Alpområdet

Länderna i regionen

Samarbetsområdet för Alpprogrammet omfattar Alperna och deras omgivande lågland, som förbinder mycket distinkta regioner som omfattar hela området Schweiz, Österrike, Liechtenstein och Slovenien, de västra delarna av Frankrike, de södra delarna av Tyskland och de norra regionerna i Italien. Samarbetsområdet för Interregprogrammet 2021–2027 omfattar hela området för Interregprogrammet 2014–2020 med ytterligare sju regioner från Tyskland. En karta som jämför de gamla och nya gränserna kan ses här.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Interregprogrammet för Alpområdet 2021–2027 (som antogs av EU-kommissionen den 5 maj 2022) syftar till att främja integreringen av hållbar ekonomisk utveckling, samhälleligt välbefinnande och bevarandet av dess enastående karaktär. Den stöder samarbetsprojekt över gränserna och underlättar gemensamma transnationella lösningar.

I programmet fastställs fyra prioriteringar:

• Prioritering 1: Klimattålig och grön alpregion
• Prioritering 2 Koldioxidneutrala och resurskänsliga Alpregionen
• Prioritering 3 Innovation och digitalisering till stöd för en grön alpregion
• Prioritering 4 Kooperativt förvaltad och utvecklad alpregion

Klimatförändringarna har upprepade gånger identifierats som en viktig drivkraft och en särskild utmaning för Alperna. Anpassning till klimatförändringar är det mål som omfattas av prioritering 1, inom ramen för det särskilda målet: ”Främja anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker samt motståndskraft, med beaktande av ekosystembaserade strategier”. Programmet stöder främjandet av åtgärder för anpassning till klimatförändringarna med fokus på sambanden mellan de naturliga, ekonomiska och samhälleliga systemen i Alpregionen. Programmet främjar i detalj följande: 1) lösningar och pilotprojekt för beredskap och anpassning, 2) lösningar och pilotprojekt för att överbrygga klyftan mellan klimatforskning och praktiskt genomförande, 3) initiativ för kunskapsöverföring och 4) metoder och verktyg för att mäta och övervaka klimatförändringarnas specifika effekter. Programmet stöder också åtgärder för riskförebyggande och motståndskraft mot katastrofer som har ett starkt samband med klimatförändringarna.

Samstämmigheten mellan detta program och målen i EU:s strategi för Alpregionen stärks för att stödja vägen mot ett koldioxidneutralt och klimattåligt territorium. Inom prioritering 4 syftar programmet till att ”förbättra den institutionella kapaciteten hos offentliga myndigheter och berörda parter att genomföra makroregionala strategier och havsområdesstrategier samt andra territoriella strategier”. I detta avseende stöder programmet utvecklingen och genomförandet av ”lösningar för att förbättra samarbets- och organisationsprocesserna inom Eusalps förvaltningsstruktur”.

För perioden 2014–2020 (Interreg V B) omfattades klimatförändringarna, även om de identifierades som en viktig drivkraft och en särskild utmaning för Alperna, inte av särskilda mål, utan av ett övergripande tema och som en fråga som ska integreras i alla projekt. Anpassning till klimatförändringar som en övergripande fråga nämndes uttryckligen under prioritering 3 ”Levbara alpina områden”, som syftar till att förbättra miljöskyddet och resurseffektiviteten. Programmet 2014–2020 stödde också EU:s strategi för Alpregionen, inbegripet dess aktionsgrupp 8 om riskhantering och klimatanpassning. Den tillhandahöll finansiering för sin styrningsstruktur genom AlpGov-projektet samt genom att kräva regelbundna projektansökningar för att ta itu med prioriteringar och stödja verksamhet inom de tematiska Eusalp-arbetsorganen.

2.     Makroregionala strategier

EU:s strategi för Alpregionen (EUSALP) bygger på ett gemensamt initiativ från Alpstaterna och Alpregionerna för att stärka samarbetet mellan dem och ta itu med gemensamma utmaningar på ett effektivare sätt. Det omfattar sju länder (Österrike, Frankrike, Italien, Tyskland, Slovenien, Liechtenstein och Schweiz) och 48 regioner. Det täcker ett något större område än ASP en. Eusalp syftar till att ta itu med alpina specifika utmaningar, t.ex. balans mellan utveckling och miljöskydd, ökad konkurrenskraft och minskade territoriella skillnader.

