Svartahavsbäckenet (NEXT)

Länderna i regionen

Bulgarien, Georgien, Grekland, Republiken Moldavien, Rumänien, Turkiet och Ukraina.

Politisk ram

1. Program för transnationellt samarbete

Samarbetsramen för Interreg NEXT-programmet för Svartahavsområdet (NEXT-programmet för Svartahavsområdet 2021–2027), som godkändes 2023, härrör från de tidigare samarbetsramar som genomförts i denna region, nämligen ENPI:s program för gränsöverskridande samarbete i Svartahavsområdet 2007–2013 och ENI:s program för gränsöverskridande samarbete i Svartahavsområdet 2014–2020.

Inom ramen för Europeiska unionens sammanhållningspolitik kommer Interreg NEXT-programmet för Svartahavsområdet att stödja samarbete mellan regioner och länder på detta område fram till slutet av 2027. Programmet hör till del B ”Transnationellt samarbete” inom Interregs externa dimension. Den har en total budget på 72,28 miljoner euro. Euro, som bygger på stöd från Eruf (Europeiska regionala utvecklingsfonden), NDICI – Europa i världen (instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete) och IPA (instrumentet för stöd inför anslutningen).

Programmets övergripande mål är att ytterligare fördjupa det gränsöverskridande samarbetet i Svartahavsbäckenet genom att fokusera på

Utveckling av områdets forsknings- och innovationskapacitet.

anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker, och
Skydd och bevarande av natur, biologisk mångfald och grön infrastruktur.

Inriktningen på att bekämpa klimatförändringarna preciseras både när det gäller begränsnings- och anpassningsmål. I programmet planeras ”En grönare och koldioxidsnål omställning till en ekonomi med nettonollutsläpp av koldioxid och ett motståndskraftigt Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, riskförebyggande och riskhantering samt hållbar rörlighet i städer”. Programmet syftar särskilt till att främja ”anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker och motståndskraft, med beaktande av ekosystembaserade strategier och förbättra skyddet och bevarandet av naturen, den biologiska mångfalden och den gröna infrastrukturen, även i stadsområden, och minska alla former av föroreningar”.

2. Makroregionala strategier

Två andra transnationella regioner överlappar delvis Svartahavsområdet: Donauområdet (inklusive Bulgarien, Rumänien, Ukraina och Republiken Moldavien) och Ukraina och Republiken Moldavien) och Medelhavsområdet (inklusive Bulgarien). Båda de transnationella samarbetsinitiativen omfattar åtgärder för anpassning till klimatförändringarna.

3. Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Kust- och havsmiljön i Svarta havet skyddas genom Bukarestkonventionen om skydd av Svarta havet mot föroreningar , som undertecknades 1992 av Ryssland, Turkiet, Ukraina, Georgien, Bulgarien och Rumänien. Även om konventionen inte nämner klimatanpassning bland sina prioriteringar syftar den till att mildra flera miljöproblem som förväntas påverkas negativt av klimatförändringarna, såsom biologisk mångfald och bevarande av marina ekosystem.

Den viktigaste ramen för ekonomiskt samarbete i området är det ekonomiska samarbetet i Svartahavsområdet (BSEC). BSEC antog i december 2017 sin egen strategi för anpassning till klimatförändringarna, som omfattar följande prioriteringar:

Främjande av regionalt samarbete i kampen mot klimatförändringar i hela BSEC-området. Denna prioritering är främst inriktad på samordning och utbyte av kunskap och information som är relevant för anpassning mellan BSEC:s medlemsstater.

Katalysera ytterligare finansiering genom att arbeta för effektiva förvaltningsnormer och mobilisera partner för att formulera projekt för klimatinsatser.
Underlätta dialog och partnerskap och öka allmänhetens medvetenhet för att bidra till att bygga upp klimatresiliens i samhället och stärka den gröna ekonomin.
Främja utvecklingen av institutionell kapacitetsuppbyggnad i klimatförändringsfrågor inom institutioner i hela regionen.

Svartahavsområdet omfattas dessutom av den gemensamma sjöfartsagendan för Svarta havet, som godkändes i maj 2019. CMA för Svarta havet stöder skyddet av marina ekosystem och hållbarheten i den blå ekonomin i området.

