All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesI slutet av 2025 genomförde Aspher och EEA en undersökning med personal och valda tjänstemän vid lokala och regionala myndigheter. Syftet med undersökningen var att identifiera kunskapsbehov relaterade till integrering av klimathälsohänsyn i subnationell anpassningsplanering bland personer som ansvarar för anpassning. 173 respondenter från 20 länder besvarade enkäten.
Huvudbudskap
Undersökningen slutfördes av 173 respondenter som representerade kommuner och regioner i 20 europeiska länder, med omkring hälften från Norge, Schweiz och Tyskland. Respondenterna var främst handläggare på avdelningarna för klimatanpassning, miljö/hållbarhet och folkhälsa. Borgmästare eller andra förtroendevalda utgjorde en fjärdedel av de svarande. Urvalet är inte representativt för Europa.
- Över 60 % av de kommuner/regioner som svarade hade en klimatförändringsplan och en särskild klimatförändringsavdelning. Hälsa var en särskild del av anpassningsplanerna hos 43 % av de svarande lokala och regionala myndigheterna och behandlades minimalt i ytterligare 31 %.
Över 77 % svarade att klimatförändringarna redan påverkar människors hälsa i deras jurisdiktion. 90 % uppgav att klimatförändringarna kommer att påverka människors hälsa i deras område om tio år.
Svarande från små kommuner (<50k invånare) svarade mycket mindre sannolikt att de har tillräcklig kunskap för att förstå klimatrisker för hälsan jämfört med de från stora kommuner (>500k invånare). Endast 33 % av de svarande från små kommuner uppgav att de hade den fullständiga kunskap som krävs för att förstå hälsoriskerna med klimatförändringarna, jämfört med 64 % från de största kommunerna.
Bland de tekniska tjänstemännen var användningen av verktyg för ekonomisk bedömning och övervakning och utvärdering, särskilt när det gäller rättvisa, de områden där det lägsta antalet rapporterade tillräckliga kunskaper.
Det högsta antalet respondenter ville lära sig mer om värme (73%). Detta följdes av hälsoeffekter på utsatta befolkningsgrupper (55 %), översvämningar (44 %) och luftföroreningar (41 %).
Resultat
Täckning av hälsa i klimatanpassningsplanering
För att bättre förstå de lokala och regionala myndigheternas kapacitet att planera och genomföra klimatanpassningsåtgärder tillfrågades de svarande om de administrativa arrangemangen för klimatförändringar inom deras kommun. En majoritet (61 %) uppgav att de hade en särskild klimatförändringsavdelning. Dessutom hade 60 % av de svarande kommunerna en klimatanpassningsplan, medan ytterligare 23 % höll på att utarbeta en sådan. Dessa resultat ger en indikation på i vilken utsträckning klimatförändringar och anpassning har institutionaliserats inom lokala förvaltningsstrukturer.
Utöver förekomsten av klimatanpassningsplaner undersöktes också i vilken utsträckning hälsohänsyn integrerades i anpassningsplaneringen. 52 % av anpassningsplanerna hade en särskild hälsokomponent (54 av 104 rapporterade anpassningsplaner), och 17 svarande övervägde att inkludera hälsa i framtida anpassningsplaner. Detta är bara något högre än vad som rapporterades av EU:s uppdrag för anpassningssignatärerna. Under 2024 omfattade 60 % av de planer som rapporterades av uppdragssignatärerna hälsa (Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, 2025). Begreppet One Health ingick i 14 anpassningsplaner och ingick delvis i ytterligare 27 planer.
Rapporterad kunskap om klimatpåverkan på hälsan
Det rådde allmän enighet bland de svarande om att klimatförändringarna kommer att påverka människors hälsa i deras närområde inom en snar framtid (nästan 90 %) och att de redan gör det (över 87 %) (figur 1). Denna slutsats överensstämmer med resultaten från de lokala och regionala myndigheter som deltar i EU:s anpassningsuppdrag, där hälsa framstod som ett centralt problemområde i klimatrisk- och sårbarhetsbedömningar. Hälsa identifierades också som ett viktigt resultat av anpassningsåtgärder som rapporterats inom ramen för uppdraget (EU-uppdraget för anpassning, 2026).
