WHO:s regionkontor för Europas verksamhet i fråga om klimatförändringar och hälsa

Vision och politiskt engagemang

WHO:s regionala kontor för Europa (WHO/Europe) är ett av Världshälsoorganisationens sex regionala kontor som betjänar de 53 medlemsstaterna i WHO:s europeiska region. I denna egenskap arbetar WHO/Europa för att identifiera politiska alternativ för att förebygga, förbereda sig för och reagera på klimatförändringarnas hälsoeffekter. Den hjälper medlemsstaterna att välja och genomföra de lämpligaste strategierna, strategierna och åtgärderna. WHO/Europa samarbetar med en rad folkhälsoaktörer i regionen för att säkerställa samordnade åtgärder för att utveckla och genomföra en effektiv hälsopolitik och stärka hälso- och sjukvårdssystemen.

WHO sätter hälsa i centrum för klimatförändringsagendan

Sedan 1990-talet har WHO/Europa förespråkat åtgärder mot klimatrelaterade hälsorisker, bland annat genom den europeiska miljö- och hälsoprocessen (EHP). Vid FN:s 26:e klimatkonferens (COP26), för första gången i FN:s ramkonvention om klimatförändringars historia, främjades ett särskilthälsoprogramför att stödja utvecklingen av klimatresilienta, koldioxidsnåla och hållbara hälso- och sjukvårdssystem. Denna milstolpe följdes av den första ”hälsodagen” någonsin och godkännandet av COP28-förklaringen om klimat och hälsa, och inrättandet av Baku COP-ordförandeskapens kontinuitetskoalition för klimat och hälsa vid COP29. Med utgångspunkt i dessa landmärken efterlyser Världshälsoförsamlingens resolution om klimatförändringar och hälsa ett starkare engagemang från hälso- och sjukvårdssektorns sida i klimatåtgärder, och erkänner det akuta behovet av både anpassnings- och begränsningsåtgärder. Klimatförändringarna har också erkänts som en av de sex strategiska prioriteringarna i den globala hälsoagenda som WHO:s medlemsstater enats om för 2024–2028 inom ramen för det fjortonde allmänna arbetsprogrammet.

På regional nivå ska det europeiska arbetsprogrammet för 2020–2025 I United Action for Better Health fastställs en vision för hur WHO/Europa kan hjälpa ländernas hälso- och sjukvårdsmyndigheter att uppfylla medborgarnas förväntningar på att blomstra i friska samhällen, där folkhälsoåtgärder och lämplig offentlig politik, inbegripet åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, säkerställer bättre liv och välbefinnande. År 2023 förklarade WHO/Europa för första gången klimatkrisen och extrema väderförhållanden som ett hot mot folkhälsan, och i det andra europeiska arbetsprogrammet för 2026–2030 (EPW2), som för närvarande håller på att utarbetas, kommer klimatförändringar och hälsa att ingå som en av dess huvudpelare. EPW2 kommer att främja resiliens och hälsosäkerhet, driva på anpassnings- och begränsningsåtgärder som gynnar hälsan och stärka kapaciteten hos hälso- och sjukvårdssystemen i regionen att bli klimattåliga, koldioxidsnåla och hållbara, med inkluderande lösningar för utsatta befolkningsgrupper.

Budapestförklaringen: påskynda åtgärder för friskare människor, en blomstrande planet och en hållbar framtid

Den sjunde ministerkonferensen om miljö och hälsa, som hölls i Budapest i juli 2023, var en milstolpe i fastställandet av den regionala miljö- och hälsoagendan. Hälso- och miljöministrarna i länderna i WHO:s Europaregion antog Budapestförklaringen, som innehåller politiska åtaganden och åtgärder för att ta itu med de hälsorisker som den tredubbla krisen med klimatförändringar, miljöföroreningar och förlust av biologisk mångfald utgör, bland annat i samband med återhämtningen från covid-19. Förklaringen prioriterar brådskande, långtgående åtgärder mot hälsoutmaningarna i denna tredubbla kris och syftar till att påskynda den rättvisa omställningen till motståndskraftiga, hälsosamma, rättvisa och hållbara samhällen.

Genom att anta Budapestförklaringen har länderna åtagit sig att ta itu med föroreningar och klimatförändringar, säkerställa tillgång till säkert vatten, sanitet och hygien och andra viktiga tjänster för alla, integrera natur och biologisk mångfald i politiken och främja en ren, säker och hälsosam byggd miljö. Förklaringen stöder flera viktiga insatser inom ramen för EU:s politik, bland annat den europeiska gröna given, EU:s anpassningsstrategi, EU:s strategi för global hälsa och EU:s förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Förklaringen innehåller åtaganden för hälso- och sjukvårdssystemen och främjar hälso- och sjukvårdssektorns engagemang i klimatförändringarna, vilket gör att hälsa är ett viktigt argument för klimatpolitiken. När det gäller anpassningspolitiken är ett viktigt åtagande att utarbeta, uppdatera och genomföra nationella hälsoanpassningsplaner, antingen som fristående dokument eller som en del av bredare nationella anpassningsplaneringsinsatser. Den andra upplagan av tidningen Zero beklagar: Utökade åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar för hälsa i WHO:s Europaregion,som lanserades vid ministerkonferensen, ger en övergripande bakgrund och stöder antagandet och genomförandet av de åtaganden om klimatförändringar och hälsa som ingår i förklaringen genom en portfölj av efterlysningar på hög nivå och konkreta genomförandeåtgärder.