Bland de specifika målen för dess vetenskapliga pelare främjar den strategiska forsknings- och innovationsagendan för Svarta havet (SRIA) forskning som ger ny kunskap för att mildra effekterna av globala klimatförändringar och antropogena stressorer.

4. Strategier och planer för anpassning

Inga anpassningsstrategier och anpassningsplaner har utfärdats på Svartahavsnivå. I Interreg-programmets dokument föreslås dock ett antal strategiska prioriteringar för projekt som ska finansieras på området anpassning till klimatförändringarna, nämligen följande:

Främjande av innovation för förbättrade verktyg för smart observation, övervakning och noggranna miljöprognoser.
Åtgärder för att förebygga och mildra klimatförändringarnas inverkan på Svartahavsområdet, inbegripet på vattenkvaliteten och vattenkvantiteten
Hantering av miljörisker: kusterosion, jordskred, stigande havsnivåer, extrema händelser, främmande arter, invasiva främmande arter, översvämningar och torka i samband med klimatförändringar
Utveckling och förbättring av mekanismer för övervakning och tidig varning vid naturkatastrofer och/eller katastrofer orsakade av människor
Utveckling och genomförande av åtgärder för grön återhämtning som bidrar till anpassningen till klimatförändringarna i Svartahavsområdet på grundval av tillvaratagna erfarenheter och bästa praxis

Exempel på projekt inom det europeiska grannskapsinstrumentets program för gränsöverskridande samarbete som finansierades under perioden 2014–2020

Nya projekt inom ramen för Interreg Next-Black Sea Basin är fortfarande under utveckling. Relevanta projekt som finansierades inom ramen för det tidigare programmet, nämligen det europeiska grannskapsinstrumentets program för gränsöverskridande samarbete i Svartahavsområdet 2014–2020, beskrivs nedan.

AGREEN (Cross-Border Alliance for Climate-Smart and Green Agriculture in the Black Sea Basin, 2020–2023) bygger på konceptet klimatsmart jordbruk, en strategi som ligger till grund för integrerade åtgärder för att omvandla jordbrukssystem, stödja innovation och säkerställa livsmedelstrygghet i ett föränderligt klimat. Projektets uppdrag är att skapa samstämmighet mellan de åtgärder som vidtas mot klimatförändringarna och återställa miljöstabilitet, ekonomisk trygghet och livsmedelstrygghet för kommande generationer. Projektpartnerna är baserade i Bulgarien, Rumänien, Turkiet, Georgien, Armenien och Grekland.

COPREVENT (samarbete för katastrofförebyggande och miljöövervakning i BSB, 2021–2023) hanterar förebyggande av översvämningar och skogsbränder och skademinskning, och involverar partner i Bulgari, Grekland, Republiken Moldavien och Turkiet.

IASON (Invasive Alien Species Observatory and Network Development for the Assessment of Climate Change Impacts in Black Sea Deltaic Protected Areas, 2020–2023) behandlar bedömningen av klimatrelaterade risker för biologisk mångfald och ekosystem i floddeltan i regionen. Projektpartnerna är baserade i Ukraina, Rumänien, Turkiet, Georgien och Grekland.

HYDROECONEX (Creating a system of innovative gränsöverskridande monitoring of the transformations of the Black Sea river ecosystems under the impact of hydropower development and climate change, 2018–2021) handlade om att utveckla en gemensam strategi för ett övervakningssystem för flodekosystem i närvaro av vattenkraftinfrastruktur i ett föränderligt klimat och om att utveckla en strategi för bilateralt vattensamarbete för gemensam övervakning av gränsöverskridande floder i närvaro av vattenkraft. Projektpartnerna var baserade i Rumänien, Moldavien och Ukraina.

Upptäck hur den kunskap somvisas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

EU:s generaldirektorat för forskning och innovation: Använda Climate-ADAPT för att hitta de senaste vetenskapliga rönen om anpassning för att fastställa dagordningen för EU:s finansiering av forskning och innovation
Karpaterna: Använda landinformation från Climate-ADAPT för att utveckla en transnationell regionsida i Karpaterna och bidra till internationell anpassningspolitik
Pyrenéernas observatorium för klimatförändringar: Använda sidor om transnationella regioner från Climate-ADAPT för att utveckla en gränsöverskridande anpassningsstrategi i Pyrenéerna