Medelhavsområdet (Euro-Med)

Länderna i regionen

Samarbetsområdet i Medelhavsområdet omfattar länder från Medelhavets norra kust. Samarbetsområdet för Interreg EURO-MED-programmet (2021–2027) omfattar hela området för det föregående programmet (södra delarna av Portugal, Spanien och Frankrike, nästan hela Italiens territorium och hela utvidgningen av Slovenien, Kroatien, Grekland, Malta, Cypern, Albanien, Bosnien och Hercegovina samt Montenegro). Med ytterligare två länder (Bulgarien och Republiken Nordmakedonien) når den för första gången efter två tidigare programperioder även Svartahavsområdet. Ytterligare regioner från Spanien (Extremadura, Castilla-La Mancha och Comunidad de Madrid) ingår också. På grund av brexit ingår Gibraltar (Förenade kungariket)*, som deltog i de två föregående programperioderna, inte längre i det transnationella programområdet. En karta som jämför de gamla och nya gränserna kan ses här.

* Från och med ikraftträdandet av Storbritanniens utträdesavtal den 1 februari 2020 kommer innehåll från Storbritannien inte längre att uppdateras på denna webbplats.

Politisk ram

1. Program för transnationellt samarbete

Huvudmålet för Interreg Euro-Med-programmet 2021–2027, som antogs av EU-kommissionen den 22 juni 2022, är att bidra till ”övergången till ett klimatneutralt och motståndskraftigt samhälle: att bekämpa de globala förändringarnas inverkan på Medelhavsresurserna, samtidigt som man säkerställer en hållbar tillväxt och medborgarnas välbefinnande”. Ett strategiskt tillvägagångssätt baserat på fyra operativa uppdrag antogs.

Uppdrag 1: stärka en innovativ och hållbar ekonomi
Uppdrag 2: skydda, återställa och förbättra vår miljö och vårt naturarv
Uppdrag 3: främja grönområden
Uppdrag 4: främja hållbar turism

I programmet fastställs tre prioriteringar:

Prioritering 1: Ett smartare Medelhavsområdet
Prioritering 2: Grönare Medelhavet
Prioritering 3: Bättre styresformer i Medelhavsområdet

Klimatförändringarna är en av regionens största utmaningar. Det tas särskilt upp under prioritering 2, Grönare Medelhavsområdet, som främjar ett grönare bostadsutrymme genom att förbättra förvaltningen av naturresurser och genom att förebygga och minska risker. Åtgärder för anpassning till klimatförändringarna, som stöds av programmet, förväntas bidra till de operativa uppdragen 2, 3 och 4.

Synergier och samarbete med befintliga transnationella nätverkssystem, såsom de makroregionala strategier som är relevanta för regionen (Eusair, Eusalp), främjas av Interreg Euro-Med-programmet. Programmet främjar därför samordning mellan berörda parter och gränsöverskridande utbyte av god praxis.

Det tidigare Interreg V B MED-programmet 2014–2020 syftade till att främja hållbar tillväxt i Medelhavsområdet genom att främja innovativa koncept och metoder (teknik, styrning, innovativa tjänster). Det uppmuntrade också en hållbar användning av natur- och kulturresurser och stödde social integration genom en integrerad och territoriellt baserad samarbetsstrategi. Anpassningen till klimatförändringarna omfattades mer eller mindre direkt av projekt som finansierades inom ramen för insatsområde 2 (för att främja koldioxidsnåla strategier och energieffektivitet) och insatsområde 3 (skydd och främjande av natur- och kulturresurser i Medelhavsområdet).

2. Makroregionala strategier

Delar av Medelhavsområdet överlappar det geografiska tillämpningsområdet för två av EU:s makroregionala strategier: Den mest relevanta för Medelhavsområdet är Eusair i den adriatisk-joniska regionen. och i mindre utsträckning EUSALP, som omfattar de franska alperna, de norra regionerna i Italien och Slovenien.

3. Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Interreg MED-regionen omfattar de europeiska delar av hela Medelhavsområdet som omfattas av Barcelonakonventionen och UNEP:s handlingsplan för Medelhavsområdet (UNEP-MAP). Konventionen är en regional samarbetsplattform som samordnar verksamhet som syftar till att skydda den marina miljön genom en regional strategi. Genom UNEP-MAP strävar de fördragsslutande parterna i Barcelonakonventionen efter att möta utmaningarna med att skydda havs- och kustmiljön och samtidigt främja regionala och nationella planer för att uppnå hållbar utveckling.

UNEP-MAP:s Medelhavsstrategi för hållbar utveckling (MSSD2016–2025)antogs 2016. Denna strategi utgör en strategisk politisk ram för att säkerställa en hållbar framtid för Medelhavsområdet som är förenlig med målen för hållbar utveckling. Strategin är inriktad på övergripande mål som ligger i gränssnittet mellan miljö och utveckling. Att ta itu med klimatförändringarna som en prioriterad fråga för Medelhavsområdet är ett av målen i MSSD 2016–2025. Anpassning till klimatförändringar ingår i ett stort antal åtgärder som ingår i de fyra strategiska riktlinjerna för detta mål. MedECC (Mediterranean Experts on Climate and Environmental Change) är ett flaggskeppsinitiativ som utvecklats inom ramen för MSSD. Det är ett öppet och oberoende internationellt vetenskapligt expertnätverk som ger stöd till beslutsfattare och allmänheten på grundval av aktuell och tillförlitlig vetenskaplig information. MedECC:s mål är att överbrygga klyftan mellan forskare och beslutsfattare. Det syftar också till att bidra till att förbättra politiken på alla nivåer genom att stödja beslutsfattandet med korrekt och tillgänglig information om nuvarande och framtida effekter av klimat- och miljöförändringar i Medelhavsområdet. Nätverket utarbetade den första utvärderingsrapporten om Medelhavsområdet (MAR 1)om klimat- och miljöförändringar i Medelhavsområdet, som analyserar den nuvarande situationen och riskerna för framtiden.

Integrerad kustförvaltning (ICM) är ett erkänt verktyg för att hantera nuvarande och långsiktiga kustutmaningar, inbegripet klimatförändringar och deras effekter. Protokollet om integrerad förvaltning av kustområden till Barcelonakonventionen utarbetades 2008, ratificerades av Europeiska rådet 2010 och trädde i kraft 2011. Den ger de avtalsslutande parterna en gemensam ram för att främja och genomföra integrerad förvaltning av kustområden. År 2019 antog de avtalsslutande parterna den gemensamma regionala ramen för integrerad förvaltning av kustområden. CRF har bland annat som mål att ”ta itu med naturkatastrofer och deras effekter, särskilt kusterosion och klimatförändringar”.

UNEP/MAP:s regionala verksamhetscentrum för programmet för prioriterade åtgärder (PAP/RAC) ger stöd till genomförandet av protokollet om integrerad förvaltning av kustområden i Medelhavsområdet och MSSD. Den tar också hänsyn till anpassningen till klimatförändringarna. Plattformen för integrerad förvaltning av kustområden är ett interaktivt onlineutrymme. Den är utformad som en tvärvetenskaplig ”bank” med information, dokumentation och god praxis i samband med integrerad förvaltning av kustområden i Medelhavsområdet (och på andra håll) samt en plats för nätverkande och utbyte. Den hyser arbetsytan för fysisk planering i kust- och havsområden som hjälper regionens planerare att utveckla fysisk planering i kust- och havsområden, även med beaktande av klimatförändringarnas utmaningar (verktygetför planering av klimatåtgärder).

