Medelhavsområdet (Euromed)

Regionens länder

Samarbetsområdet i Medelhavsområdet omfattar länder från Medelhavets norra kust. Samarbetsområdet för Interreg EURO-MED-programmet (2021–2027) omfattar hela området för det föregående programmet (de södra delarna av Portugal, Spanien och Frankrike, nästan hela Italiens territorium, och hela utvidgningen av Slovenien, Kroatien, Grekland, Malta, Cypern, Albanien, Bosnien och Hercegovina och Montenegro). Med ytterligare två länder (Bulgarien och Nordmakedonien), för första gången efter två tidigare programperioder, når det också Svartahavsområdets kustområde. Ytterligare regioner från Spanien (Extremadura, Castilla-La Mancha och Comunidad de Madrid) ingår också. På grund av brexit ingår Gibraltar (Storbritannien)*, som deltog i de två föregående programperioderna, inte längre i det transnationella programområdet. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här.

* Från och med ikraftträdandet av Förenade kungarikets utträdesavtal den 1 februari 2020 kommer innehållet från Förenade kungariket inte längre att uppdateras på denna webbplats.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Huvudmålet för Interreg Euro-Med-programmet 2021–2027, som antogs av EU-kommissionen den 22 juni 2022, är att bidra till ”övergången till ett klimatneutralt och motståndskraftigt samhälle: Bekämpa de globala förändringarnas inverkan på resurserna i Medelhavsområdet, samtidigt som man säkerställer en hållbar tillväxt och medborgarnas välbefinnande.” Ett strategiskt tillvägagångssätt baserat på fyra operativa uppdrag antogs.

• Uppdrag 1: stärka en innovativ och hållbar ekonomi
• Uppdrag 2: skydda, återställa och förbättra vår miljö och vårt naturarv
• Uppdrag 3: främja gröna bostadsområden
• Uppdrag 4: främja hållbar turism

I programmet fastställs tre prioriteringar:

• Prioritering 1: Smartare Medelhavsområdet
• Prioritering 2: Grönare Medelhavet
• Prioritering 3: Bättre förvaltning av Medelhavsområdet

Klimatförändringarna erkänns som en av de största utmaningarna i regionen. Det behandlas särskilt inom prioritering 2, Grönare Medelhavsområdet, som främjar en grönare livsmiljö genom att förbättra förvaltningen av naturresurser och genom att förebygga och minska riskerna. Åtgärder för anpassning till klimatförändringarna, som stöds av programmet, förväntas bidra till de operativa uppdragen 2, 3 och 4.

Synergier och samarbete med befintliga transnationella nätverkssystem, såsom de makroregionala strategier som är relevanta för regionen (Eusair, Eusalp), främjas genom Interreg Euro-Med-programmet.  Således främjas samordning mellan berörda parter och gränsöverskridande utbyte av god praxis genom programmet.

Det tidigare Interreg V B MED-programmet 2014–2020 syftade till att främja hållbar tillväxt i Medelhavsområdet genom att främja innovativa koncept och metoder (teknik, styrning, innovativa tjänster). Det uppmuntrade också en hållbar användning av natur- och kulturresurser och stödde social integration genom en integrerad och territoriellt baserad samarbetsstrategi. Anpassningen till klimatförändringarna omfattades mer eller mindre direkt av projekt som finansierades inom insatsområde 2 (att främja koldioxidsnåla strategier och energieffektivitet) och insatsområde 3 (att skydda och främja natur- och kulturresurser i Medelhavsområdet).

2.     Makroregionala strategier

Delar av Medelhavsområdet överlappar det geografiska tillämpningsområdet för två av EU:s makroregionala strategier: Den mest relevanta för Medelhavet är Eusair i den adriatisk-joniska regionen. och i mindre utsträckning Eusalp, som omfattar de franska Alperna Maritimes, de norra regionerna i Italien och Slovenien.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Interreg MED-regionen omfattar de europeiska delar av hela Medelhavsområdet som omfattas av Barcelonakonventionen och av UNEP:s handlingsplan för Medelhavsområdet (UNEP-MAP). Konventionen är en regional samarbetsplattform som samordnar verksamhet som syftar till att skydda den marina miljön genom en regional strategi. Genom UNEP-MAP strävar de avtalsslutande parterna i Barcelonakonventionen efter att möta utmaningarna med att skydda havs- och kustmiljön och samtidigt främja regionala och nationella planer för att uppnå en hållbar utveckling.

