaren.

• Riktlinje för handlingsplanen för värme: För vård- och omsorgsinrättningar att skapa sina egna värmehandlingsplaner: Riktlinjen riktar sig till institutionaliserade vårdområden för de mest utsatta befolkningsgrupperna och de som ansvarar för sjukhus, vård- och omsorgsinrättningar. Med rekommendationer för åtgärder på kort till medellång sikt och akuta åtgärder hjälper den organisationer att utveckla och upprätta egna värmeplaner.

Information från Europeiska miljöbyråns rapport. Klimatförändringar och hälsa: den nationella politiska översikten i Europa (2022)

Nationella strategier för anpassning till klimatförändringar och nationella hälsostrategier analyserades för att identifiera täckningen av klimatrelaterade hälsoeffekter (fysiska, psykiska och sociala) och de typer av insatser som tar itu med dem. Rapporten ger en europeisk översikt, medan den geografiska täckningen av olika aspekter av nationell politik i hela Europa kan visualiseras med hjälp av kartvisaren . Resultaten för Österrike sammanfattas här.

Granskade policydokument:

Den österrikiska strategin för anpassning till klimatförändringarna, del 1

Österreichischer Strukturplan Gesundheit 2017

Aspekter som behandlas i de granskade policydokumenten:

Resurser i observatoriets katalog över Österrike