EU:s politik för klimatanpassning och hälsa

Klimat och hälsa i EU:s viktigaste policydokument

Rampolitik

År 2019 fastställdes i den europeiska gröna given en tillväxtstrategi för att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där det från och med 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursanvändningen. Den europeiska gröna given syftar också till att skydda, bevara och stärka unionens naturkapital och ”skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter”.

Ett av de sex sammanlänkade tematiska prioriterade målen i det åttonde miljöhandlingsprogrammet till 2030 (det åttonde miljöhandlingsprogrammet) är kontinuerliga framsteg med att förbättra och integrera anpassningsförmågan, bland annat på grundval av ekosystemansatser, stärka motståndskraften och anpassningen och minska miljöns, samhällets och alla ekonomiska sektorers sårbarhet för klimatförändringar, samtidigt som man förbättrar förebyggandet av och beredskapen för väder- och klimatrelaterade katastrofer. I dokumentet anges också att man bör prioritera att snabbt uppnå klimat- och miljömålen och samtidigt skydda människors hälsa och välbefinnande från miljörisker och miljöpåverkan och säkerställa en rättvis och inkluderande omställning. I det åttonde miljöhandlingsprogrammet erkänns vidare behovet av förbättrad samordning mellan miljö- och hälsopolitiken för att stärka klimatresiliensen, särskilt i utsatta samhällen.

Konkurrenskraftskompassen från januari 2025 utgör den strategiska ramen för att styra Europeiska kommissionens arbete fram till 2029. Där anges att EU och medlemsstaterna måste förbättra sin motståndskraft och öka sin beredskap, regelbundet uppdatera klimatriskbedömningarna och förbättra motståndskraften hos kritisk infrastruktur. Att integrera klimatresiliens i stadsplaneringen, införa naturbaserade lösningar, utveckla naturkrediter och anpassning inom jordbruket och samtidigt bevara livsmedelstryggheten är också ett av alternativen för att skydda EU:s ekonomi och samhälle från de värsta naturkatastroferna, såsom översvämningar, torka, skogsbränder och stormar som äventyrar leveranskedjor och produktionsanläggningar.

EU:s politik för klimatanpassning

Enligt artikel 5 i den europeiska klimatlagen, som trädde i kraft i juni 2021, är anpassning till klimatförändringarna en rättslig skyldighet för EU-institutionerna och medlemsstaterna, som kräver att de ”säkerställer kontinuerliga framsteg när det gäller att förbättra anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten för klimatförändringar i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet”. Dessutomska medlemsstaternas anpassningspolitik ”ta hänsyn till de berörda sektorernas särskilda sårbarhet”, integrera ”anpassning till klimatförändringar på ett konsekvent sätt inom alla politikområden” och ”särskilt fokusera på de mest utsatta och drabbade befolkningsgrupperna och sektorerna”.

I februari 2021 antog Europeiska kommissionen meddelandet Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning. I meddelandet skisseras en långsiktig vision om att EU ska bli ett klimattåligt samhälle som är helt anpassat till klimatförändringarnas oundvikliga effekter senast 2050, och det anges också att det behövs en djupare förståelse av klimatriskerna för hälsan. En nyckelåtgärd inom ramen för denna strategi är det europeiska observationsorganet för klimat och hälsa.Observationsorganet spelar en avgörande roll när det gäller att samla in och sprida kunskap om klimatrelaterade hälsoeffekter, underlätta den politiska utvecklingen och stödja anpassningsplaneringen.

Europeiska miljöbyrån offentliggjorde den första europeiska klimatriskbedömningen (EUCRA) i mars 2024. EUCRA bedömer stora klimatförändringsrelaterade effekter och risker – även för folkhälsan, särskilt från värme – i Europa, och varnar för att många av dessa risker redan har nått kritiska nivåer och skulle kunna bli katastrofala utan brådskande och beslutsamma åtgärder. Som svar på EUCRA utfärdade Europeiska kommissionen meddelandetHantering av klimatrisker – skydd av människor och välstånd. I rapporten identifieras lösningar som gör de administrativa systemen i EU och dess medlemsstater bättre rustade att hantera klimatrisker, och särskilda åtgärder för påverkade kluster (inklusive hälso- och sjukvård), som kommissionen kommer att gå vidare med. I meddelandet understryks behovet av system för tidig varning, klimatinformerad hälso- och sjukvårdsplanering och forskning om klimatkänsliga sjukdomar, samtidigt som klimat och hälsa integreras i befintlig politik. Det prioriterar luftkvalitetsförbättringar, förstärkta handlingsplaner för värmehälsa och arbetsmiljölagstiftning. Dessutom framhålls det europeiska observatoriet för klimat och hälsa, förbättrade övervaknings- och insatsmekanismer, gränsöverskridande medicinsk mobilisering och säker tillgång till kritiska medicinska motåtgärder för att stärka motståndskraften mot klimatrelaterade hälsohot.