UNEP:s och MAP:s Medelhavsstrategi för hållbar utveckling (MSSD2016–2025)antogs 2016. Denna strategi utgör en strategisk politisk ram för att säkerställa en hållbar framtid för Medelhavsområdet i överensstämmelse med målen för hållbar utveckling. Strategin fokuserar på övergripande mål som ligger i gränssnittet mellan miljö och utveckling. Att ta itu med klimatförändringarna som en prioriterad fråga för Medelhavsområdet är ett av målen i MSSD 2016–2025. Klimatanpassning ingår i ett stort antal åtgärder som ingår i de fyra strategiska inriktningarna för detta mål. MedECC (Mediterranean Experts on Climate and Environmental Change) är ett flaggskeppsinitiativ som utvecklats inom ramen för MSSD. Det är ett öppet och oberoende internationellt nätverk av vetenskapliga experter som ger stöd till beslutsfattare och allmänheten på grundval av aktuell och tillförlitlig vetenskaplig information. MedECC:s mål är att överbrygga klyftan mellan forskare och beslutsfattare. Det syftar också till att bidra till att förbättra politiken på alla nivåer genom att stödja beslutsfattandet med korrekt och tillgänglig information om nuvarande och framtida effekter av klimat- och miljöförändringar i Medelhavsområdet. Nätverket utarbetade den första utvärderingsrapporten om Medelhavsområdet (Mar1)om klimat- och miljöförändringar i Medelhavsområdet, som analyserar den nuvarande situationen och riskerna för framtiden.

Integrerad förvaltning av kustområden är ett erkänt verktyg för att hantera nuvarande och långsiktiga utmaningar vid kusterna, inbegripet klimatförändringarna och deras effekter. Protokollet om integrerad förvaltning av kustområden till Barcelonakonventionen utarbetades 2008, ratificerades av Europeiska rådet 2010 och trädde i kraft 2011. Det utgör en gemensam ram för de avtalsslutande parterna när det gäller att främja och genomföra integrerad förvaltning av kustområden. År 2019 antog de avtalsslutande parterna den gemensamma regionala ramen för integrerad förvaltning av kustområden. Ett av målen med den gemensamma referensramen är att ”ta itu med naturkatastrofer och effekterna av naturkatastrofer, särskilt kusterosion och klimatförändringar”.

UNEP:s/MAP:s regionala verksamhetscentrum för programmet för prioriterade åtgärder (PAP/RAC) ger stöd till genomförandet av protokollet om integrerad förvaltning av kustområden i Medelhavsområdet och MSSD. Den tar också hänsyn till anpassningen till klimatförändringarna. ICZM-plattformen är ett interaktivt onlineutrymme. Den är utformad som en tvärvetenskaplig ”bank” med information, dokumentation och god praxis i samband med integrerad förvaltning av kustområden i Medelhavsområdet (och på andra håll) samt en plats för nätverksarbete och utbyte. Här finns en arbetsyta för fysisk planering i kust- och havsområden som hjälper regionens planerare att utveckla fysisk planering i kust- och havsområden, även med beaktande av klimatförändringsutmaningar (verktygför planering av klimatåtgärder).

Transnationellt samarbete om anpassning till klimatförändringarna i regionen främjas också genom följande initiativ:

Unionen för Medelhavsområdet är ett multilateralt partnerskap som inrättades 2008. Den består av alla Medelhavsländer i Europeiska unionen och 15 andra partnerländer i Medelhavsområdet. Unionen för Medelhavsområdet syftar till att fungera som en unik plattform för att underlätta och främja regional dialog och regionalt samarbete samt konkreta projekt och initiativ på energi- och klimatområdet. År 2014 inrättade unionen för Medelhavsområdet en expertgrupp för klimatförändringar för att främja utbyte av information och bästa praxis i hela Medelhavsområdet samt för att främja utvecklingen av konkreta projekt och initiativ.

WESTMED Maritime Initiative omfattar tio länder från norra och södra sidan av västra Medelhavsområdet (Algeriet, Frankrike, Italien, Libyen, Malta, Mauretanien, Marocko, Portugal, Spanien och Tunisien). I initiativet, som antagits av Europeiska kommissionen och godkänts av Europeiska unionens råd, fastställs tre huvudmål: (1) ett säkrare och tryggare havsområde, (2) En smart och motståndskraftig blå ekonomi. (3) Bättre förvaltning av havet. Anpassning till klimatförändringar nämns i det andra målet. Det hänvisar till utvecklingen av skräddarsydda lösningar och ny teknik för att utnyttja marin förnybar energi, för att mildra och anpassa sig till klimatförändringarna samt för att främja energieffektivitet och anpassning till klimatförändringarna i kuststäder. Under 2018 enades undertecknarna av initiativet om en färdplan för utvecklingen av en hållbar blå ekonomi i västra Medelhavsområdet. Denna färdplan bör säkerställa att de tjänster som tillhandahålls av ekosystemet i Medelhavsområdet bevaras. Inom ramen för färdplansprioriteringen ”Bevarande och återställande av biologisk mångfald och marina livsmiljöer” enades initiativets medlemsstater om att vidta åtgärder för att hantera kusterosion och försämring av livsmiljöer. Dessa åtgärder syftar till att uppnå ”god ekologisk status” för den marina miljön i Medelhavet och förbättra kustområdenas motståndskraft mot klimatförändringar. Bolognastadgan är ett politiskt initiativ som syftar till att stärka de regionala kustförvaltningarnas roll i samband med EU:s politik och initiativ i Medelhavsområdet när det gäller kustskydd, integrerad förvaltning och anpassning till klimatförändringar. Stadgan främjar också ett makroprojektinitiativ som beskrivs närmare i den gemensamma handlingsplanen.