Figur 1. De svarandes uppfattning om nuvarande och framtida (10-åriga) hälsoeffekter av klimatförändringar inom sin myndighet (%)
Majoriteten av de svarande uppgav att de åtminstone delvis hade kunskap om klimatförändringarnas hälsorisker (95 %), identifierade utsatta grupper (91 %) och samarbetade med berörda parter (83 %). Svarande från små kommuner var mindre benägna att svara ”ja, fullständigt” på den frågan (figur 2). Detta återspeglar liknande uppgifter som rapporterats till det globala borgmästaravtalet, där det konstaterades att små kommuner släpar efter stora kommuner när det gäller att planera och förbereda sig för åtgärder samt bedöma risker. Endast 29 % av de små kommunerna har slutfört eller nästan slutfört riskbedömningar, jämfört med 46 % för större kommuner (EEA, 2026).
Figur 2. Procentandel av de svarande som svarade ”ja, fullt ut” på frågan om tillräcklig kunskap, efter myndighetsbefolkningens storlek.
En uppsättning mer detaljerade frågor om kunskaper och färdigheter riktades till tekniska handläggare (132 svarande). De högsta kunskapsnivåerna var självrapporterade när det gäller att utföra klimatriskbedömningar i förhållande till hälsa - inklusive att beakta utsatta grupper i klimatriskbedömningar - och identifiera och bedöma anpassningsalternativ. Endast 8 % av de tekniska tjänstemännen uppgav dock att de skulle känna sig trygga med att använda ekonomiska bedömningsverktyg såsom kostnads-nyttoanalys eller multikriterieanalys, och endast 9 % skulle ha tillräcklig kunskap för att övervaka hälsoutfall och hälsoeffekter för utsatta grupper. Att använda utvärderingsresultat, välja lämpliga indikatorer för att följa framstegen och integrera rättvisa var också aspekter som en låg andel av de tekniska uppgiftslämnarna (<20 %) rapporterade att de hade tillräcklig kunskap om (figur 3).
Många kommuner i Europa har ett övervaknings- och rapporteringssystem som definieras som en del av deras anpassningsplan, men endast en minoritet har tydliga indikatorer och mål fastställda (EEA, 2023). Resultaten av undersökningen återspeglar också denna klyfta mellan erkännandet av vikten av övervakning och utvärdering och den tekniska kapaciteten att genomföra denna verksamhet.
Figur 3. De tekniska tjänstemännens självrapporterade kunskaper och färdigheter om klimat och hälsa
Kunskapsmöjligheter för utveckling
På frågan om vilka klimatrelaterade frågor de skulle vilja lära sig om valde den högsta andelen svarande värme (73 %) och hälsoeffekter på utsatta befolkningsgrupper (55 %). Detta följdes av översvämningar, luftföroreningar, psykisk hälsa, vektorburna sjukdomar och livsmedelssäkerhet (alla över 30 % av de svarande) (figur 4).
Figur 4. Klimatrelaterade hälsorisker eller hälsoeffekter som respondenterna var intresserade av att lära sig mer om
Över hälften av de svarande ansåg att grön infrastruktur och fysisk planering/utvecklingsplanering är relevanta tematiska områden som ska omfattas av riktlinjer för integrering av hälsa i anpassningspolitiken. Detta följdes av intresse för beredskapsplanering/insatser och hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och tillhandahållande av tjänster (figur 5).
Figur 5. Temaområden för riktlinjer för integrering av hälsofrågor i anpassningspolitiken
Två tredjedelar av de svarande pekade på bristen på ekonomiska resurser för planering av klimat- och hälsoanpassning som en genomförandeutmaning där mer vägledning behövs. Över hälften utvalda frågor med samordning mellan olika sektorer och förvaltningsnivåer samt låg medvetenhet eller lågt engagemang bland beslutsfattare om klimat och hälsa (figur 6). På samma sätt identifierades finansiering/finansiering av de rapporterande undertecknarna av EU:s anpassningsuppdrag som en viktig genomförandeutmaning för anpassningsplaneringen (EEA, 2026).
