Svartahavsbäckenet (nästa)

Regionens länder

Bulgarien, Georgien, Grekland, Republiken Moldavien, Rumänien, Turkiet och Ukraina.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Samarbetsramen för Interreg NEXT-programmet för Svartahavsbäckenet (NEXT-programmet för Svartahavsbäckenet 2021–2027), som godkändes 2023, härrör från de tidigare samarbetsramar som genomförts i denna region, nämligen det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets program för gränsöverskridande samarbete i Svartahavsbäckenet 2007–2013 och det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets program för gränsöverskridande samarbete i Svartahavsbäckenet 2014–2020.

Inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik kommer Interreg NEXT Black Sea Basin-programmet att stödja samarbete mellan regioner och länder på detta område fram till slutet av 2027. Programmet ingår i del B ”Transnationellt samarbete” inom Interregs externa dimension. Den har en total budget på 72,28 miljoner. Euro, som är beroende av stöd från Eruf (Europeiska regionala utvecklingsfonden), NDICI – Europa i världen (instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete) och IPA (instrumentet för stöd inför anslutningen).

Programmets övergripande mål är att ytterligare fördjupa det gränsöverskridande samarbetet i Svartahavsbäckenet genom att fokusera på

• Utveckling av områdets forsknings- och innovationskapacitet.

• anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker, och
• Skydd och bevarande av natur, biologisk mångfald och grön infrastruktur.

Inriktningen på att bekämpa klimatförändringarna anges både när det gäller begränsnings- och anpassningsmål. I programmet planeras en grönare och koldioxidsnål övergång till en ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigt Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, cirkulär ekonomi, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, riskförebyggande och riskhantering samt hållbar rörlighet i städer. Programmet syftar särskilt till att främja anpassning till klimatförändringar och förebyggande av och motståndskraft mot katastrofrisker, med beaktande av ekosystembaserade strategier och förbättrat skydd och bevarande av natur, biologisk mångfald och grön infrastruktur, även i stadsområden, och till att minska alla former av föroreningar.

2.     Makroregionala strategier

Två andra transnationella regioner överlappar delvis Svartahavsregionen: Donauområdet (inklusive Bulgarien, Rumänien, Ukraina och Republiken Moldavien), Ukraina och Republiken Moldavien) och Medelhavsområdet (inklusive Bulgarien). Båda de transnationella samarbetsinitiativen omfattar åtgärder för anpassning till klimatförändringarna.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Svarta havets kust- och havsmiljö skyddas av Bukarestkonventionen om skydd av Svarta havet mot föroreningar, som undertecknades 1992 av Ryssland, Turkiet, Ukraina, Georgien, Bulgarien och Rumänien. Även om konventionen inte nämner anpassning till klimatförändringarna bland sina prioriteringar syftar den till att mildra flera miljöproblem som förväntas påverkas negativt av klimatförändringarna, såsom biologisk mångfald och bevarande av marina ekosystem.

Den viktigaste ramen för ekonomiskt samarbete i området är det ekonomiska samarbetet i Svartahavsområdet (BSEC). BSEC antog i december 2017 en egen strategi för anpassning till klimatförändringarna, som omfattar följande prioriteringar:

• Främjande av regionalt samarbete för att bekämpa klimatförändringarna i hela BSEC-området. Fokus för denna prioritering ligger främst på att samordna och utbyta kunskap och information som är relevant för anpassning mellan BSEC:s medlemsstater.

• Katalysera ytterligare finansiering genom att arbeta för effektiva förvaltningsstandarder och mobilisera partner för att formulera klimatåtgärdsprojekt. 
• Underlätta dialog och partnerskap och öka allmänhetens medvetenhet för att bidra till att bygga upp klimatresiliens i samhället och stärka den gröna ekonomin.
• Främja utvecklingen av institutionell kapacitetsuppbyggnad när det gäller klimatförändringsfrågor inom institutioner i hela regionen.

