Medelhavets avrinningsområde (NEXT)

Länderna i regionen

Algeriet, Cypern, Egypten, Frankrike, Grekland, Israel, Italien, Libanon, Jordanien, Malta, Palestina, Portugal, Spanien, Tunisien och Turkiet.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Samarbetsramen för Interreg NEXT-programmet för Medelhavsområdet (NEXTMED),som godkändes 2023, härrör från utvecklingen av Interreg-Med-strategin, som omfattar länder utanför EU på alla Medelhavskuster.

Det kompletterar och utvidgar därmed tillvägagångssättet i Interreg MED-programmet 2014–2020, som kommer att förbli en avgörande pelare för EU:s samarbete i denna makroregion genom sitt uppföljningsprogram Interreg EURO MED (2021–2027). Det bygger också på de bredare gränsöverskridande samarbetsprogrammen inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet för Medelhavsområdet (2007–2013 och 2014–2020) för Medelhavsområdet.

Inom ramen för Europeiska unionens sammanhållningspolitik kommer Interreg NEXT MED att stödja Europa–Medelhavssamarbetet mellan regioner och länder på detta område fram till slutet av 2027. Next MED tillhör del B ”Transnationellt samarbete” inom Interregs externa dimension. ”Interreg Next MED syftar till att bidra till smart, hållbar och rättvis utveckling för alla i hela Medelhavsområdet genom att stödja ett balanserat, långvarigt och långtgående samarbete och flernivåstyre. Programmets uppdrag är att finansiera samarbetsprojekt som tar itu med gemensamma socioekonomiska, miljömässiga och styrningsmässiga utmaningar på Medelhavsnivå, såsom införande av avancerad teknik, små och medelstora företags konkurrenskraft och skapande av arbetstillfällen, energieffektivitet, hållbar vattenförvaltning, anpassning till klimatförändringar, övergång till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi, utbildning och hälso- och sjukvård (webbplatsen EniCBC MED).

Next MED-programmet omfattar följande fyra prioriteringar:

• Prioritering 1: Ett mer konkurrenskraftigt och smartare Medelhavsområdet.
• Prioritering 2: Ett grönare, koldioxidsnålt och motståndskraftigt Medelhavsområdet.
• Prioritering 3: Ett mer socialt och inkluderande Medelhavsområdet.
• Prioritering 4: Bättre samarbetsstyrning för Medelhavsområdet.

Prioritering 2 ”Ett grönare, koldioxidsnålt och motståndskraftigt Medelhavsområdet” i Next MED-programmet är inriktad på klimat- och miljöpolitik. En andel på 42 % av programmets budget (96,9 miljarder euro) anslås till denna prioritering. Bland de särskilda målen för denna prioritering är det andra och det tredje relevanta för anpassningen:

• Främja energieffektivitet och minska utsläppen av växthusgaser
• Främja anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker, motståndskraft med beaktande av ekosystembaserade strategier
• Främja tillgången till vatten och en hållbar vattenförvaltning
• Främja övergången till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi.

I detta avseende kommer programmet att stödja transnationellt samarbete för att öka medvetenheten om klimatförändringarnas inverkan på miljön, ekonomin och samhället. Åtgärderna förväntas skapa en gynnsam miljö för förvaltning och beslutsfattande organ med förbättrad anpassning till klimatförändringarna, katastrofriskreducering och ökad motståndskraft i en styrningsstruktur som omfattar flera nivåer och sektorer.

2.     Makroregionala strategier

I ett brett Medelhavsperspektiv ingår en grupp Medelhavsländer (Kroatien, Slovenien, Albanien, Montenegro, Grekland och Italien, de två sistnämnda ingår också i Medelhavsområdet) i EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (Eusair), som omfattar hela ADRION-samarbetsområdet. Mer information om Eusair finns på webbplatsen för den adriatisk-joniska regionen.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

På Medelhavsnivå formaliseras samarbetet om miljöskydd (inbegripet anpassning till klimatförändringar) på transnationell nivå inom ramen för Barcelonakonventionen och tillhörande protokoll.

Ett brett forum för internationellt samarbete i denna region är unionen för Medelhavsområdet, en bred mellanstatlig Europa-Medelhavsorganisation som sammanför alla länder i Europeiska unionen och 16 länder i södra och östra Medelhavsområdet.

På motsvarande sätt omfattar WESTMED-initiativet samarbete om hållbar blå tillväxt mellan länder i västra Medelhavsområdet från både södra (Algeriet, Mauretanien, Marocko, Malta, Tunisien) och norra (Italien, Spanien, Frankrike) kuster.