Det transnationella samarbetet om anpassning till klimatförändringarna i regionen främjas också genom följande initiativ:

Unionen för Medelhavsområdet är ett multilateralt partnerskap som inrättades 2008. Den består av alla Medelhavsländer i Europeiska unionen och 15 andra partnerländer i Medelhavsområdet. Unionen för Medelhavsområdet syftar till att fungera som en unik plattform för att underlätta och främja regional dialog och regionalt samarbete samt konkreta projekt och initiativ på områdena energi och klimatåtgärder. År 2014 inrättade unionen för Medelhavsområdet en expertgrupp för klimatförändringar för att främja utbyte av information och bästa praxis i hela Medelhavsområdet samt för att främja utvecklingen av konkreta projekt och initiativ.

WESTMED Maritime Initiative omfattar tio länder från norra och södra sidan av västra Medelhavsområdet (Algeriet, Frankrike, Italien, Libyen, Malta, Mauretanien, Marocko, Portugal, Spanien och Tunisien). Initiativet, som antagits av Europeiska kommissionen och godkänts av Europeiska unionens råd, fastställer tre huvudmål: (1) Ett tryggare och tryggare havsområde. (2) En smart och motståndskraftig blå ekonomi. 3) bättre förvaltning av havet. Anpassning till klimatförändringar nämns i det andra målet. Det hänvisar till utvecklingen av skräddarsydda lösningar och ny teknik för att utnyttja marin förnybar energi, mildra och anpassa sig till klimatförändringar samt främja energieffektivitet och anpassning till klimatförändringar i kuststäder. Under 2018 enades undertecknarna av initiativet om en färdplan för utvecklingen av en hållbar blå ekonomi i västra Medelhavsområdets delområde. Denna färdplan bör säkerställa att de tjänster som utförs av ekosystemet i Medelhavsområdet bevaras. Inom ramen för färdplanens prioritering Biologisk mångfald och bevarande och återställande av marina livsmiljöer enades initiativets medlemsstater om att vidta åtgärder för att hantera kusterosion och försämring av livsmiljöer. Dessa åtgärder syftar till att uppnå ”god ekologisk status” för den marina miljön i Medelhavet och förbättra kustområdenas motståndskraft mot klimatförändringar. Bolognastadgan är ett politiskt initiativ som syftar till att stärka de regionala kustförvaltningarnas roll inom ramen för EU:s politik och initiativ på Medelhavsnivå när det gäller kustskydd, integrerad förvaltning och anpassning till klimatförändringar. Stadgan främjar också ett makroprojektinitiativ som beskrivs i den gemensamma handlingsplanen.

Centrumet för integration i Medelhavsområdet (CMI)är ett initiativ med flera partner som förenar länderna i regionens norra och södra delar. Utvecklingsorgan, regeringar, lokala myndigheter och det civila samhället från hela Medelhavsområdet samlas för att utbyta idéer, diskutera offentlig politik och identifiera regionala lösningar för att ta itu med regionala utmaningar i Medelhavsområdet. Inom ramen för den andra tematiska pelaren för perioden 2019–2021 (motståndskraft: begränsning av och anpassning till externa chocker, främst klimatförändringar och insatser mot effekterna av konflikter), lanserade CMI programmet Territoriell motståndskraft mot klimatförändringar (Territorial Resilience to Climate Change Active Programme) med en strategi som omfattar flera områden och sektorer.

4. Strategier och planer för anpassning

Inom ramen för Interregs transnationella samarbete eller andra former av samarbete har anpassningsstrategier och anpassningsplaner inte utarbetats för Medelhavsområdet. Vid det 19:e mötet för de fördragsslutande parterna (COP19) i Barcelonakonventionen 2016 godkändes dock denregionala ramen för anpassning till klimatförändringar för Medelhavets marina områden och kustområden. Dokumentet syftar till att bygga upp en gemensam regional strategi för att öka klimatresiliensen och anpassningsförmågan.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

Nedan redovisas exempel på projekt som finansieras genom Med-programmet 2014–2020.

