Alperna

Regionens länder

Samarbetsområdet för programmet Alperna omfattar Alperna och deras omgivande lågland, som förbinder mycket distinkta regioner som omfattar hela Schweiz, Österrike, Liechtenstein och Slovenien, västra delar av Frankrike, södra delar av Tyskland och norra regioner i Italien. Samarbetsområdet för Interregprogrammet 2021–2027 omfattar hela Interregprogrammet 2014–2020 med ytterligare sju regioner från Tyskland. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Interregprogrammet för Alperna 2021–2027 (antaget av EU-kommissionen den 5 maj 2022) syftar till att främja integreringen av hållbar ekonomisk utveckling, samhälleligt välbefinnande och bevarandet av dess enastående karaktär. Det stöder samarbetsprojekt över gränserna och underlättar gemensamma transnationella lösningar.

I programmet fastställs fyra prioriteringar:

• Prioritering 1: Klimattålig och grön alpregion
• Prioritering 2 Koldioxidneutrala och resurskänsliga alpregioner
• Prioritering 3 Innovation och digitalisering till stöd för en grön alpregion
• Prioritering 4 Kooperativt förvaltade och utvecklade Alpregionen

Klimatförändringarna har upprepade gånger identifierats som en viktig drivkraft och en särskild utmaning för Alperna. Anpassning till klimatförändringar är det mål som omfattas av prioritering 1, inom ramen för det särskilda målet: ”Främja anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker samt motståndskraft, med beaktande av ekosystembaserade strategier”. Programmet stöder främjandet av åtgärder för anpassning till klimatförändringarna med inriktning på samspelet mellan de naturliga, ekonomiska och samhälleliga systemen i Alpregionen. Programmet främjar i detalj följande: (1) lösningar och pilotprojekt för beredskap och anpassning, (2) lösningar och pilotprojekt för att överbrygga klyftan mellan klimatforskning och praktiskt genomförande, (3) initiativ för kunskapsöverföring och (4) metoder och verktyg för att mäta och övervaka klimatförändringarnas specifika effekter. Programmet stöder också åtgärder för riskförebyggande och motståndskraft mot katastrofer som har ett starkt samband med klimatförändringarna.

Samstämmigheten mellan detta program och Eusalps strategiska mål stärks för att stödja vägen mot ett koldioxidneutralt och klimattåligt territorium. Inom prioritering 4 syftar programmet till att ”stärka den institutionella kapaciteten hos offentliga myndigheter och berörda parter att genomföra makroregionala strategier och havsområdesstrategier samt andra territoriella strategier”. I detta avseende stöder programmet utvecklingen och genomförandet av ”lösningar för att förbättra samarbets- och organisationsprocesserna inom Eusalps styrningsstruktur”.

För perioden 2014–2020 (Interreg V B) omfattades klimatförändringarna, även om de identifierades som en viktig drivkraft och en särskild utmaning för Alperna, inte av särskilda mål, utan som ett övergripande tema och som en fråga som ska integreras i alla projekt. Klimatanpassning som en övergripande fråga nämndes uttryckligen under prioritering 3 ”Levbara alpina områden”, som syftar till att förbättra miljöskyddet och resurseffektiviteten. Programmet 2014–2020 stödde också EU:s strategi för Alpregionen, inbegripet dess åtgärdsgrupp 8 om riskhantering och klimatanpassning. Det tillhandahöll finansiering för sin styrningsstruktur genom AlpGov-projektet samt genom att kräva regelbundna projektansökningar för att ta itu med prioriteringar och stödja verksamhet i tematiska Eusalp-arbetsorgan.

2.     Makroregionala strategier

EU:s strategi för Alpregionen (EUSALP) bygger på ett gemensamt initiativ från Alpstaterna och Alpregionerna för att stärka samarbetet mellan dem och ta itu med gemensamma utmaningar på ett effektivare sätt. Det omfattar sju länder (Österrike, Frankrike, Italien, Tyskland, Slovenien, Liechtenstein och Schweiz) och 48 regioner. Den täcker ett något större område än ASP en. Eusalp syftar till att ta itu med Alpspecifika utmaningar, såsom balansen mellan utveckling och miljöskydd, ökad konkurrenskraft och minskade territoriella skillnader.

