Centraleuropa

Regionens länder

Samarbetsområdet Centraleuropa omfattar ett stort område från det södra området, som gränsar till Adriatiska havet till det norra området, som gränsar till Östersjön. Samarbetsområdet 2021–2027 sammanfaller i huvudsak med hela förlängningen av det tidigare Interregprogrammet, som omfattar hela området med sju EU-medlemsstater (Österrike, Kroatien, Tjeckien, Ungern, Polen, Slovakien och Slovenien), de centrala och östra regionerna i Tyskland (nu även regionen Braunschweig) och de norra regionerna i Italien. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Interreg V B syftar till att främja samarbete över gränserna för att göra städer och regioner i Centraleuropa till bättre platser att bo och arbeta på.

I programmet 2021–2027 konstateras att Centraleuropa befinner sig i en övergångstid. Regionerna och städerna står inför många utmaningar (bland annat klimatförändringarna) som inte känner några gränser och som inte kan lösas på egen hand. Programmets vision är ett enat Centraleuropa som samarbetar för att bli smartare, grönare och bättre sammankopplat. Den finansierar transnationella projekt som utvecklar, testar och genomför lösningar som det finns ett akut behov av för att göra Centraleuropa mer motståndskraftigt och attraktivt.

Programmet förväntas uppnå följande:

• Förbättrad policyutveckling, lärande och förändring.
• Ökad kunskap och kapacitet, inbegripet kunskapsöverföring och kunskapsutbyte.
• Bättre samordnat samarbete och förbättrad styrning på olika nivåer.
• Minskade hinder.
• Nya eller bättre tjänster.
• Beteendeförändringar.
• Hävstångseffekt för offentliga och privata medel, inbegripet förberedelser för uppföljande investeringar.

Programmet är inriktat på fyra prioriteringar:

• Samarbete för ett smartare Centraleuropa
• Samarbete för ett grönare Centraleuropa
• Samarbete för ett bättre sammanlänkat Centraleuropa
• Förbättra styrningen av samarbetet i Centraleuropa.

Anpassning till klimatförändringar tas särskilt upp i prioritering 2, inom ramen för det särskilda målet: ”Främja anpassning till klimatförändringar, förebyggande av katastrofrisker och motståndskraft mot katastrofer, med beaktande av ekosystembaserade strategier”. Transnationella samarbetsåtgärder inom ramen för detta mål förväntas leda till ökad kapacitet att förbättra motståndskraften och i god tid motverka negativa effekter av klimatförändringarna i Centraleuropa. De kommer också att förbättra samordningen av anpassningsåtgärder och främja införandet av nya lösningar som har testats och demonstrerats i pilotåtgärder. Anpassningen till klimatförändringarna kommer också att gynnas av åtgärder som utvecklats i enlighet med prioritering 1, som syftar till att förbättra och modernisera människors kompetens lokalt, och av prioritering 4, som syftar till att förbättra sektorsövergripande styrningsprocesser på alla territoriella nivåer. Åtgärder som vidtas för att uppnå båda dessa mål kommer att förbättra de nödvändiga förutsättningarna för att möta gemensamma utmaningar i regionerna, såsom klimatförändringarna.

För perioden 2014–2020 behandlades anpassning till klimatförändringarna som ett av flera miljörelaterade delämnen inom prioritering 3 i programmet (Naturliga och kulturella resurser för hållbar tillväxt i regionen). Det omfattades mer specifikt av målet att förbättra den integrerade miljöförvaltningskapaciteten för skydd och hållbar användning av naturarv och naturresurser. Dessutom identifierades stadsområdenas sårbarhet för klimatförändringar som ett problem inom ramen för ett ytterligare mål om ”förbättring av miljöförvaltningen i funktionella stadsområden för att göra dem mer beboeliga”. Slutligen var anpassning en del av programmets övergripande principer, särskilt ”hållbar utveckling” som omfattar åtgärder för att ta hänsyn till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, motståndskraft mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering.

2.     Makroregionala strategier

Interreg Centraleuropa spelar en viktig överbryggande roll mellan EU:s fyra makroregionala strategier, nämligen EU:s strategi för Donauregionen, EU:s strategi för Alpregionen, EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen och EU:s strategi för Östersjöregionen. Regionen Centraleuropa delar delar delar av sitt samarbetsområde med alla dem som på olika sätt arbetar med klimatanpassning på sina transnationella samarbetsagendor (se Climate-ADAPT-sidorna om Donau, Alpområdet, Adriatiska havet och Joniska havet och Östersjöområdet).