Centrumet för integration i Medelhavsområdet (CMI)är ett initiativ med flera partner som förenar länderna på norra och södra sidan av regionen. Utvecklingsorgan, regeringar, lokala myndigheter och det civila samhället från hela Medelhavsområdet samlas för att utbyta idéer, diskutera offentlig politik och identifiera regionala lösningar för att ta itu med regionala utmaningar i Medelhavsområdet. Inom den andra tematiska pelaren för perioden 2019–2021 (resiliens: begränsning av och anpassning till externa chocker, främst klimatförändringar och insatser mot effekterna av konflikter), lanserade CMI det aktiva programmet för territoriell motståndskraft mot klimatförändringar med en flerrumslig och sektorsövergripande strategi.

4.     Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

Inom ramen för Interregs transnationella samarbete eller andra former av samarbete har det inte utarbetats några anpassningsstrategier och anpassningsplaner för Medelhavsområdet. Under 2016 godkände dock det nittonde mötet mellan de avtalsslutande parterna (COP19) i Barcelonakonventionen denregionala ramen för anpassning till klimatförändringarna i Medelhavets havs- och kustområden. Dokumentet syftar till att bygga upp en gemensam regional strategi för att öka klimatresiliensen och anpassningsförmågan.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

Nedan redovisas exempel på projekt som finansierats genom Med-programmet 2014–2020.

Med utgångspunkt i att marina skyddsområden (marina skyddade områden) kan spela en viktig roll för begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna stödde två projekt marina skyddsområden i Medelhavet för att anpassa sig till och mildra de pågående effekterna av klimatförändringarna i Medelhavet:   MPA-ADAPT (Guidning av marina skyddsområden i Medelhavsområdet genom klimatförändringseran: bygga upp resiliensanpassning, 2016–2019) och följande MPA-ENGAGE-projekt (Engagera centrala aktörer i Medelhavsområdet i ekosystemstrategin för att förvalta marina skyddsområden för att möta klimatförändringarna, 2019–2022) MPA Engage- och MPA-ADAPT-projekten utvecklade övervakningsprotokoll och uppmuntrade deras användning i alla marina skyddsområden i Medelhavsområdet. Genom dessa två projekt utarbetades för första gången planer för anpassning till klimatförändringarna i utvalda marina skyddsområden i Medelhavet.

POSBEMED-projektet (2016–2018) erkände den roll som rester av Posidonia Oceanica (torkade blad, fibrer och rhizomer som regelbundet strandas och strandas i land) spelar för att öka kustens övergripande motståndskraft mot naturliga effekter och klimatförändringar. Projektet innebar betydande framsteg mot en mer hållbar strategi för förvaltningen av Posidonia beach-dune-system. Det slutliga resultatet var en övergripande strategi för Medelhavsområdet, ”Governance and management of Posidonia beach-dune systems”, med inriktning på alla berörda parter för beslutsprocesser i Posidonias kustmiljöer.

Kunskap och praxis i samband med bedömning av och anpassning till klimatförändringarna i Medelhavsområdet (särskilt gentemot länder utanför EU) främjas också av UNEP-MAP. De omfattar olika projekt inom det GEF-finansierade MedProgramme och flera anpassningsåtgärder som genomförs av de olika regionala aktivitetscentrumen inom UNEP/MAP. Ett bra exempel på UNEP-MAP:s verksamhet för skapande och utbyte av kunskap är projektet ClimVar & ICZM (Integration of climate variability and change into national strategies to implementation the ICZM Protocol in the Mediterranean) (2012–2015).

Andra projekt finansierades inom BalkanMed-programmet 2014–2020. Den omfattade ett stort geografiskt område som delvis omfamnas av den transnationella Medelhavsregionen 2021–2027. Några exempel redovisas nedan.

BeRTISS  (BalkanMeds tjänst för svåra väderförhållanden i realtid) (2017–2019) involverade partner från tre länder (Grekland, Cypern och Bulgarien). Syftet var att utveckla en transnationell pilottjänst för svåra väderförhållanden för att förbättra säkerheten, livskvaliteten och miljöskyddet i Balkan-Medelhavsområdet. Tidig varning står också i fokus för projektet DISARM (Drought and fire ObServatory and eArly waRning systeM) (2017–2019), som involverade partner från samma länder. Den bidrar till BeRTISS men är inriktad på olika klimatrelaterade effekter (torka och skogsbränder).

Skogsbränder anses vara en av de mest relevanta riskerna i regionen. Tidig upptäckt av dem står också i fokus för projektet SFEDA (Forest Monitoring System for Early Fire Detection and Assessment in the Balkan-Med area) (2017–2019).

Partner som företräder alla fyra kustländerna på Balkan och i Medelhavsområdet (Grekland, Cypern, Albanien och Republiken Nordmakedonien) bidrog till projektet HERMES (A Harmonised fRamework to Mitigate coastal EroSion promoting ICZM protocol implementation) (2017–2019). HERMES har genom att dra nytta av tidigare projekt utvecklat en gemensam ram för begränsning av kusterosion och återställande av stränder. Detta uppnåddes genom genomförandet av en sammanhängande samling studier, utbytet av redan utvecklade tekniska verktyg och utformningen av gemensamma politiska instrument.