I de politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionen 2024–2029 beskrivs inrättandet av en europeisk klimatanpassningsplan som syftar till att förbättra medlemsstaternas beredskaps- och planeringskapacitet och samtidigt säkerställa regelbundna vetenskapsbaserade riskbedömningar. ECAP kommer att ta itu med Europeiska rådets uppmaning till en övergripande strategi för hantering av klimatrisker som omfattar alla risker och hela samhället. Som en viktig del av en bredare politisk agenda, tillsammans med andra flaggskeppsinitiativ, syftar handlingsplanen till att skydda Europas produktivitet, säkerhet och välstånd och stärka dess konkurrenskraft. Europeiska kommissionen planerar att anta handlingsplanens politiska paket under senare hälften av 2026. Denna plan kommer att bedöma klimatpåverkan och klimatrisker inom sektorer som infrastruktur, energi, vatten, livsmedel och mark i både stads- och landsbygdsområden, och kommer att undersöka incitament för naturbaserade lösningar. Dessutom strävar kommissionen efter att öka finansieringen av resiliens och strategiskt mobilisera offentliga resurser för att till fullo utnyttja den privata sektorns investeringar i resiliens. ECAP kommer att fungera tillsammans med andra kommissionsinitiativ, bland annat strategin för vattenresiliens, konkurrenskraftskompassen och strategin för EU:s beredskapsunion.

I strategin för EU:s beredskapsunion , som antogs i mars 2025, identifieras klimatrisker bland de nuvarande hoten. Det belyser behovet av att förutse och förebygga dessa risker genom att ta itu med dem på ett övergripande sätt, med tanke på hur de interagerar och orsakar ringar på vattnet. Kommissionen planerar att göra en detaljerad bedömning av risker och hot inom olika sektorer i EU. Strategin syftar till att bygga in motståndskraft i EU:s politik och göra den starkare mot klimatutmaningar för att förhindra framtida kriser. Förutom att hänvisa till ECAP åtar den sig att överbrygga klyftan i försäkringsskydd. Euroepan-kommissionen kommer att undersöka lösningar, med beaktande av rekommendationer från Europeiska centralbanken och andra relevanta myndigheter, för att säkerställa ett bättre försäkringsskydd mot klimatrisker för den europeiska befolkningen.

EU-samordning av insatser på hälsoområdet

Enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har medlemsstaterna huvudansvaret för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård. EU:s hälsopolitik kompletterar därför den nationella politiken och säkerställer hälsoskyddet i all EU-politik. För att till exempel stärka beredskapen och samordningen av insatser vid hälsohot antog EU 2022 förordning 2022/2371 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut 1082/2013/EU. Det ger EU ett starkt och omfattande mandat för samordning och samarbete för effektivare insatser vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Det syftar till att stärka planeringen av förebyggande åtgärder, beredskap och insatser. förstärka den epidemiologiska övervakningen och övervakningen, förbättra uppgiftsrapporteringen, och stärka EU:s samordning.

Europeiska kommissionen håller på att bygga upp en stark europeisk hälsounion för att ytterligare förbättra samordningen av allvarliga gränsöverskridande hot, bland annat sådana som har samband med miljö- och klimatförhållanden. I meddelandet anges följande: Genom att bygga upp en europeisk hälsounion – beredskap och resiliens byggerden europeiska hälsounionen på EU:s gemensamma insatser för att förena förhållandet med den naturliga miljön genom att delta i olika och mer hållbara mönster för ekonomisk tillväxt. Bekämpa klimatförändringarna och hitta sätt att anpassa sig till dem. Bevarande och återställande av den biologiska mångfalden. Förbättring av kostvanor och livsstilar. Att minska och avlägsna föroreningar från miljön kommer att ha positiva effekter på medborgarnas hälsa.

Programmet EU för hälsa är EU:sstörsta hälsoprogram hittills och kommer att investera 5,3 miljarder euro i åtgärder med ett EU-mervärde som kompletterar EU-ländernas politik och syftar till att uppnå ett eller flera av målen för programmet. Programmet syftar till att förbättra och främja hälsan i unionen, skydda människor i unionen från allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, förbättra läkemedel, medicintekniska produkter och krisnödvändiga produkter samt stärka hälso- och sjukvårdssystemen. EU för hälsa syftar bland annat till att ”bidra till att hantera klimatförändringarnas och miljöförstöringens negativa effekter på människors hälsa” genom att tillhandahålla finansiering till stödberättigade enheter. Programmets mål kommer att eftersträvas och säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor i all unionspolitik och alla unionsåtgärder i enlighet med One Health-modellen, i tillämpliga fall.

EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera), som inrättades 2021, tar EU:s beredskap och insatskapacitet vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa till en ny nivå och kommer att vara en viktig faktor för inrättandet av en starkare europeisk hälsounion. Hera har en budget på 6 miljarder euro för perioden 2022–2027 och arbetar för att förebygga, upptäcka och snabbt reagera på hälsokriser, bland annat klimatförändringar. Den fungerar i två lägen: Före en hälsokris – i ”beredskapsfasen” – kommer Hera att ha ett nära samarbete med andra EU-organ och nationella hälso- och sjukvårdsorgan, industrin och internationella partner för att förbättra EU:s beredskap för hälsokriser. I händelse av ett hot mot folkhälsan på EU-nivå går Hera snabbt över till krisinsatser, fattar snabba beslut och aktiverar nödåtgärder.

När det gäller specifika hälsofrågor syftar EU:s läkemedelsstrategi (2023) till att se över läkemedelslagstiftningen för att stärka kraven på miljöriskbedömning och villkoren för användning av läkemedel och utvärdera forskningsresultaten inom ramen för initiativet för innovativa läkemedel.

I kommissionens meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa från juni 2023 hänvisas till klimatförändringarna som en bidragande faktor till psykisk ohälsa. Det framhålls också att unga människor är starkt upptagna av klimatförändringarna och att många av dem ser sin framtid som skrämmande.

EU:s organ och myndigheter på områdena klimatförändringar och hälsa

För att stärka Europas försvar mot infektionssjukdomar inrättades 2005 Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). ECDC ansvarar för vetenskapliga belägg och riskbedömningar av smittsamma sjukdomar, även sådana som är förknippade med ett förändrat klimat. Europeiska länder rapporterar uppgifter från sina övervakningssystem till ECDC. Enligt förordning (EU) 2022/2371 kommer förteckningen över sjukdomar som ska anmälas till ECDC på EU-nivå att uppdateras så att sjukdomar, inbegripet sjukdomar som är förknippade med klimatförändringar, kan upptäckas i tid.  ECDC har utvecklat nätverket European Environment and Epidemiology (E3), som tillhandahåller verktyg för övervakning i realtid av meteorologiska förhållanden för att bedöma risken för vattenburna sjukdomar och vektorburna sjukdomar samt andra verktyg för riskbedömningar. Dessutom samordnar ECDC och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) gemensamt VectorNet, nu i sin tredje iteration (2019–2024), som är en plattform som stöder insamlingen av data om vektorer och patogener i vektorer som är relaterade till både djurs och människors hälsa. Det underlättar utbytet av uppgifter om den geografiska spridningen av vektorer för leddjurssjukdomar i Europa.

Europeiska miljöbyrånförvaltar tillsammans med Europeiska kommissionen Europeiska observatoriet för klimat och hälsa. Den ger beslutsfattarna tillförlitlig och oberoende information om miljön, inklusive trender och prognoser för klimatrisker och deras inverkan på människors hälsa.

One Health-arbetsgruppen inrättades 2023 och är ett gemensamt initiativ av fem EU-byråermed ett tekniskt och vetenskapligt mandat på områdena miljömässig hållbarhet, folkhälsa och livsmedelssäkerhet: EEA, ECDC, Efsa, Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Den myndighetsövergripande One Health-arbetsgruppens åtgärdsram (2024–26) syftar bland annat till att förbättra byråernas förmåga att bättre bedöma klimatförändringarnas inverkan på förekomsten av infektionssjukdomar genom gemensam verksamhet och kunskapsutbyte.

Andra EU-byråer som i allt högre grad ägnar sig åt klimatförändrings- och hälsofrågor är Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound).