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Regionen Centraleuropa överlappar delvis gränserna för Karpatkonventionen och Donauskyddskonventionen, som nästan helt och hållet ingår i den transnationella Donauregionen.

Karpatkonventionen är ett subregionalt fördrag för att främja hållbar utveckling och skydd av den karpatiska regionen. Avtalet undertecknades i maj 2003 av sju stater i Karpaterna (varav fyra länder ingår i den transnationella regionen Centraleuropa). Vid det femte mötet i partskonferensen för Karpatkonventionen (COP5, 2017) antogs en ändring av Karpatkonventionen för att inkludera den nya artikel 12a om klimatförändringar. Det uppmanar parterna att föra en politik som syftar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar inom alla sektorer som är relevanta för konventionen. Följaktligen fastställdes den långsiktiga visionen 2030 för Karpaterna ”för att stärka de gemensamma insatserna för en klimatneutral väg som leder till klimatresilient och hållbar utveckling i Karpaterna”.

Konventionen om skydd av Donau utgör det övergripande rättsliga instrumentet för samarbete om gränsöverskridande vattenförvaltning i Donaus avrinningsområde. Fjorton länder (varav sju också ingår i den transnationella regionen Centraleuropa) och Europeiska unionen har åtagit sig att genomföra denna konvention. Internationella kommissionen för skydd av Donau (ICPDR)är det transnationella organ som har inrättats för att genomföra konventionen om skydd av Donau.  ICPDR arbetar för att hantera översvämningsrisker på ett hållbart sätt. Expertgruppen för översvämningsskyddstödergenomförandet av åtgärdsprogrammet för hållbart översvämningsskydd i Donaus avrinningsområde. Det bidrar också till genomförandet av verksamheten i samband med genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv, t.ex. utarbetandet av kartor över översvämningshotade områden och riskkartor och planen för hantering av översvämningsrisker i Donaus avrinningsdistrikt.

Centraleuropeiska initiativet (CEI) är ett regionalt mellanstatligt forum med 17 medlemsstater i Central-, Öst- och Sydösteuropa. Den omfattar alla länder i EU:s transnationella region Centraleuropa. Det främjar europeisk integration och hållbar utveckling genom regionalt samarbete. CEI:s arbete är inriktat på att uppnå två huvudmål: Grön tillväxt & Just Societies. Att förbättra klimatresiliensen ingår bland målen i handlingsplanen för det gemensamma europeiska initiativet för innovation, under mål 1 ”Främjande av grön tillväxt”.

4.     Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

Befintliga transnationella och gränsöverskridande strategier och planer för anpassning som är relevanta för delar av Centraleuropa har ett övergripande fokus på hantering av vattenresurser och översvämningsrisker i Donaus avrinningsområde. Strategin för anpassning till klimatförändringar från Internationella kommissionen för skydd av Donau (ICPDR) samt relevansen av förvaltningsplanen för Donaus avrinningsområde (DRBM-planen) och planen för hantering av översvämningsrisker (DFRM-planen) för anpassning beskrivs i avsnittet om Donaus transnationella region i Climate-ADAPT.

För Karpaterna, en särskild region i Centraleuropa, fastställs i den handlingsplan som utfärdades 2020 och som åtföljer den långsiktiga visionen för 2030 om kampen mot klimatförändringarna i Karpaterna konkreta åtgärder och milstolpar för att uppnå visionens strategiska mål och relaterade mål. Handlingsplanen ska ge övergripande vägledning för arbetsgruppen för klimatförändringar (inrättad inom ramen för Karpatkonventionen) och tillhörande arbetsplaner.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

Nedan redovisas exempel på projekt som finansierats genom programmet Centraleuropa 2014–2020 och som handlar om anpassning till klimatförändringarna. De är främst inriktade på vattenförvaltning och katastrofriskreducering (från översvämningar, kraftiga regn, torka) och på att skydda kulturarvet från klimatförändringarnas effekter.

RAINMAN-projektet  (Integrated Heavy Rain Risk Management) (2017–2020) svarade på det växande problemtrycket i regionen på grund av den ökande frekvensen och intensiteten av lokala extrema nederbördshändelser och samlade in tillgänglig information om hantering av risker för kraftiga regn och utvecklade praktiska verktyg och innovativa metoder. RAINMAN Toolbox levererades som slutresultat av projektet. Verktygslådan är en informationsplattform som hjälper kommuner och lokala och regionala aktörer att vidta åtgärder mot kraftiga regn. Den innehåller viktiga fakta, verktyg för att hantera riskfyllda situationer och god praxis.