Anpassning är ett av två huvudämnen inom åtgärdsgrupp 8 (åtgärdsgrupp för riskhantering). Det gemensamma målet för den nuvarande arbetsplanen på medellång sikt (fram till mitten av 2019) är att kartlägga, analysera och förbättra styrningsmekanismerna på områdena hantering av naturkatastrofer och anpassning till klimatförändringar, inbegripet ökad samstämmighet mellan de båda politikområdena. De planerade resultaten är studier, exempel på god praxis och politiska förbättringsalternativ när det gäller riskhantering, anpassningsstyrning och integrering av klimatanpassning och katastrofriskreducering. Dessa resultat syftar till att bana väg för effektivare och bättre anpassade förvaltningsstrategier i makroregionen Alperna. Ett annat mål för aktionsgruppen är att införa, främja och underhålla den transnationella onlineportalen CAPA – Climate Adaptation Platform for the Alps. Under perioden 2016–2019 och 2020–2022 finansierades CAPA av Interreg Alpine Space-projektet AlpGov 1 och AlpGov 2 (genomförandeav alpina styrningsmekanismer i EU:s strategi för Alpregionen).

I handlingsplanen för EU:s strategi för Alpregionen uppmuntras bland annat utvecklingen av en anpassningsstrategi och en handlingsplan för Alpregionen som bygger på en omfattande sårbarhetsanalys och överensstämmer med befintliga nationella anpassningsstrategier. Klimatförändringarnas effekter och anpassning är också kopplade till temana ekologisk konnektivitet och naturresurser, inbegripet vatten- och markförvaltning. Sektorsövergripande frågor som rör anpassning (t.ex. grön infrastruktur, torka, vattenefterfrågan och utbudsstyrning) tas i viss utsträckning upp i motsvarande åtgärdsgruppers verksamhet.

Vissa områden i Alpregionen överlappar andra makroregioner som kan ha relevant information i sina strategier. Dessa är makroregionen Donau och makroregionen Adriatiska havet–Joniska havet.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Alpkonventionen, som antogs 1991, är ett internationellt fördrag mellan Alpländerna (Österrike, Frankrike, Tyskland, Italien, Liechtenstein, Monaco, Slovenien och Schweiz) och EU för hållbar utveckling och skydd av Alperna. Alpkonventionens yttersta mål är att utveckla Alpernas gemensamma arv och bevara det för kommande generationer genom transnationellt samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter.

Inom ramen för Alpkonventionen bekräftas i förklaringen från 2019 om klimatneutrala och klimatresilienta Alper 2050 (Innsbruckförklaringen)målet att arbeta för klimatneutralitet och klimatresiliens i Alperna fram till 2050 i linje med europeiska och internationella bestämmelser. Att vidta åtgärder mot klimatförändringarna är dessutom en av sex prioriteringar i det fleråriga arbetsprogrammet för 2017–2022. Konventionens fördragsslutande parter, observatörer och tematiska arbetsorgan arbetar regelbundet med sektorsövergripande aspekter av anpassning. De har producerat en rad specifika resultat på transnationell nivå, bland annat uttalanden och riktlinjer, workshoppar och experimentprojekt, som ofta bidrar till genomförandet av de åtgärder som fastställs i klimathandlingsplanen. Alpine Climate Board (ACB) inrättades 2016 inom ramen för konventionen och utvecklade Alpine Climate Target System 2050 och klimathandlingsplanen 2.0. Denna plan har det övergripande målet att omvandla Alperna till en klimatneutral och klimattålig region (se avsnittet om anpassningsstrategier och anpassningsplaner nedan).

Konventionen har ett väletablerat transnationellt observatörsnätverk som består av ett stort antal relevanta statliga och icke-statliga paraplyorganisationer som är verksamma inom Alpkonventionens verksamhetsområden,^{bland annat} klimatanpassning.

