Nationell politik

På den här sidan sammanfattas den undersökning som gjorts av EEA:s 38 medlems- och samarbetsländers politik för anpassning till klimatförändringarna och deras nationella hälsostrategier, som de viktigaste politikområden genom vilka klimatförändringarnas inverkan på hälsan kan hanteras. Sammanlagt 37 nationella anpassningspolicyer och 34 nationella hälsopolicydokument granskades, eftersom respektive policy för närvarande inte fanns i alla länder. De detaljerade resultaten finns i bakgrundsrapporten.

Huvudbudskap

• För att ta itu med klimatförändringarnas effekter på hälsan på ett effektivt sätt krävs genomförbar nationell politik. Betoningen på hälsa i den nationella klimatanpassningspolitiken och beaktandet av klimatförändringarnas effekter i den nationella hälsostrategin är avgörande.
• Översynen av den nationella politiken i 38 EES-länder och samarbetsländer tyder på att klimatförändringarnas inverkan på hälsan vanligen tas upp i nationella anpassningsstrategier, men mindre ofta i nationella hälsostrategier.
• De klimatrisker som oftast behandlas i nationella anpassnings- och hälsopolitiska dokument är värmeböljor och torka. kraftig nederbörd och översvämningar, allmän temperaturökning; ökad risk för patogener och infektionssjukdomar, och mer intensiva och frekventa stormar.
• Både anpassnings- och hälsopolitiken är till stor del inriktad på de nuvarande och förväntade effekterna på den fysiska hälsan, där infektionssjukdomar och vektorburna sjukdomar är de vanligaste. Ökade luftföroreningar. Värmepåverkan på kardiovaskulära och respiratoriska system. och skador från extrema väderhändelser. Psykiska hälsoeffekter omfattas mindre ofta, och endast en liten del av de granskade dokumenten betraktades som sociala hälsoeffekter.
• De insatser som oftast planeras för att ta itu med klimatförändringarnas effekter på hälsan är övervakning, inbegripet system för tidig varning, Informationskampanjer riktade till allmänheten. och fortsatt forskning om klimatförändringarnas inverkan på hälsan.

Nationell anpassningspolitik avgörande för att skydda hälsan i ett föränderligt klimat

Nationella anpassningsstrategier, anpassningsplaner och klimatriskbedömningar (nedan kallade de icke-statliga organisationerna) framstår som de mest relevanta nationella strategierna för att hantera klimatförändringarnas inverkan på hälsan. Klimatförändringarnas effekter på hälsan behandlas oftare i de icke-statliga organisationerna än i de nationella hälsostrategierna. Hälsokonsekvensbedömning och åtgärdsstrategi är ofta integrerade delar av den nationella anpassningspolitiken. Ländernas nationella hälso- och sjukvårdssystem tar dock mindre ofta uttryckligen upp klimatförändringarna som en riskfaktor för folkhälsan. Endast ett fåtal länder har en särskild sektoriell klimatanpassningsstrategi för hälsa, t.ex. Finland (planför anpassning till klimatförändringar för hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala välfärdssektorn),Irland (sektoriellanpassningsplan förhälso-och sjukvård för klimatförändringar),Nordmakedonien (strategi för anpassning till klimatförändringar för hälso- och sjukvård)eller Sverige (Folkhälsa i ett föränderligt klimat – Folkhälsomyndighetens mål och handlingsplan för anpassning till klimatförändringar 2021–2024).

Fokus på extrema väderhändelser, temperaturökning och infektionssjukdomar

NAS inkluderar i allmänhet ett större antal klimatförändringsrelaterade hälsorisker jämfört med NHS. De faror som oftast omfattas är värmeböljor och torka, kraftig nederbörd och översvämningar, temperaturökning, ökning av patogener och infektionssjukdomar samt mer intensiva och frekventa stormar (figur 1). Utöver farorna i figur 1 inkluderade vissa EES-medlemsstater också specifika faror som är relevanta för deras geografi och ekonomi (t.ex. fisk- och skaldjursrelaterade sjukdomar som orsakas av förändringar i alg- och planktontillväxtförhållandena i Norge eller effekter på dricksvattnet på grund av intensifiering av erosion och försaltning av kustområden i delar av Polen).