Figur 6. Genomförandeutmaningar där mer vägledning eller resurser skulle uppskattas
De tekniska tjänstemännen tillfrågades om behovet av riktlinjer för anpassningsalternativ som rör hälsa. Det högsta antalet svarande uppgav att de behövde lära sig mer om reaktioner på värme, följt av översvämningar, torka och andra extrema väderhändelser (figur 6). För ett effektivt genomförande av anpassningsalternativen behövdes mer teknisk kunskap om extrema väderhändelser och värme (figur 7).
Figur 7. De tekniska tjänstemännens svar på flervalsposten ”Vilka anpassningsalternativ för hälsa skulle du vilja att vi fokuserar på i de riktlinjer som vi kommer att utarbeta?”
Figur 8. De tekniska tjänstemännens svar på flervalsposten ”Vilka anpassningsalternativ behöver du mer teknisk kunskap eller stöd för att genomföra på ett effektivt sätt?”
Motparterna
Undersökningen riktade sig till tjänstemän och beslutsfattare på lokal och regional nivå som arbetar med anpassning till klimatförändringarna. Undersökningen besvarades av 173 respondenter. Medan de svarande kom från 20 länder dominerades urvalet kraftigt av flera länder: Norge (18 %), Schweiz (16 %), Tyskland (15 %), Moldavien (12 %) och Spanien (9,8 %) (figur 9). Urvalet är inte representativt för Europa.
Det största antalet svarande kom från små kommuner, men alla myndighetsstorlekar ingick i urvalet (figur 10).
Tjänstemän var den huvudsakliga svarandetypen, och de flesta kom från klimatanpassningsavdelningar eller hållbarhets-/miljöavdelningar. 13 % kom dock från folkhälsomyndigheten. Knappt en fjärdedel av de svarande var förtroendevalda, inklusive borgmästare (figur 11).
Figur 9. Uppgiftslämnarnas geografiska fördelning per land
Figur 10. Antal respondenter från kommuner av olika storlek
Figur 11. Antal respondenter i olika roller
Slutsatser
- Undersökningsdeltagarna har god medvetenhet om klimatförändringarnas effekter och deras inverkan på utsatta befolkningsgrupper. Trots att både nationella och subnationella myndigheter rapporterar om starka kunskaper om klimatförändringarnas hälsoeffekter och en hög grad av oro över effekterna är integreringen av hälsofrågor i den lokala anpassningsplaneringen fortfarande begränsad.
- Övervakning och utvärdering av anpassningsåtgärder är en ständig utmaning. Detta resultat återspeglas både på lokal och nationell nivå i andra studier om läget när det gäller övervakning och utvärdering av anpassningen.
- Det behövs både teknisk expertis och ekonomiska resurser för att stödja kommunerna under hela anpassningsplaneringscykeln. I synnerhet mindre kommuner har begränsade resurser och teknisk kapacitet att genomföra anpassningsplanering.
De lokala och regionala myndigheterna behöver praktiskt stöd för att
- Identifiera möjligheter och definiera strategier för finansiering / finansiering för klimathälsoanpassningsplanering.
- Förbättra samordningen mellan avdelningarna för klimat, miljö, planering, hälsa, social omsorg, katastrofhantering och infrastruktur.
- Utveckla strategier för att engagera beslutsfattare i klimat- och hälsoanpassningsfrågor.
- Bedöma och ta itu med prioriterade faror som upptäcks på lokal nivå, såsom värme, översvämningar, torka, extrema väderhändelser och vektorburna sjukdomar, och förstå hur dessa faror påverkar utsatta grupper.
- Välja ut och genomföra åtgärder såsom system för tidig varning, handlingsplaner för värmehälsa, grön och blå infrastruktur, översvämningsresilient planering, krisberedskap och riskkommunikation.
- Övervaka hälsorelaterade resultat och använda utvärderingsresultat för att förbättra anpassningsåtgärderna över tid.
Se EEA:s europeiska observatorium för klimat och hälsa – Aspher-briefingen Integrating health into climate adaptation at the subnational level (integrera hälsa i klimatanpassning på subnationell nivå) här.
Referenser
Language preference detected
Do you want to see the page translated into ?