Alpkonventionen och EUSALP:s organ bidrar till att skapa och överföra kunskap om anpassning över gränserna. Framstående exempel på alpkonventionensarbetsresultat är Alpstrategin för anpassning till klimatförändringar när det gäller naturliga faror(2013),Riktlinjer för anpassning till klimatförändringar på lokal nivå i Alperna (2014),ensammanfattande rapport – Inventering som grund för fastställande av verksamheten inom alpina klimatstyrelsen (2017, uppdaterad 2019), rapporten Införtorka i Alpregionen. Erfarenheter, strategier och gemensamma utmaningar(2018) och den sjunde lägesrapporten om Alperna: Hantering av naturliga faror (2019).

4.      Strategier och planer för anpassning

Alpine Climate Target System 2050 utarbetades av Alpine Climate Board (ACB) och antogs av XV Alpine Conference 2019. Den fastställer konkreta mål inom tio olika verksamhetsområden i Alpkonventionen och inom två övergripande/horisontella åtgärdsområden. Det ökar mervärdet av ett alpint samarbete om begränsning av och anpassning till klimatförändringar genom en integrerad strategi. Inom denna ram uppdaterade samordningsstyrelsen klimathandlingsplanen (som ursprungligen utarbetades 2009) som omfattar både anpassning och begränsning. I den nya klimathandlingsplanen 2.0 prioriteras särskilda åtgärder för att genomföra det alpina klimatmålssystemet 2050 med fokus på medellång sikt (fem till tio år). I meddelandet föreslås detaljerade genomförandevägar för tio sektorer som utvecklats i samarbete med berörda parter och med Alpkonventionens tematiska arbetsorgan. Samordningsstyrelsen övervakar det övergripande genomförandet av vägarna och informerar regelbundet om resultaten. En gemenskapsplattform (Alpine Climate 2050)har inrättats för att säkerställa kopplingen mellan genomförandet och målen i systemet med klimatmål för 2050.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020

AlpGov2-projektet (2020–2022), som finansieras av Interreg ALPS, förbättrar Eusalps styrningsstrukturer och styrningsmekanismer med beaktande av alla ämnen i dess handlingsplan, som en uppföljning av den tidigare AlpGov 1.

GoApply (Multidimensional governance of climate adaptation in policy-making and practice, 2016-2019) utvecklades direkt från det transnationella nätverket för beslutsfattare, initierat av C3-Alps (2007-2013). GoApply svarar på utmaningar, hinder och luckor i samband med flernivåstyre som alla alpina länder för närvarande står inför i sina ansträngningar att omsätta sina nationella anpassningsstrategier i praktiken. Projektet syftade till att stärka kapaciteten för styrning och genomförande av klimatanpassning på flera nivåer och inom flera sektorer. Resultaten presenteras i landsrapporter (Österrike, Tyskland, Italien, Schweiz) och sammanställs i en transnationell sammanfattande rapport. I rapporten presenteras en kunskapsbas för ett förbättrat flernivåstyre för anpassning i Alperna och en rad framgångsfaktorer, hinder, tillvaratagna erfarenheter, exempel på god praxis och förbättringsalternativ.

ALPTREES (Sustainable use and management of non-native trees in the alpine region, 2019–2022) bidrar till att stärka den hållbara användningen av naturresurser genom att förutsäga den nuvarande och potentiella fördelningen av icke-inhemska träd i klimatförändringsscenarier. Projektet förväntas leverera tekniska riktlinjer för beslutsverktyg för anpassning till klimatförändringar och planering för att skydda framtiden för grön infrastruktur, funktioner för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i hela EUSALP-territoriet.

Alpområdet kan också förlita sig på en bred erfarenhet av transnationella samarbetsprojekt om anpassning till klimatförändringar som finansierades under den föregående Interreg-programperioden 2007–2013, till exempel när det gäller CLISP-, AdaptAlp- eller C3-Alps-projekt.

Upptäck hur den kunskap somvisas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

• EU:s generaldirektorat för forskning och innovation: Använda Climate-ADAPT för att hitta de senaste vetenskapliga rönen om anpassning för att fastställa dagordningen för EU:s finansiering av forskning och innovation
• Karpaterna: Använda landinformation från Climate-ADAPT för att utveckla en transnationell regionsida i Karpaterna och bidra till internationell anpassningspolitik
• Pyrenéernas observatorium för klimatförändringar: Använda sidor om transnationella regioner från Climate-ADAPT för att utveckla en gränsöverskridande anpassningsstrategi i Pyrenéerna