EU:s politikområden med sidovinster för klimatförändringarnas effekter på hälsan

Många andra av EU:s politikområden tar indirekt itu med de hälsoeffekter som är förknippade med klimatförändringarna. Exempelvis bidrar EU:s mål för minskning av luftföroreningar inom ramen för handlingsplanen för nollförorening direkt till att minska luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar som förvärras av klimatförändringarna. Ytterligare åtgärder för att reglera industriutsläpp och transportutsläpp kommer att ge betydande sidovinster för hälsan. Renoveringsvågen syftar till att göra byggnader mer energieffektiva, eftersom människor i dåligt isolerade och utrustade byggnader är mer utsatta för hypotermi på vintern och värmestress på sommaren, särskilt om de tillhör utsatta grupper. I förordningen om restaurering av natur, som antogs 2024, betonas att restaurering av ekosystem bidrar till unionens mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och anges att medlemsstaterna ska säkerställa att det inte sker någon nettoförlust i den totala nationella arealen urbana grönområden och trädtäckning i urbana ekosystemområden. One Health-ramenär avgörande för att ta itu med skärningspunkten mellan klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och människors hälsa. Att stärka det sektorsövergripande samarbetet mellan hälso-, miljö- och jordbrukssektorerna är avgörande för att mildra nya hälsohot i samband med klimatförändringarna.

Enligt det direktiv om kritiska entiteters motståndskraft som trädde i kraft i januari 2023 kommer medlemsstaterna att behöva identifiera de kritiska entiteterna från förteckningen över samhällsviktiga tjänster för olika sektorer, inbegripet hälso- och sjukvårdssektorn, med distribution, tillverkning, tillhandahållande av hälso- och sjukvård samt medicinska tjänster, och vidta åtgärder för att stärka deras motståndskraft mot olika hot, inbegripet risker för folkhälsan eller naturkatastrofer.

Syftet medunionens civilskyddsmekanism är att stärka samarbetet mellan EU-länderna och tio deltagande stater för att förbättra förebyggande, beredskap och insatser vid katastrofer. Den tillämpar en gemensam strategi för att samla de första insatsstyrkornas expertis och kapacitet, för att undvika dubbelarbete i hjälpinsatserna och säkerställa att biståndet tillgodoser behoven hos de drabbade när en nödsituation överväldigar ett enskilt lands insatskapacitet. Specialiserade grupper och specialiserad utrustning kan mobiliseras med kort varsel för utplacering inom och utanför Europa.

Genom ramdirektivet om arbetsmiljö införs åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Det uppmuntrar till förebyggande av alla yrkesrisker som kan uppstå i arbetsgivarnas arbete från alla näringsgrenar (offentliga eller privata) och som kan påverka deras arbetstagare och tredje part.

EU:s taxonomi för hållbar finansiering syftar till att skapa en hälsosammare och mer klimattålig livsmiljö genom att styra fler privata investeringar till miljömässigt hållbara verksamheter, bland annat klimatanpassning.

Investeringar i kunskapsutveckling och genomförande

Horisont Europa är EU:s viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation fram till 2027. Den har en budget på 95,5 miljarder euro och hanterar klimatförändringarna, bidrar till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och stärker EU:s konkurrenskraft och tillväxt. Det erbjuder många finansieringsmöjligheter för forskning och innovation om klimatförändringarnas hälsoeffekter, särskilt inom ramen för det så kallade hälsoklustret. Sex pågående europeiska forsknings- och innovationsprojekt fokuserar på klimatförändringarnas inverkan på hälsan och samarbetar inom klustret för klimathälsa för att öka den samhälleliga och politiska effekten av EU-finansierad forskning kopplad till klimat, hälsa och politik.

En annan viktig del av Horisont Europa är de så kallade EU-uppdragen – åtaganden för att lösa stora samhällsutmaningar – som omfattar EU:s uppdrag för anpassning till klimatförändringarna, inbegripet samhällsomvandling. Den har en budget på 673 miljoner euro och är inriktad på att stödja EU:s regioner, städer och lokala myndigheter i deras insatser för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Hittills har 312 regionala och lokala myndigheter undertecknat uppdragsstadgan. Uppdraget för klimatneutrala och smarta städer syftar till att främja en rättvis omställning för att förbättra människors hälsa och välbefinnande, med sidovinster, såsom förbättrad luftkvalitet eller hälsosammare livsstilar, och betonar den viktiga kopplingen mellan anpassning till, begränsning av och hälsa i samband med klimatförändringar.

EU-kommissionen håller för närvarande på att utarbeta en strategisk forsknings- och innovationsagenda för klimat och hälsa, som en uppföljning av konferensen ResearchPerspectives on the Health Impacts of Climate Changei februari 2024. Detta initiativ syftar till att överbrygga klyftan mellan forskning och genomförande av politiken och se till att nya vetenskapliga insikter omsätts i effektiva folkhälsoinsatser.

Information om forskningsprojekt som finansierats genom EU:s pågående och tidigare ramprogram finns i observationscentrumets resurskatalog.