Figur 1. Klimatrelaterade hälsorisker som ingår i den nationella politik som granskats

Fysiska hälsoeffekter av klimatförändringseffekter som oftast beaktas

NAS och NHS fokuserar till stor del på fysiska hälsoeffekter - från extrema väderhändelser (värme, översvämningar, stormar etc), smittsamma och vektorburna sjukdomar och luftföroreningar. Det finns synligt mindre tonvikt på psykiska hälsoeffekter (t.ex. trauma i samband med extrema väderhändelser eller klimatångest).  Endast ett fåtal länder - t.ex. Tyskland, Irland, Italien, Malta och Sverige - har inkluderat klimatförändringarnas sociala hälsoeffekter i sin politik, t.ex. i samband med förlust av lokalsamhällen, tvångsförflyttningar eller ökade socioekonomiska skillnader. I allmänhet integrerade de nationella hälso- och sjukvårdssystemen klimatförändringsrelaterade hälsoeffekter i mindre utsträckning än de icke-statliga organisationerna (figurerna 2–4 nedan), med undantag för livsmedelsburna sjukdomar.

Figur 2. Klimatförändringarnas effekter på den fysiska hälsan ingår i den nationella politik som granskats

Figur 3. Klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan ingår i den nationella politik som granskats

Figur 4. Sociala hälsoeffekter av klimatförändringar som ingår i NAS och NHS

De vanligaste planerade åtgärderna: övervakning, medvetandehöjande åtgärder och forskning

Åtgärderna för att förebygga eller minska klimatpåverkan på människors hälsa i NAS och NHS inkluderade vanligtvis en blandning av strukturella / fysiska, sociala och institutionella interventioner (IPCC, 2014). Bland dessa tre typer var sociala insatser de vanligaste för både NAS (ingår i 35 dokument) och NHS (i 24 dokument). Institutionella interventioner förekom i 31 NAS och 18 NHS. Strukturella/fysiska åtgärdskategorier var minst vanliga (i 18 NAS och 12 NHS).

Den vanligaste åtgärd som planeras för att ta itu med klimatförändringarnas effekter på hälsan i både de icke-statliga organisationerna och de nationella hälso- och sjukvårdssystemen är att utveckla övervaknings- och övervakningssystem för att spåra klimatförändringarnas effekter, inbegripet införandet av system för tidig varning (figur 5). Medvetandehöjande kampanjer och utåtriktad verksamhet till allmänheten var den näst vanligaste typen av åtgärd i de icke-statliga organisationerna, följt av kontinuerlig forskning. I NHS vändes mönstret eftersom forskning om klimatförändringars inverkan på hälsan var den näst mest listade åtgärden, följt av medvetandehöjande åtgärder.

I den åtföljande bakgrundsrapporten ges exempel på dessa åtgärder i den nationella politiken.

Anmärkning: Systemet för tidig varning – system för tidig varning. NBS – naturbaserade lösningar

Figur 5. Åtgärder för att hantera klimatförändringarnas inverkan på hälsan i den nationella politik som ses över

Landsspecifik information

Kartvisaren nedan visar den geografiska fördelningen av klimatpåverkan på hälsan som beaktas i NAS och NHS, och de planerade politiska åtgärderna. Mer detaljerad information om täckningen av klimatförändringar och hälsa i anpassnings- och folkhälsopolitiken i de enskilda länderna finns i klimat- och hälsolandsprofilerna.

Tips för att använda kartvisaren

Datasetet har utarbetats och gjorts tillgängligt inom ramen för servicenivåavtalet mellan Europeiska miljöbyrån och Europeiska kommissionen (FoTU) om integrering av GEOSS principer för datadelning och datahantering till stöd för Europas miljö.

Ytterligare information

Klimatförändringar och hälsa: den nationella politiska översikten i Europa 2022 (bakgrundsrapport).

Referenser

IPCC (2014) Klimatförändringar 2014: Konsekvenser, anpassning och sårbarhet – del A: Globala och sektoriella aspekter: Bidrag från arbetsgrupp II till den femte utvärderingsrapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar, Cambridge University Press, Cambridge, Förenade kungariket.