Anpassning är ett av två centrala ämnen inom åtgärdsgrupp 8 (åtgärdsgrupp för riskhantering). Det gemensamma målet för den nuvarande arbetsplanen på medellång sikt (fram till mitten av 2019) är att kartlägga, analysera och förbättra styrningsmekanismerna på områdena hantering av naturkatastrofer och anpassning till klimatförändringar, inbegripet ökad samstämmighet mellan de båda politikområdena. De planerade resultaten är studier, exempel på god praxis och politiska förbättringsalternativ för riskhantering, anpassningsstyrning och integrering av klimatanpassning och katastrofriskreducering. Dessa resultat syftar till att bana väg för effektivare och bättre anpassade styrningsstrategier i makroregionen Alperna. Ett annat mål för aktionsgruppen är att införa, främja och underhålla den transnationella onlineportalen CAPA – Climate Adaptation Platform for the Alps. Under perioden 2016–2019 och 2020–2022 har CAPA finansierats av Interreg Alpine Space-projekten AlpGov 1 och AlpGov 2 (Genomförandeav mekanismer för förvaltning av Alperna i EU:s strategi för Alpregionen).

I handlingsplanen för Eusalp uppmuntras bland annat utvecklingen av en anpassningsstrategi och en handlingsplan för Alperna på grundval av en omfattande sårbarhetsanalys och i linje med befintliga nationella anpassningsstrategier. Klimatförändringarnas effekter och anpassning är också kopplade till temana ekologisk konnektivitet och naturresurser, inbegripet vatten- och markförvaltning. Sektorsövergripande frågor som rör anpassning (t.ex. grön infrastruktur, torka, vattenefterfrågan och utbudsstyrning) behandlas i viss utsträckning i motsvarande aktionsgruppers verksamhet.

Vissa områden i Alpregionen överlappar andra makroregioner som kan ha relevant information i sina strategier. Dessa är makroregionen Donau och den adriatisk-joniska makroregionen.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Alpkonventionen, som antogs 1991, är ett internationellt fördrag mellan Alpländerna (Österrike, Frankrike, Tyskland, Italien, Liechtenstein, Monaco, Slovenien och Schweiz) och EU för hållbar utveckling och skydd av Alperna. Alpkonventionens slutmål är att utveckla Alpernas gemensamma arv och bevara det för kommande generationer genom transnationellt samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter.

Inom ramen för Alpkonventionen bekräftas i förklaringen från 2019 Climate-neutral and Climate-resilient Alps 2050 (förklaringenfrån Innsbruck)målet att arbeta för klimatneutralitet och klimatresiliens i Alperna fram till 2050 i linje med europeiska och internationella bestämmelser. Att vidta åtgärder mot klimatförändringarna är dessutom en av sex prioriteringar i det fleråriga arbetsprogrammet 2017–2022. Konventionens fördragsslutande parter, observatörer och tematiska arbetsorgan arbetar regelbundet med sektorsövergripande aspekter av anpassningen. De har producerat en rad specifika resultat på transnationell nivå, inbegripet uttalanden och riktlinjer, workshoppar och experimentprojekt, som ofta bidrar till genomförandet av de åtgärder som fastställs i klimathandlingsplanen. Alpine Climate Board (ACB) inrättades 2016 inom ramen för konventionen och utvecklade det alpina klimatmålssystemet 2050 och klimathandlingsplanen 2.0. Denna plan har det övergripande målet att omvandla Alperna till en klimatneutral och klimattålig region (se avsnittet om anpassningsstrategier och anpassningsplaner nedan).

Konventionen har ett väletablerat transnationellt observatörsnätverk som omfattar ett stort antal relevanta statliga och icke-statliga paraplyorganisationer som är verksamma inom Alpkonventionens verksamhetsområden,^inbegripet anpassning till klimatförändringarna.