Projektet PROLINE-CE (Efficient Practices of Land Use Management Integrating Water Resources Protection and Non-structural Flood Mitigation Experiences) (2016–2019), som involverade partner från sju länder i Centraleuropa, syftade till att förbättra skyddet av dricksvattenresurser samt skyddet av regioner mot översvämningar och torka i en integrerad strategi för markanvändning, med beaktande av anpassningen till klimatförändringarna. Bästa förvaltningspraxis testades i pilotområden i regionen och deras acceptans av intressenter och experter utvärderades. GOWARE (Transnational Guide towards an Optimal WAter REgime) utformades som ett beslutsstödsverktyg som gör det möjligt att välja bästa förvaltningspraxis för att förbättra dricksvattenskyddet och minska översvämningsriskerna. DriFLU Charta (Dricksvatten/översvämningar/markanvändning), en gemensam förklaringsakt som undertecknats av betydande företrädare för varje partnerland, men som inte är rättsligt bindande, är en avsiktsförklaring med rekommendationer för gemensamma strategier och åtgärder på området för skydd av dricksvatten och relaterade åtgärder för att minska översvämningar och torka i programområdet Centraleuropa.

DEEPWATER-CE-projektet (2019–2022) syftar till att utveckla integrerad miljöförvaltningskapacitet hos ansvariga offentliga aktörer i Centraleuropa för att bygga upp en gemensam strategi för förvaltning av vattenresurser. Det inkluderar retention av överskottsvatten från perioder av kraftig nederbörd som kan användas för att ladda grundvattnet. Pilotstudier i fyra länder (Polen, Ungern, Slovakien och Kroatien) gör det möjligt att bedöma tillgängliga förvaltade lösningar för påfyllning av akviferer för att förbättra och öka grundvattenresurserna. Projektet, som bygger på resultaten från relevanta tidigare projekt inom sjunde ramprogrammet och Horisont 2020, undersöker lösningar på utarmningen av dricksvattenresurser och på allt vanligare kraftiga regn och översvämningar till följd av klimatförändringarna.

Projektet TEACHER-CE (Joint efforts to increase water management adaptation to climate changes in Central Europe, 2020–2022) har en liknande inriktning och tar upp behovet av bättre samordning av riskhanteringen i Centraleuropa. Syftet är således att integrera och harmonisera resultaten av tidigare finansierade Interreg-, Horisont 2020- och Life-projekt. Projektets huvudsakliga resultat är TEACHER-CE Toolbox som fokuserar på klimatsäker förvaltning av vattenrelaterade frågor såsom översvämningar, risk för kraftigt regn och torka, små vattenhållningsåtgärder och skydd av vattenresurser genom hållbar markanvändning. Verktygslådan testas och verifieras i nio pilotåtgärder i åtta länder i den centrala regionen.

Huvudsyftet med FramWat-projektet (ram för förbättrad vattenbalans och begränsning av näringsämnen genom tillämpning av små vattenhållningsåtgärder, 2017–2020) var att stärka den regionala, gemensamma ramen för översvämningar, torka och begränsning av föroreningar. Detta bör göras genom att öka landskapets buffertkapacitet med hjälp av den naturbaserade lösningsmetoden och små vattenhållningsåtgärder på ett systematiskt sätt. Projektets resultat inkluderade praktiska riktlinjer för planering av naturliga och små vattenhållande åtgärder, ett beslutsstödssystem för planering av naturliga (små) vattenhållande åtgärder och sex handlingsplaner för pilotavrinningsområden som ingår i projektet.

Projektet (Riskbedömning och hållbart skydd av kulturarvet i en föränderlig miljö, 2017–2020) bidrog till att förbättra den offentliga och privata sektorns kapacitet att mildra effekterna av klimatförändringar och naturkatastrofer (översvämningar och kraftiga regn) på kulturarvsplatser, kulturarvsstrukturer och kulturarvsföremål. Projektet levererade ett webb-GIS-verktyg för kartläggning av risker, ett beslutsstödsverktyg för analys av de kritiska frågor som avgör kulturarvets sårbarhet och en handbok till stöd för politiker och beslutsfattare om god och dålig praxis för hantering av kulturarv i riskzonen. Resultaten från ProteCHt2save och själva webb-GIS-verktyget vidareutvecklas i ett nytt uppföljningsprojekt, STRENCH-projektet (STRENgthening resilience of Cultural Heritage at risk in a changing environment through proactive transnational cooperation, 2020–2022).

Andra projekt med betydande inverkan på Centraleuropa finansieras av Interregprogrammet för Donauområdet och beskrivs på Donauregionens  webbplats.