Luftföroreningar

Observerade effekter

Under 2019 orsakades cirka 307 000 förtida dödsfall i EU-27 av långvarig exponering för partiklar med en diameter på 2,5 μm eller mindre (PM_2,5). Kvävedioxid (NO₂) var kopplat till 40 400 förtida dödsfall och marknära ozon (O₃) till 16 800 förtida dödsfall (EEA, 2021).

Under de senaste åren har andelen stadsbefolkning som utsätts för koncentrationer av luftföroreningar över EU:s gränsvärden, och den därav följande hälsoeffekten, minskat för PM_2,5 och NO₂ (se figuren ovan). För marknära ozon ökar bakgrundskoncentrationen i norra halvklotet i Europa, medan de globala toppvärdena minskar (Andersson m.fl., 2017; Orru m.fl., 2019; Paoletti m.fl., 2014).

Det finns allt fler belägg för att luftföroreningar har negativa hälsoeffekter även under nivåerna i EU:s luftkvalitetsdirektiv, vilket återspeglas i WHO:s nya globala riktlinjer för luftkvalitet (WHO, 2021). Eftersom de uppdaterade WHO-riktlinjerna är strängare för de flesta föroreningar kommer andelen stadsbefolkning som utsätts för ohälsosamma luftföroreningskoncentrationer och de därmed sammanhängande hälsoeffekterna att vara större än tidigare uppskattningar.

Stadsbefolkning som utsätts för koncentrationer av luftföroreningar över utvalda EU-luftkvalitetsnormer, EU-27 och Förenade kungariket
_{Källa: EEA, Överskridande av luftkvalitetsnormerna i Europa}

Förväntade effekter

Förändringar i temperatur, nederbörd, vind, fuktighet eller solstrålning i samband med klimatförändringar påverkar luftkvaliteten, vilket kan försämra den (Fu och Tian, 2019). Detta sker genom förändrade utsläpp från naturliga källor (t.ex. skogsbränder, mineraldamm, havssalt, biogena flyktiga organiska föreningar (BVOC)). Utsläpp från mänskliga källor (t.ex. ammoniak från jordbruket). hastigheter av kemiska reaktioner i atmosfären; samt transport-, spridnings- och nedfallsprocesser för luftföroreningar (Fortems-Cheiney m.fl., 2017; Geels m.fl., 2015).

När det gäller människors hälsa är kombinationen av värmestress och luftföroreningar särskilt skadlig. Samtidig exponering av befolkningen för höga temperaturer och luftföroreningar (PM, NO₂ eller O₃₎har kopplats till ökad dödlighet på grund av kardiovaskulära och respiratoriska orsaker (EEA, 2020). De pågående och förväntade demografiska förändringarna, såsom en åldrande befolkning med ökande förekomst av underliggande hälsoproblem, kommer också att bidra till en ökad sjukdomsbörda i samband med luftföroreningar.

Partiklar

Koncentrationerna av partiklar i luften förväntas öka något i framtiden, om än med viss osäkerhet (Doherty m.fl., 2017; Park m.fl., 2020). Detta beror på att klimatförändringarna påverkar utsläppen av prekursorer till partiklar: Antalet naturligt förekommande skogsbränder och deras allvarlighetsgrad förväntas öka, liksom utsläppen av havssalt. Högre temperaturer ökar dessutom utsläppen av biogen ammoniak och ammoniak från jordbruket (Geels m.fl., 2015). De kemiska reaktioner som leder till produktion av sekundära partiklar intensifieras också av temperatur- och fuktighetsförändringar (Megaritis et al., 2014). Slutligen kommer minskad vindhastighet, till exempel beräknad för delar av Medelhavsområdet (Ranasinghe m.fl., 2021), och minskad nederbörd att minska utspädningen och nedfallet av partiklar, vilket leder till högre luftkoncentrationsnivåer (Doherty m.fl., 2017).

Marknära ozon

Under det föränderliga klimatet beräknas högre O3-koncentrationer på marknivå under sommaren, med den största ökning som förutses för de varmaste scenarierna och för Syd- och Centraleuropa (Fortems-Cheiney m.fl., 2017; Colette m.fl., 2015). Toppkoncentrationerna beräknas öka, vilket är relevant för hälsoeffekterna, eftersom kortvarig exponering för höga toppkoncentrationer av marknära ozon är kopplad till luftvägs- och kardiovaskulära hälsoproblem (Doherty m.fl., 2017). Upp till en ökning på 11 % av dödligheten i marknära ozon förväntas i vissa länder i Central- och Sydeuropa 2050 enligt RCP4.5-scenariot (Orru m.fl., 2019).

Marknära ozon bildas i atmosfären genom fotokemiska reaktioner av flyktiga organiska föreningar (VOC) och kväveoxider (NOx) i närvaro av solljus. Under klimatförändringarna kommer BVOC-utsläppen sannolikt att öka på grund av ett större antal varma dagar. Ökade halter av koldioxid i atmosfären kan också påverka produktionen av BVOC (Fu och Tian, 2019). Ökade globala metankoncentrationer och högre temperaturer påskyndar också produktionen på marknivå av O_3. Vidare förväntas den förväntade större tillströmningen av stratosfäriskt ozon till troposfären höja marknära ozonnivåer ytterligare i hela Europa (Fortems-Cheiney et al., 2017).

Kvävedioxid

Koncentrationen_{av NO 2} förväntas inte påverkas av klimatförändringarna.

Andra luftföroreningar

Hög luftfuktighet och översvämningar i byggnader kan stödja tillväxten av mögel och öka förekomsten av luftvägssjukdomar (D’Amato m.fl., 2020). I stadsområden kan dessutom luftföroreningar (särskilt långsiktigt höga NO_2-nivåer) öka pollens allergiframkallande egenskaper (Gisler, 2021; Plaza m.fl., 2020), vars koncentration och säsongsbundenhet påverkas av det föränderliga klimatet.

Politiska åtgärder

WHO:s reviderade globala riktlinjer för luftkvalitet utgör en solid vetenskaplig evidensbas för att fatta beslut om politiken för ren luft i hela världen.  Inom ramen för den europeiska gröna given ser EU över sina luftkvalitetsdirektiv för att bättre anpassa dem till WHO:s nya riktlinjer. Begränsningsåtgärder för att minska koldioxidutsläppen har ofta en positiv effekt på utsläppen av luftföroreningar från trafik, energiproduktion, uppvärmning av bostäder osv., vilket skapar en situation som alla vinner på.

Luftkvalitetsbedömningar, inklusive hälsokonsekvenser, utförs årligen av olika myndigheter. Prognossystem och system för tidig varning för luftföroreningar kan tillsammans med medicinsk rådgivning minska hälsoriskerna. De kan också användas av hälso- och sjukvårdssystemen för att förbereda sig för ett större antal patienter på akutmottagningar. Prognossystem och system för tidig varning är i drift på lokal och regional nivå, t.ex. Europeiska miljöbyråns europeiska luftkvalitetsindex. I flera europeiska länder ingår ozonkoncentrationer i handlingsplaner för värmehälsa.

Medborgarvetenskapliga projekt om luftkvalitet ger evidensbaserad information och skapar medvetenhet bland medborgarna.