WHO:s Europaverksamhet om klimatförändringar och hälsa

Vision och politiskt engagemang

WHO:s regionkontor för Europa (WHO/Europe) är ett av WHO:s sex regionkontor och betjänar WHO:s Europaregion, som består av 53 länder. WHO/Europa arbetar bland annat med att identifiera politiska alternativ för att bidra till att förebygga, förbereda sig för och reagera på klimatförändringarnas hälsoeffekter, och stöder EU:s medlemsstater i valet och genomförandet av de lämpligaste politiska strategierna, åtgärderna och strategierna. WHO/Europa samarbetar med en rad folkhälsoaktörer i WHO:s Europaregion för att se till att samordnade åtgärder vidtas för att utveckla och genomföra en effektiv hälso- och sjukvårdspolitik och för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen i olika länder.

WHO:s regionkontor för Europa har förespråkat åtgärder mot klimatrelaterade hälsorisker sedan 1990-talet, bland annat genom den europeiska miljö- och hälsoprocessen. I det europeiska arbetsprogrammet (2020–2025) ”Förenade åtgärder för bättre hälsa” fastställs en vision om hur WHO:s regionkontor för Europa kan stödja ländernas hälsomyndigheter när det gäller att uppfylla medborgarnas förväntningar på att kunna frodas i friska samhällen, där folkhälsoåtgärder och lämplig offentlig politik, bland annat om begränsning av och anpassning till klimatförändringar, säkerställer ett bättre liv och välbefinnande. Klimatförändringar och hälsa är ett av de sju prioriterade områdena i 2017 års Ostravadeklaration om miljö och hälsa, där de 53 medlemsstaterna i WHO:s Europaregion åtog sig att utveckla nationella åtgärdsportföljer för miljö och hälsa.

Initiativet Noll beklagar syftar till att trappa upp åtgärderna för begränsning av och anpassning till klimatförändringar för hälsa. Det riktar sig till beslutsfattare, särskilt inom hälso- och sjukvårdssektorn, för att öka medvetenheten om kopplingarna mellan hälsa och klimatförändringar. Initiativet ger relevanta bevis, erbjuder områden för politiska åtgärder som kan maximera hälsofördelarna och främjar samarbete mellan sektorer och aktörer. Allt detta banar väg för utarbetandet av åtaganden om klimatförändringar och hälsa vid den sjunde^{ministerkonferensen} om miljö och hälsa i Ungern i juli 2023.

COP26-hälsoprogrammet är ett globalt flaggskeppsinitiativ som inrättades för att stärka fokus och ambitioner på hälsoområdet vid COP26 och därefter och för att uppmana regeringarna att underteckna åtaganden inom hälso- och sjukvårdssektorn för att bygga upp och utveckla klimattåliga och hållbara hälso- och sjukvårdssystem med låga koldioxidutsläpp. I WHO:s Europaregion har regeringarna i Belgien, Danmark, Georgien, Tyskland, Irland, Nederländerna, Norge, Spanien och Förenade kungariket hittills svarat positivt på denna uppmaning och åtagit sig att vidta konkreta åtgärder för att uppnå dessa mål.

Budapestförklaringen: påskynda åtgärder för friskare människor, en blomstrande planet, en hållbar framtid

Budapestförklaringen, som antogs den 6 juli 2023 av hälso- och miljöministrarna i länderna i WHO:s Europaregion, innehåller politiska åtaganden och åtgärder för att hantera de hälsorisker som orsakas av den tredubbla krisen med klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald tillsammans med – och i samband med – återhämtningen från covid-19. I förklaringen prioriteras brådskande och omfattande åtgärder för hälsoutmaningar i samband med denna tredubbla kris, och syftet är att påskynda den rättvisa omställningen till motståndskraftiga, hälsosamma, rättvisa och hållbara samhällen. Genom att anta Budapestförklaringen har länderna åtagit sig att ta itu med föroreningar och klimatförändringar, se till att alla har tillgång till säkert vatten, sanitet och hygientjänster, integrera hänsyn till natur och biologisk mångfald i politiken och främja en ren, säker och hälsosam bebyggd miljö. Ytterligare åtaganden inriktades på hälso- och sjukvårdssystemen.

Förklaringen främjar hälso- och sjukvårdssektorns engagemang i klimatförändringarna och argumenterar för hälsa i klimatpolitiken. När det gäller anpassningspolitiken är ett viktigt åtagande att utarbeta, uppdatera och genomföra nationella anpassningsplaner på hälsoområdet, antingen som fristående dokument eller som en del av bredare nationella anpassningsplaneringsinsatser. Den andra upplagan av dokumentet Zero regrets: Ökade åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar i WHO:s Europaregion,som lanserades vid den^sjunde ministerkonferensen om miljö och hälsa i Budapest, utgör en bakgrund till och stöder antagandet och genomförandet av de åtaganden om klimatförändringar och hälsa som ingår i förklaringen genom en rad frågor på hög nivå och konkreta genomförandeåtgärder.

