Exponering av utsatta grupper

Klimatförändringarna påverkar alla européer, men effekterna är inte lika kännbara. De största riskerna finns för äldre, barn, gravida kvinnor och personer med redan befintliga hälsotillstånd, samtidigt som socioekonomiskt missgynnade grupper också är särskilt utsatta. För att ta itu med dessa skillnader krävs motståndskraftig infrastruktur, robust beredskap i hälso- och sjukvårdssystemen och riktade anpassningsåtgärder som prioriterar och skyddar de mest utsatta befolkningsgrupperna.

Klimatförändringarna påverkar alla européer, men effekterna varierar i samhället. Äldre människor, barn, gravida kvinnor och personer med befintliga hälsotillstånd är bland de som löper störst risk att uppleva klimatrelaterade hälsoeffekter. Socioekonomiskt missgynnade befolkningsgrupper, inbegripet de med lägre inkomst, utbildning eller tillgång till hälso- och sjukvård, står också inför ökad sårbarhet eftersom de kan ha mindre kapacitet att anpassa sig eller återhämta sig från klimatrelaterade risker. Utomhusarbetare och människor som bor i tätbebyggda stadsområden, där värmeöar kan höja lokala temperaturer med flera grader, är också sårbara.

Värmeböljor utgör det allvarligaste och mest utbredda klimatrelaterade hälsohotet i Europa (EEA, 2024). Frekvensen, varaktigheten och intensiteten av extrema värmehändelser ökar, vilket bidrar till tiotusentals överdödliga under de senaste somrarna (EES, 2024). Dessutom ligger många sjukhus, skolor och vårdinrättningar i värmebenägna områden eller översvämningsriskområden – omkring 46 % av sjukhusen och 43 % av skolorna ligger i områden som är minst 2 °C varmare än omgivningen, medan omkring 10 av skolorna och 11 % av sjukhusen ligger i översvämningsbenägna regioner (Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, 2022). Syd- och Centraleuropa, inklusive länder som Italien, Grekland och Spanien, påverkas särskilt av kombinationen av värmeexponering, åldrande befolkningar och hög urbaniseringsgrad.

Klimatrelaterad exponering sammanfaller ofta med sociala ojämlikheter, vilket innebär att de som redan är missgynnade bär en oproportionerlig andel av hälsoriskerna. Anpassningsåtgärderna förbiser ofta dessa skillnader eller når inte de grupper som har störst behov (Europeiska miljöbyrån, 2025). I takt med att Europas befolkning fortsätter att åldras och stadsområden expanderar blir det allt viktigare att ta itu med utsatta gruppers exponering. Att stärka hälso- och sjukvårdssystemens beredskap, förbättra byggnads- och infrastrukturresiliensen och integrera social sårbarhet i klimatanpassningsplaneringen är viktiga steg. Att förbättra urbana grönområden, tillhandahålla tillgängliga kylalternativ och rikta resurser till låginkomstsamhällen och marginaliserade samhällen kommer att vara avgörande för att minska ojämlik exponering och skydda hälsan i ett föränderligt klimat.

Relaterade resurser

Rapport från konferensen

Det europeiska hälsoforumet i Gastein 2025: session om klimatförändringar och ojämlikhet i hälsa

Kartvisare

Klimatexponering av social infrastruktur

Europeiska miljöbyråns rapport

Rättvis resiliens i Europa

Referenser