Balkan-Medelhavsområdet

Regionens länder

Bulgarien, Cypern, Grekland, Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Politisk ram

1.    Program för transnationellt samarbete

Interreg V B Balkan–Medelhavsprogrammet (BalkanMed) 2014–2020 är inriktat på två tematiska prioriteringar och sex särskilda mål:

1. Entreprenörskap och innovation:

1.1. Konkurrenskraftiga områden: Stimulera företagsresultat och extroversion genom transnationella kopplingar, kluster och nätverk.

1.2. Innovativa områden: frigöra territoriell potential för att förbättra företagssektorns transnationella innovationskapacitet.

1.3. Kunskapsområden: Entreprenörsutbildning och kunskapsöverföring för mer konkurrenskraftiga små och medelstora företag.

2. Miljö

2.1. Biologisk mångfald: Anta den transnationella utmaningen genom att främja ekologisk konnektivitet och integration av transnationella ekosystem.

2.2. Hållbara territorier: Främjande av transnationellt samarbete för resurseffektivitet och motståndskraft mot klimatförändringar.

2.3. Genomförande av miljölagstiftningen: förbättra den transnationella förvaltningskapaciteten.

Tillsammans med socioekonomisk utveckling och demografi, miljö samt natur- och kulturarv erkänns klimatförändringarna som en av de största utmaningarna för programaktörerna. Anpassningen till klimatförändringarna är därför relevant för hela programmet. Det omfattas särskilt av mål 2.2.

2.    Makroregionala strategier

Det finns två makroregionala EU-strategier som delvis överlappar det geografiska tillämpningsområdet för Balkan–Medelhavsområdet: EU:s strategi för Donauregionen (EUSDR), inbegripet Bulgarien, och EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR), inbegripet Albanien och Grekland.

3.    Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

I hela Medelhavsområdet formaliseras samarbetet om miljöskydd (inbegripet klimatanpassning) på transnationell nivå inom ramen för Barcelonakonventionen och tillhörande protokoll. Detta är relevant för vissa Balkanländer (dvs. Albanien, Grekland och Cypern).

De initiativ som beskrivs för andra regioner och som är relevanta för Medelhavsländerna på Balkan omfattar nätverket för regional anslutning på miljö- och klimatområdet (ECRAN, 2013–2016) där även f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Albanien deltar (mer information finns i den adriatisk-joniska regionen).

4.    Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

För närvarande har inga anpassningsstrategier och anpassningsplaner utarbetats för Balkanregionen i Medelhavsområdet. Denregionala ramen för anpassning till klimatförändringarna i Medelhavets marina områden och kustområden, som godkändes vid Barcelonakonventionens nittonde partsmöte (COP19), är relevant för vissa länder i regionen (Albanien, Grekland och Cypern).

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020

Nedan ges exempel på projekt som finansierats genom BalkanMed-programmet 2014–2020.

BeRTISS (BalkanMed realtidstjänst för svåra väderförhållanden) (2017–2019) involverar partner från tre länder (Grekland, Cypern och Bulgarien) och syftar till att utveckla en transnationell pilottjänst för svåra väderförhållanden för att förbättra säkerheten, livskvaliteten och miljöskyddet i Balkan-Medelhavsområdet. Tjänsten förväntas ge aktuell information och varning om svåra väderhändelser (särskilt kraftiga nederbördshändelser) samt långsiktig övervakning av väder och klimatförändringar i regionen.

Tidig varning står också i fokus för projektet DISARM (Drought and fIre ObServatory and eArly waRning systeM) (2017–2019), som omfattar partner från samma länder som bidrar till BeRTISS. De två projekten kompletterar varandra, eftersom DISARM fokuserar på olika klimatrelaterade effekter (torka och skogsbränder) och syftar till att tillhandahålla en integrerad observationsplattform och ett system för tidig varning för att stödja deras förutsägelse och främja förebyggande av dem. DISARM kommer inte bara att bidra till att förutsäga risken för torka och skogsbränder i Balkan-Medelhavsområdet, utan kommer också att bedöma relaterade risker i ett föränderligt klimat. Händelser med skogsbränder erkänns som en av de mest relevanta riskerna i regionen och tidig upptäckt av dem står också i fokus för projektet SFEDA (Forest Monitoring System for Early Fire Detection and Assessment in the Balkan-Med area) (2017–2019).

Partner som företräder alla fyra kustländerna på Balkan och i Medelhavsområdet bidrar till projektet HERMES (A Harmonised fRamework to Mitigate coastal EroSion promoting ICZM protocol implementation) (2017–2019). I denna region har effekterna av vinterstormar, effekten av sedimentblockering på grund av uppdämning av floder, försämringen av strandstabiliteten i stads- och turistområden och bristen på en integrerad strategi för mänskliga ingripanden längs kusten lett till betydande kusterosionshastigheter. Hermes syftar till att utveckla en gemensam ram för begränsning av kusterosion och återställande av stränder genom genomförande av en sammanhängande samling studier, utbyte av redan utvecklade tekniska verktyg och utformning av gemensamma politiska instrument. Ramen kommer att testas på fyra platser, bland annat utvärdering av historisk och framtida kustdynamik, definition av indikatorer för erosion och sårbarhet för klimatförändringar, utvärdering av belastningar relaterade till människan, organisation av insamlade data i ett webb-GIS, tillämpning av en verktygslåda för modellering och utvärdering av en rad insatsscenarier för att hantera nuvarande och framtida kusterosion.