Svartahavsområdet omfattas dessutom av den gemensamma havsagendan för Svarta havet, som godkändes i maj 2019. CMA för Svarta havet stöder skyddet av marina ekosystem och hållbarheten i den blå ekonomin i området.

Bland de specifika målen för de vetenskapliga pelarna främjar den strategiska forsknings- och innovationsagendan för Svarta havet forskning som ger ny kunskap för att mildra effekterna av globala klimatförändringar och antropogena stressfaktorer.

4.      Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

Inga anpassningsstrategier och anpassningsplaner har utfärdats på Svartahavsnivå. I Interregprogrammets dokument föreslås dock ett antal strategiska prioriteringar för projekt som ska finansieras på området anpassning till klimatförändringarna, nämligen följande:

1. Främjande av innovation för förbättrade verktyg för smart observation, övervakning och noggranna miljöprognoser.
2. Åtgärder för att förebygga och mildra klimatförändringarnas effekter på Svartahavsregionen, inbegripet på vattenkvalitet och vattenkvantitet
3. Hantering av miljöfaror: kusterosion, jordskred, stigande havsnivåer, extrema händelser, främmande arter (NIS), invasiva främmande arter (IAS), översvämningar och torka i samband med klimatförändringar
4. Utveckling och förbättring av mekanismer för övervakning och tidig varning vid naturkatastrofer och/eller katastrofer orsakade av människor
5. Utveckling och genomförande av åtgärder för grön återhämtning som bidrar till anpassningen till klimatförändringarna i Svartahavsområdet på grundval av tillvaratagna erfarenheter och bästa praxis

Exempel på projekt inom det europeiska grannskapsinstrumentets program för gränsöverskridande samarbete som finansierades under perioden 2014–2020

Nya projekt inom ramen för Interreg Next-Black Sea Basin är fortfarande under utveckling. Relevanta projekt som finansierades inom ramen för det föregående programmet, nämligen det europeiska grannskapsinstrumentets program för gränsöverskridande samarbete i Svartahavsområdet 2014–2020, beskrivs nedan.

AGREEN (Cross-Border Alliance for Climate-Smart and Green Agriculture in the Black Sea Basin, 2020-2023) bygger på konceptet klimatsmart jordbruk, en strategi som ligger till grund för integrerade åtgärder för att omvandla jordbrukssystem, stödja innovation och säkerställa livsmedelstrygghet i ett föränderligt klimat. Projektets uppdrag är att skapa samstämmighet i de åtgärder som vidtas mot klimatförändringarna och återställa miljöstabiliteten, den ekonomiska säkerheten och livsmedelstryggheten för kommande generationer. Projektpartnerna finns i Bulgarien, Rumänien, Turkiet, Georgien, Armenien och Grekland.

COPREVENT (samarbete för förebyggande av katastrofer och miljöövervakning i BSB, 2021–2023) behandlar förebyggande av översvämningar och skogsbränder och skademinskning, och involverar partner i Bulgari, Grekland, Republiken Moldavien och Turkiet.

IASON (Invasive Alien Species Observatory and Network Development for the Assessment of Climate Change Impacts in Black Sea Deltaic Protected Areas, 2020-2023) behandlar bedömningen av klimatrelaterade risker för biologisk mångfald och ekosystem i floddeltan i regionen. Projektpartnerna är baserade i Ukraina, Rumänien, Turkiet, Georgien och Grekland.

HYDROECONEX (Creating a system of innovative crossboundary monitoring of the transformations of the Black Sea river ecosystems under the impact of hydropower development and climate change, 2018–2021) handlade om att utveckla en gemensam strategi för ett övervakningssystem för flodekosystem i närvaro av vattenkraftinfrastruktur i ett föränderligt klimat, och om att utveckla en strategi för bilateralt vattensamarbete om gemensam övervakning av gränsöverskridande floder i närvaro av vattenkraft. Projektpartnerna var baserade i Rumänien, Moldavien och Ukraina.