Nordvästra Europa

Regionens länder

Nordvästeuropas samarbetsområde för Interreg-programperioden 2021–2027 omfattar sju länder: hela Irlands, Belgiens, Luxemburgs, Schweiz och Nederländernas territorium samt delar av Frankrike och Tyskland. Större förändringar jämfört med den föregående programperioden (2014–2020) är uteslutandet av Förenade kungariket* och utvidgningen av den transnationella regionen, som omfattar hela Nederländernas territorium och större regioner i Tyskland. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här.

* Från och med ikraftträdandet av Förenade kungarikets utträdesavtal den 1 februari 2020 kommer innehållet från Förenade kungariket inte längre att uppdateras på denna webbplats.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Programmet Interreg VI B Nordvästra Europa (2021–2027), som godkändes av Europeiska kommissionen den 24 augusti 2022, främjar en grön, smart och rättvis omställning för alla NWE-territorier i syfte att stödja en balanserad utveckling och göra alla regioner mer motståndskraftiga och öka deras förmåga att bättre reagera på befintliga och framtida utmaningar. Interreg NEW-programmet bidrar till att stödja regionernas energiomställning och cirkulära omställning genom att genomföra och införa transnationella och platsbaserade lösningar för att bidra till bevarandet av naturresurser och förbättringen av naturbaserade lösningar på klimatförändringarna.

Programmets tematiska tillämpningsområde omfattar aspekter av den gröna, smarta och rättvisa omställningen och är organiserat kring tre prioriteringar:

• Prioritering 1 – Smart klimat- och miljöresiliens
• Prioritering 2 – Smart och rättvis energiomställning
• Prioritering 3 – Övergång till en platsbaserad cirkulär ekonomi
• Prioritering 4 – Förbättra den territoriella resiliensen genom innovativ och smart omställning

Projekt för anpassning till klimatförändringar finansieras särskilt inom prioritering 1, med det särskilda målet att ”förbättra skyddet och bevarandet av natur, biologisk mångfald och grön infrastruktur, även i stadsområden, och minska alla former av föroreningar”. Programmet stöder insatser för att utveckla grön/blå infrastruktur. Dessa åtgärder syftar till att säkerställa skydd eller återställande av ett brett spektrum av ekosystem och förhindra förlust av biologisk mångfald och naturkapital. Eftersom de flesta NWE-regioner inte uppfyller luftkvalitetsmålen syftar programmet också till att minska värmestressen och förbättra luftkvaliteten.

Frågan om energieffektivitet, som är relevant för både begränsnings- och anpassningsfrågor, omfattas av prioritering 2, särskilt det särskilda målet 2.2 (Främja energieffektivitet och minska utsläppen av växthusgaser). Det kommer att uppnås genom att identifiera möjligheter som ökar energiprestandan för t.ex. bostäder och offentliga byggnader, transporter/mobilitet, transporter på inre vattenvägar samt fjärrvärme- och fjärrkylnätslinjer.

Det tidigare Interreg V B-programmet för nordvästra Europa (2014–2020) syftade till att främja den ekonomiska, miljömässiga, sociala och territoriella framtiden för nordvästra Europa. På grund av den höga stadstätheten och stadsområdenas exponering för risken för kust- och flodöversvämningar identifierade NWE-programmet hanteringen av sårbarheten för klimatförändringar som en av de största utmaningarna i programområdet. Denna utmaning omsattes dock inte i en tematisk prioritering för programmet. Den ingick bland investeringsprioriteringarna i samband med övergången till ett koldioxidsnålt samhälle (prioritering 2, och främst investeringsprioritering 4e), där det angavs att ”åtgärder för begränsning/anpassning krävs”.

2.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Tillsammans med andra regioner omfattas delar av nordvästra Europa av Osparkonventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Särskilt de nordvästra och nordöstra delarna av regionernas kuster omfattas av två delregioner i Osparkonventionen: delregionen Keltiska havet och delregionen Nordsjön. Enligt denna konvention behandlas klimatförändringar (och havsförsurning) som en övergripande fråga när det gäller kunskapsgenerering, övervakning av effekter och utformning av förvaltningsalternativ som syftar till att öka ekosystemens motståndskraft. År 2019 inrättade Ospar en intersessionell korrespondensgrupp för havsförsurning (ICG-OA).

Andra samarbetsinitiativ som omfattar vissa delar av den nordvästra regionen är Trilateral Wadden Sea Cooperation och Nordsjökommissionen inom konferensen för perifera kustregioner. Mer information om dessa initiativ finns på sidan om Nordsjöns transnationella region.

3.     Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

Även om det inte finns några anpassningsstrategier och anpassningsplaner specifikt för nordvästra regionen har de samarbetsinitiativ som omfattar flera länder i den transnationella regionen (Ospar, Trilateral Wadden Sea Cooperation och Nordsjökommissionen) egna strategier som är relevanta för anpassning till klimatförändringarna (Nordsjöregionen 2030-strategin, strategin för anpassning till klimatförändringar i Vadehavet och Nordostatlantiska miljöstrategin (NEAES) 2030). De beskrivs i sin helhet på sidan om Nordsjöns transnationella region.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

Inget av de projekt som godkändes under programperioden 2014–2020 var direkt inriktat på anpassningsrelaterade utmaningar. De fokuserar i stället på begränsning av klimatförändringar (genom att minska koldioxidutsläppen) med mervärden även för anpassning (genom att förbättra energieffektiviteten).

Nordvästra Europa kan dock förlita sig på en bred erfarenhet av transnationella samarbetsprojekt som handlar om att skapa och dela kunskap om anpassning till klimatförändringarna. Dessa projekt finansierades under Interregs programperiod 2007–2013, t.ex. projekten AMICE, DROP och IMCORE.  Dessutom grupperades hela uppsättningen av åtta projekt för anpassning till klimatförändringar, som finansierades 2007–2013, i SIC-adapt!, Det är ett strategiskt kluster som syftar till att öka synligheten och kapitaliseringen av projektens resultat.