Alpkonventionen och EUSALP:s organ bidrar till att skapa och överföra kunskap om anpassning över gränserna. Framstående exempel på arbetsresultat från Alpkonventionen är ”Alpstrateginför anpassning till klimatförändringar på området för naturkatastrofer”(2013), ”Riktlinjerför anpassning till klimatförändringar på lokal nivå i Alperna”(2014), ”Synthesisreport Stock-taking as basis for defining activities of the Alpine Climate Board” (2017, uppdaterad 2019) och rapporten ”Attmöta torka i Alpregionen”. Erfarenheter, strategier och gemensamma utmaningar(2018) och den sjunde rapporten om tillståndet i Alperna: Styrning av risker för naturkatastrofer (2019).

4.      Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

Alpine Climate Target System 2050 utarbetades av Alpine Climate Board (ACB) och antogs av XV Alpine Conference 2019. Där fastställs konkreta mål inom tio olika verksamhetssektorer i Alpkonventionen och inom två övergripande/horisontella åtgärdsområden. Det ökar mervärdet av alpint samarbete om begränsning av och anpassning till klimatförändringar genom en integrerad strategi. Inom denna ram uppdaterade ACB klimathandlingsplanen (som ursprungligen utarbetades 2009) som omfattar både anpassning och begränsning. I den nya klimathandlingsplanen 2.0 prioriteras särskilda åtgärder för att genomföra det alpina klimatmålssystemet 2050 med fokus på medellång sikt (fem till tio år). Kommissionen föreslår detaljerade genomförandeplaner för tio sektorer, som utarbetas i samarbete med berörda parter och med Alpkonventionens tematiska arbetsorgan. ACB övervakar det övergripande genomförandet av utbildningsvägarna och informerar regelbundet om resultaten. En gemenskapsplattform (Alpklimat 2050)har inrättats för att säkerställa kopplingen mellan genomförandet och målen för klimatmålssystemet 2050.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020

AlpGov2-projektet (2020–2022), som finansieras av Interreg ALPS, förbättrar Eusalps styrningsstrukturer och styrningsmekanismer med beaktande av alla ämnen i handlingsplanen, som en uppföljning av den tidigare AlpGov 1.

GoApply (Multidimensional governance of climate adaptation in policy-making and practice, 2016–2019) utvecklades direkt från det transnationella nätverket för beslutsfattare, som initierades av C3-Alps (2007–2013). GoApply svarar på utmaningar, hinder och luckor i samband med flernivåstyre som alla alpländer för närvarande står inför i sina ansträngningar att omsätta sina nationella anpassningsstrategier i praktiken. Projektet syftade till att stärka kapaciteten för styrning och genomförande av klimatanpassning på flera nivåer och inom flera sektorer. Resultaten levereras i landsrapporter (Österrike, Tyskland, Italien, Schweiz) och sammanställs i en transnationell sammanfattande rapport. I rapporten presenteras en kunskapsbas för förbättrad anpassningsstyrning på flera nivåer i Alperna och en portfölj av framgångsfaktorer, hinder, tillvaratagna erfarenheter, exempel på god praxis och förbättringsalternativ.

ALPTREES (Sustainable use and management of non-native trees in the alpine region, 2019-2022) bidrar till att stärka den hållbara användningen av naturresurser genom att förutsäga den nuvarande och potentiella fördelningen av icke-inhemska träd under klimatförändringsscenarier. Projektet förväntas leverera tekniska riktlinjer för beslutsverktyg och planering för klimatanpassning för att skydda framtiden för grön infrastruktur, funktioner för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i hela EUSALP-territoriet.

Alpområdet kan också förlita sig på en bred erfarenhet av transnationella samarbetsprojekt för anpassning till klimatförändringarna som finansierades under den föregående Interreg-programperioden 2007–2013, som till exempel CLISP-,  AdaptAlp- eller C3-Alps-projekt.