För att blåsa nytt liv i och stärka det strategiska partnerskapet mellan Europeiska unionen och dess partner idet södra grannskapet föreslås i den nya agendan för Medelhavsområdet, som lanserades 2021, att man ska samarbeta över Medelhavets kuster för att bekämpa klimatförändringarna och påskynda den gröna och digitala omställningen. Det är inriktat på fem politikområden: i) Mänsklig utveckling, god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen. ii) resiliens, välstånd och digital omställning, iii) fred och säkerhet, iv) migration och rörlighet, och v) grön omställning. Planen stöds av en särskild ekonomisk investeringsplan för de södra grannländerna (upp till 7 miljarder euro för perioden 2021–2027) som är inriktad på att förbättra levnadsvillkoren och en rättvis återhämtning efter covid-19. När det gäller åtgärder mot och anpassning till klimatförändringarna har agendan särskilda mål för att bekämpa klimatförändringarna och skydda vattenresurserna. Mer information om samarbetsinitiativ finns på sidan om Medelhavsområdet och på sidan om Adriatiska havet och Joniska havet.

4.      Strategier och planer för anpassning

Inga anpassningsstrategier och anpassningsplaner har utfärdats på Medelhavsnivå. Inom ramen för Interregs transnationella samarbete eller andra former av samarbete har anpassningsstrategier och anpassningsplaner inte utarbetats för Medelhavsområdet. Vid det 19:e mötet för de fördragsslutande parterna (COP19) i Barcelonakonventionen 2016 godkändes dock denregionala ramen för anpassning till klimatförändringar för Medelhavets marina områden och kustområden. Dokumentet syftar till att bygga upp en gemensam regional strategi för att öka klimatresiliensen och anpassningsförmågan.

I vissa strategiska punkter i programdokumentet för Interreg NEXT-MED fastställs dessutom följande huvudprioriteringar för anpassning inom NEXT MED-området:

• öka förståelsen för klimatförändringarnas mångfasetterade och komplicerat sammanlänkade effekter, i stället för att förstå dem som en rad oberoende sektorsspecifika frågor,
• Utveckla samarbetet mellan länder när det gäller internationellt samordnade insatser mot de hot som klimatförändringarna utgör – eftersom covid-19 har belyst otillräckligheten hos icke samordnade nationella åtgärder mot globala hot.
• Förbättra insatskapaciteten hos organ för förebyggande av civilskyddsrisker och katastrofinsatser: ”Det är nödvändigt att öka samarbetet och kapaciteten genom pilotprojekt och demonstrationsförfaranden för gemensamt utnyttjande, tillhandahålla koncepttest och förbättra innovationen.”
• komplettera katastrofinsatsstrategin med mer kostnadseffektiva strategier såsom förberedande åtgärder såsom ekosystembaserade strategier och förebyggande planering.

Samma dokument är särskilt inriktat på vatten och pekar på behovet av att förbättra vattenkvaliteten, vattenresiliensen och vattenförvaltningen, som är en viktig resurs i området och som riskerar att bli allt knappare på grund av klimatförändringarna. I dokumentet efterlyses i synnerhet politiska åtgärder som syftar till att överföra relevant teknik och anpassa den till de lokala behoven, och till att öka användningen av relevant teknik genom pilotprojekt ”för att visa dess tekniska, ekonomiska och miljömässiga fördelar”. Kommittén efterlyser också en ram för att fastställa de rätta incitamenten och genomföra lämpliga bestämmelser och övervakningssystem med hjälp av smarta mätare och vattenprissättning, utan att det strider mot lokala strategier och regelverk. 

Hittills har inga särskilda åtgärder för att uppnå specifika anpassningsmål vidtagits. Mer omfattande åtgärder på området vattenresurser har dock vidtagits genom projekt som finansierats inom ramen för ENI CBC MED-programmet (se nästa avsnitt).

Exempel på projekt inom ENI CBC MED-programmet som finansierades under perioden 2014–2020

Nya projekt inom ramen för Interreg Next-MED är fortfarande under utveckling, men det finns relevanta projekt som finansierats inom det tidigare programmet, nämligen ENI CBC MED. Dessa projekt är främst inriktade på intelligent och icke-konventionell användning av knappa vattenresurser. 

Mediss (det integrerade systemet för vattenförsörjning i Medelhavsområdet, 2019–2023). Länder: Palestina, Italien, Jordanien och Tunisien. Programprojektet ENI CBC MED.