För att stödja ländernas genomförandekapacitet syftar förklaringen också till att stärka styrningen, investeringarna i mänskliga resurser och genereringen av kunskap och verktyg för åtgärder. Det betonar också ungdomsorganisationernas egenmakt för att göra sina åtgärder mer relevanta i beslutsfattandet och genomförandet. Färdplanen för friskare människor, en blomstrande planet och en hållbar framtid 2023–2030 är en integrerad del av förklaringen och beskriver en rad åtgärder för att påskynda de nödvändiga omställningarna. För att påskynda genomförandet av åtagandena lanserades partnerskapen inom ramen för den europeiska miljö- och hälsoprocessen (EHP) som en ny åtgärdsinriktad mekanism. Syftet är att sammanföra länder och partner med ett gemensamt intresse för ett visst temaområde för att arbeta tillsammans med gemensamma projekt och verksamheter. Fyra EHP-partnerskap lanserades, med fokus på klimatåtgärder inom hälso- och sjukvårdssektorn, ungdomssamarbete, biologisk övervakning av människor och hälsosam rörlighet. Partnerskapet för klimatåtgärder inom hälsosektorn syftar till att tillhandahålla en regional praktikgemenskap för utbyte av strategier, erfarenheter och forskning när länder kartlägger vägar och lösningar för att utveckla klimatresilienta, koldioxidsnåla och miljömässigt hållbara hälso- och sjukvårdssystem.

I det europeiska politiska sammanhanget kommer förklaringen bland annat att stödja den europeiska gröna given, EU:s strategi för global hälsa, EU:s ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa och dess föregångare) och EU:s förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Arbetsgruppen för hälsa i klimatförändringar (HIC)

Arbetsgruppen för hälsa i samband med klimatförändringar (HIC) inrättades 2012 på uppdrag av Europeiska arbetsgruppen för miljö och hälsa (EHTF) på begäran av medlemsstaterna i WHO:s Europaregion för att skydda hälsan från klimatförändringarnas negativa effekter. EHTF är det ledande internationella organet för genomförande och övervakning av den europeiska miljö- och hälsoprocessen, särskilt de åtaganden som fastställs i Ostravadeklarationen om miljö och hälsa.

HIC-arbetsgruppen består av utsedda företrädare för medlemsstaterna och partner. Det underlättar dialog och samarbete mellan medlemsstaterna i WHO:s Europaregion och andra berörda parter samt kommunikation och genomförande av åtaganden för att skydda hälsan mot klimatförändringarnas negativa effekter. Arbetsgruppen främjar och förespråkar integrering av hälsoaspekter i nationell politik för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och fungerar som en katalysator för att främja, genomföra och övervaka åtaganden om klimatförändringar och hälsa i Ostravadeklarationen på internationell, nationell och subnationell nivå. HIC ger en plattform för utbyte av erfarenheter och innovationer, främjande av verktyg, kommunikation av bevis och demonstration av god praxis inom klimatförändringar och hälsa och uppmuntrar partnerskap mellan länder och intressenter.

Utveckla kunskap och bevis

WHO/Europa är en viktig kunskapsutvecklare på området klimatförändringar och hälsa. År 2018 offentliggjorde WHO/Europa rapportenPublic health and climate change adaptation policies in the European Union,som analyserar utvecklingen av hälsopolitiken för att hantera anpassningen till klimatförändringarna i EU-länderna och sammanställer ett urval av fallstudier om god praxis. Värme och hälsa i WHO:s europeiska region: Uppdaterade belägg för effektivt förebyggande (2021) sammanställer och sammanfattar de mest relevanta beläggen för den senaste utvecklingen, i syfte att tillhandahålla aktuell information och vägledning om åtgärdsplanering för värme och hälsa.

Initiativet om landsprofiler för hälsa och klimatförändringar utgör grunden för WHO:s övervakning av nationella och globala framsteg när det gäller hälsa och klimatförändringar. De utvecklas i samarbete med de nationella hälso- och sjukvårdstjänsterna och presenterar datadrivna ögonblicksbilder av klimatriskerna och de förväntade hälsoeffekterna av klimatförändringsländerna, spårar aktuella politiska svar och sammanfattar de viktigaste prioriteringarna för klimat- och hälsoåtgärder. Globalt har över 80 länder deltagit i detta initiativ sedan det började 2015, inklusive medlemsländer från WHO: s europeiska region i den första globala serien 2015-2018. Under den pågående globala cykeln 2021–2022 deltog ytterligare flera länder från WHO:s Europaregion. Alla profiler blir stegvis tillgängliga online.