Med utgångspunkt i övervägandet att marina skyddsområden kan spela en viktig roll för begränsning av och anpassning till klimatförändringar stödde två projekt marina skyddsområden i Medelhavsområdet för att anpassa sig till och mildra de pågående klimatförändringarnas effekter i Medelhavet: MPA-ADAPT (Guiding Mediterranean MPAs through the climate change era: bygga upp resiliensanpassning, 2016–2019) och följande MPA-ENGAGE (Engaging Mediterranean key actors in Ecosystem Approach to manage Marine Protected Areas to face Climate Change, 2019–2022). Projekten MPA Engage och MPA-ADAPT utvecklade övervakningsprotokoll och uppmuntrade användningen av dem i alla marina skyddsområden i Medelhavet. Genom dessa två projekt utarbetades för första gången planer för anpassning till klimatförändringarna i utvalda marina skyddsområden i Medelhavet.

POSBEMED-projektet (2016-2018) erkände den roll som Posidonia Oceanica-rester (avtorkade löv, fibrer och rhizomer som regelbundet strandas och strandas i land) spelar för att öka kustens övergripande motståndskraft mot naturliga effekter och klimatförändringar. Projektet gjorde stora framsteg mot en mer hållbar strategi för förvaltning av Posidonias stranddune-system. Det slutliga resultatet var en övergripande strategi för Medelhavsområdet ”Styrning och förvaltning av Posidonias stranddunsystem”, som riktade sig till alla berörda parter för beslutsprocesser i Posidonias kustmiljöer.

Kunskap och praxis i samband med konsekvensbedömning av och anpassning till klimatförändringar i Medelhavsområdet (särskilt gentemot länder utanför EU) främjas också av UNEP-MAP. De omfattar olika projekt inom det GEF-finansierade MedProgramme och flera anpassningsåtgärder som genomförs av olika UNEP/MAP:s regionala verksamhetscentrum. Ett bra exempel på UNEP-MAP:s verksamhet för kunskapsskapande och kunskapsdelning är projektet ClimVar & ICZM (Integration of climate variability and change into national strategies to implement the ICZM Protocol in the Mediterranean) (2012–2015).

Andra projekt finansierades inom ramen för BalkanMed-programmet 2014–2020. Det omfattade ett stort geografiskt område som delvis omfattas av den transnationella Medelhavsregionen 2021–2027. Några exempel redovisas nedan.

BeRTISS (BalkanMed realtidstjänst för hårt väder) (2017–2019) involverade partner från tre länder (Grekland, Cypern och Bulgarien). Syftet var att utveckla en gränsöverskridande pilottjänst för svåra väderförhållanden för att förbättra säkerheten, livskvaliteten och miljöskyddet i Balkan-Medelhavsområdet. Tidig varning står också i fokus för projektet DISARM (Drought and fire ObServatory and eArly waRning systeM) (2017–2019), som involverade partner från samma länder. Den bidrar till BeRTISS men är inriktad på olika klimatrelaterade effekter (torka och skogsbränder).

Händelser med skogsbränder anses vara en av de mest relevanta riskerna i regionen. Deras tidiga upptäckt står också i fokus för projektet SFEDA (Forest Monitoring System for Early Fire Detection and Assessment in the Balkan-Med area) (2017–2019).

Partner som är representativa för alla de fyra kustländerna i Balkan–Medelhavsområdet (Grekland, Cypern, Albanien och Republiken Nordmakedonien) bidrog till Hermes-projektet (Ett harmoniserat fRamework för att mildra kusterosion som främjar genomförandet av protokollet om integrerad förvaltning av kustområden) (2017–2019). Hermes utvecklade, genom att dra nytta av tidigare projekt, en gemensam ram för begränsning av kusterosion och återställande av stränder. Detta uppnåddes genom att genomföra en sammanhängande uppsättning studier, dela med sig av redan utvecklade tekniska verktyg och utforma gemensamma politiska instrument.

Upptäck hur den kunskap som visas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.