MEDISS testar innovativa lösningar för användning av renat avloppsvatten och avsaltning av bräckt vatten. Särskilda medvetandehöjande initiativ för slutanvändare kan utmana deras motvilja mot icke-konventionella vattenresurser och utbilda dem i bästa jordbrukspraxis. På längre sikt förväntas projektet bidra till att minska belastningen på sötvatten samt kostnaderna för vattenförsörjning, samtidigt som produktiviteten och diversifieringen av grödor ökar och därmed livsmedelstryggheten och inkomsterna för jordbrukarna. 

MEDWAYCAP (Mediterranean pathWAY for innovation CAPitalisation towards a urban-rural integrated development of non-conventional water resources, 2021–2023), Länder: Grekland, Italien, Egypten, Malta, Palestina, Tunisien och Jordanien.

Medwaycap främjar utmaningsdrivet samarbete och kontinuerlig gränsöverskridande dialog som bygger på ökad medvetenhet hos offentliga myndigheter och beslutsfattare på regional/nationell nivå, kapacitetsuppbyggnad, enkel tillgång till information och användning av verktyg för ömsesidigt lärande på området icke-konventionella vattenresurser. Syftet är att bidra till att mildra lokala vattenkriser genom att tillhandahålla toppmodern kunskap om tekniker, förvaltning, planering och färdigheter för NCWR som kan återanvändas på territoriell nivå för hushålls- och jordbruksändamål.

MENAWARA (Återanvändning av icke-konventionellt vatten i jordbruket i Medelhavsländerna, 2019–2023). Länder: Italien, Palestina, Jordanien, Tunisien och Spanien.

MENAWARA söker lösningar för att öka vattenresurserna genom återvinning av dränering och avloppsvatten, tappning av vattenförluster, rationalisering av vattenanvändningsmetoder och utformning av styrningsmodeller i linje med nationella och internationella planer. Projektet syftar till att förbättra tillgången till vatten genom rening av avloppsvatten som ska återanvändas som kompletterande bevattning och att stärka kapaciteten hos statliga institutioner, icke-statliga aktörer som är verksamma inom sektorn, tekniker och jordbrukare.

NAWAMED (naturbaserade lösningar för återanvändning av hushållsvatten i Medelhavsområdet, 2019–2023) Länder: Italien, Tunisien, Jordanien, Malta och Libanon.

Hushållsvattenanvändningen per capita kan minskas drastiskt genom att använda icke-konventionella vattenresurser (NCW) för icke-drickbara ändamål. Gråvatten (och regnvatten när det finns tillgängligt) kan återanvändas för spolning och bevattning av toaletter, men kräver införande av decentraliserade reningssystem som betjänar en eller ett fåtal byggnader. NAWAMED syftar till att förändra stadsvattenhanteringspraxis med hjälp av innovativ, hållbar och billig reningsteknik. Dessa bör tillämpas på ett decentraliserat sätt för att ersätta användningen av dricksvatten med god kvalitet på NCW.

PROSIM (Främjande av hållbar bevattningsförvaltning och icke-konventionell vattenanvändning i Medelhavet, 2019–2023). Länder: Italien, Jordanien, Libanon, Tunisien och Spanien.

Med fokus på efterfrågan och tillgång på vatten för bevattning undersöker PROSIM vattenfrågor som är typiska för Medelhavsområdet, såsom vattenförluster, begränsad institutionell kapacitet att verkställa effektiva vattenförvaltningsplaner och bristande medvetenhet om moderna lösningar på gårdsnivå. Projektet förväntas ge innovativa lösningar som kombinerar vattenanvändningseffektivitet och NCW. Den bör också bidra till att bygga upp lokal kapacitet för att anta och utöka dessa lösningar och utveckla gränsöverskridande kapacitetsuppbyggnad samt färdplaner och planer för förbättrad vattenförvaltning.

Upptäck hur den kunskap somvisas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

• EU:s generaldirektorat för forskning och innovation: Använda Climate-ADAPT för att hitta de senaste vetenskapliga rönen om anpassning för att fastställa dagordningen för EU:s finansiering av forskning och innovation
• Karpaterna: Använda landinformation från Climate-ADAPT för att utveckla en transnationell regionsida i Karpaterna och bidra till internationell anpassningspolitik
• Pyrenéernas observatorium för klimatförändringar: Använda sidor om transnationella regioner från Climate-ADAPT för att utveckla en gränsöverskridande anpassningsstrategi i Pyrenéerna