Färdplan för friskare människor, en blomstrande planet och en hållbar framtid 2023–2030 är en integrerad del av förklaringen och innehåller en rad åtgärder för att påskynda de nödvändiga omställningarna. För att påskynda genomförandet av åtagandena har EHP-partnerskapen inrättats som en ny åtgärdsinriktad mekanism. Dessa partnerskap syftar till att sammanföra länder och partner med ett gemensamt intresse inom ett specifikt tematiskt område för att arbeta tillsammans med gemensamma aktiviteter. Partnerskapet för klimatåtgärder inom hälso- och sjukvårdssektorn tillhandahåller en regional praxisgemenskap för att underlätta utbytet av strategier och erfarenheter mellan länder och för att främja ömsesidigt lärande och nätverksarbete när länder kartlägger vägar och lösningar för att utveckla klimattåliga, koldioxidsnåla och miljömässigt hållbara hälso- och sjukvårdssystem.

Arbetsgruppen för hälsa i samband med klimatförändringar

Arbetsgruppen för hälsa och klimatförändringar (HIC) inrättades 2012 på uppdrag av Europeiska arbetsgruppen för miljö och hälsa (EHTF), på begäran av medlemsstaterna i WHO:s Europaregion, för att styra agendan för att skydda hälsan från klimatförändringarnas negativa effekter. EHTF fungerar som det ledande internationella organet för genomförande och övervakning av EHP, med särskild inriktning på de åtaganden som anges i ministerförklaringarna om miljö och hälsa.

HIC-arbetsgruppen, som består av utsedda företrädare för medlemsstater och partner, underlättar dialog och samarbete mellan länder i WHO:s Europaregion och andra berörda parter. Det främjar och förespråkar integrering av hälsohänsyn i nationell politik för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och fungerar som en katalysator för främjande, genomförande och övervakning av åtagandena i Budapestförklaringen om klimatförändringar och hälsa på internationell, nationell och subnationell nivå. Arbetsgruppen tillhandahåller en plattform för utbyte av erfarenheter och innovationer, främjande av verktyg, överföring av bevis och demonstration av god praxis om klimatförändringar och hälsa samt främjande av partnerskap mellan länder och intressenter.

Utveckla kunskap och bevis

WHO/Europa är en viktig kunskapsutvecklare på området klimatförändringar och hälsa. År 2018 offentliggjorde WHO/Europa en rapport, Public health and climate change adaptation policies in the European Union, som analyserar utvecklingen av hälsopolitiken för klimatanpassning i EU-länderna och sammanställer ett urval av fallstudier av god praxis.

Eftersom WHO:s Europaregion är den snabbast värmande regionen i världen har WHO/Europa offentliggjort viktiga dokument för att stödja medlemsstaterna med aktuell information och vägledning om värme och hälsa, inbegripet översynen: Värme och hälsa i WHO:s Europaregion: uppdaterade belägg för effektivt förebyggande. Med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen håller WHO/Europa på att ta fram en uppdaterad, andra upplaga av vägledningen om handlingsplaner för värme och hälsa. Denna utgåva syftar till att stödja beslutsfattare och utövare inom hälso- och sjukvårdssektorn och bortom i utvecklingen av samordnade, omfattande HHAP. Även om vägledningen främst riktar sig till medlemsstaterna i WHO:s Europaregion förväntas den vara av internationell relevans.

Översvämningar är den vanligaste naturkatastrofen i WHO:s europeiska region, och en tiondel av stadsbefolkningen bor i översvämningsbenägna områden. För att hantera hälsoeffekterna av översvämningar har WHO/Europa tagit fram riktlinjer, bland annat publikationerna Flooding: Hantering av hälsorisker i WHO:s Europaregion och Översvämningar och hälsa: Faktablad för hälso- och sjukvårdspersonal. En särskild webbsida tillhandahåller en enda kontaktpunkt för WHO:s resurser om översvämningar. Inom ramen för FN/ECE:s, WHO:s och Europaprotokollet om vatten och hälsa pågår arbete för att stärka vatten- och sanitetstjänsternas klimatresiliens, inbegripet mot översvämningar.

Initiativet för landsprofiler för hälsa och klimatförändringar är grunden för WHO:s arbete med att övervaka nationella och globala framsteg när det gäller hälsa och klimatförändringar. Dessa profiler har tagits fram i samarbete med de nationella hälsomyndigheterna och ger datadrivna ögonblicksbilder av klimatrisker och klimatförändringarnas förväntade hälsoeffekter, spårar aktuella politiska åtgärder och sammanfattar de viktigaste prioriteringarna för nationella klimat- och hälsoåtgärder. Globalt har mer än 80 länder deltagit i detta initiativ sedan det lanserades 2015, däribland flera medlemsstater från WHO:s Europaregion.