Centraleuropa

Länderna i regionen

Det centraleuropeiska samarbetsområdet omfattar ett stort territorium från det södra området, som gränsar till Adriatiska havet till det norra området, som gränsar till Östersjön. Samarbetsområdet 2021–2027 sammanfaller i hög grad med hela förlängningen av det tidigare Interregprogrammet, som omfattar hela området i sju EU-medlemsstater (Österrike, Kroatien, Tjeckien, Ungern, Polen, Slovakien och Slovenien), de centrala och östra regionerna i Tyskland (nu även regionen Braunschweig) och de norra regionerna i Italien. En karta som jämför de gamla och nya gränserna kan ses här.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Interreg V B syftar till att främja samarbete över gränserna för att göra städer och regioner i Centraleuropa till bättre platser att bo och arbeta på.

I programmet för 2021–2027 konstateras att Centraleuropa befinner sig i en övergångsfas. Dess regioner och städer står inför många utmaningar (inklusive klimatförändringar) som inte känner några gränser och inte kan lösas på egen hand. Programmets vision är ett enat Centraleuropa som samarbetar för att bli smartare, grönare och bättre sammankopplade. Den finansierar transnationella projekt som utvecklar, testar och genomför lösningar som det finns ett akut behov av för att göra Centraleuropa mer motståndskraftigt och attraktivt.

Programmet förväntas uppnå följande:

• Förbättrad utveckling, inlärning och förändring av politiken.
• Ökad kunskap och kapacitet, inbegripet kunskapsöverföring och kunskapsutbyte.
• Bättre samordnat samarbete och förbättrad styrning på olika nivåer.
• Minskade hinder.
• Nya eller bättre tjänster.
• Beteendeförändringar.
• Utnyttjande av offentliga och privata medel, inbegripet förberedelser för uppföljande investeringar.

Programmet är inriktat på fyra prioriteringar:

• Samarbete för ett smartare Centraleuropa
• Samarbete för ett grönare Centraleuropa
• Samarbete för ett bättre sammanlänkat Centraleuropa
• Förbättra styrningen av samarbetet i Centraleuropa.

Anpassning till klimatförändringar behandlas särskilt i prioritering 2 inom det särskilda målet: ”Främja anpassning till klimatförändringar, förebyggande av katastrofrisker och motståndskraft mot katastrofer, med beaktande av ekosystembaserade strategier”. Transnationella samarbetsåtgärder inom ramen för detta mål förväntas öka kapaciteten att förbättra motståndskraften och i god tid motverka ogynnsamma effekter av klimatförändringarna i Centraleuropa. De kommer också att förbättra samordningen av anpassningsåtgärder och främja införandet av nya lösningar som har testats och demonstrerats i pilotåtgärder. Anpassningen till klimatförändringarna kommer också att gynnas av åtgärder som utvecklats i enlighet med prioritering 1, som syftar till att förbättra och modernisera människors kompetens lokalt, och prioritering 4, som syftar till att förbättra sektorsövergripande styrningsprocesser på alla territoriella nivåer. Åtgärder som vidtas för att uppfylla båda dessa mål kommer att förbättra de nödvändiga förutsättningarna för att möta gemensamma utmaningar i regionerna, såsom klimatförändringar.

För perioden 2014–2020 behandlades klimatanpassning som ett av flera miljörelaterade underämnen inom prioritering 3 i programmet (Naturliga och kulturella resurser för hållbar tillväxt i regionen). Det omfattades mer specifikt av målet att förbättra den integrerade miljöförvaltningskapaciteten för skydd och hållbar användning av naturarv och naturresurser. Dessutom identifierades stadsområdenas sårbarhet för klimatförändringar som ett problem inom ramen för ett ytterligare mål om ”förbättring av miljöförvaltningen i funktionella stadsområden för att göra dem mer beboeliga platser”. Slutligen var anpassning en del av programmets övergripande principer, särskilt ”hållbar utveckling”, som omfattar åtgärder för att ta hänsyn till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, motståndskraft mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering.

2.     Makroregionala strategier

Interreg Centraleuropa har en viktig överbryggande funktion mellan EU:s fyra makroregionala strategier, nämligen EU:s strategi för Donauregionen, Eusalp, Eusair och EU:s strategi för Östersjöregionen. Den centraleuropeiska regionen delar delar delar av sitt samarbetsområde med alla dem som hanterar klimatanpassning på sina transnationella samarbetsagendor på olika sätt (se Climate-Adapt-sidorna om Donau, Alperna, Adriatiska havet och Joniska havet och Östersjöregionerna).

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Den centraleuropeiska regionen överlappar delvis Karpatkonventionen  och Donaukonventionen, som nästan helt och hållet ingår i Donaus transnationella region.

Karpatkonventionen är ett subregionalt fördrag för att främja hållbar utveckling och skydd av den karpatiska regionen. Avtalet undertecknades i maj 2003 av sju karpatiska stater (varav fyra länder ingår i den transnationella regionen Centraleuropa). Vid det femte mötet i partskonferensen för Karpatkonventionen (COP5, 2017) antogs en ändring av Karpatkonventionen för att inkludera den nya artikel 12a om klimatförändringar. Det uppmanar parterna att föra en politik som syftar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar inom alla sektorer som är relevanta för konventionen. Följaktligen fastställdes den långsiktiga visionen för 2030 för det karpatiska området ”för att stärka de gemensamma insatserna för en klimatneutral väg som leder till klimatresilient och hållbar utveckling i Karpaterna”.

Konventionen om skydd av Donau utgör det övergripande rättsliga instrumentet för samarbete om gränsöverskridande vattenförvaltning i Donaus avrinningsområde. Fjorton länder (varav sju också ingår i den transnationella regionen Centraleuropa) och Europeiska unionen har åtagit sig att genomföra denna konvention. Internationella kommissionen för skydd av Donau (ICPDR)är det transnationella organ som har inrättats för att genomföra konventionen om skydd av Donau.  ICPDR arbetar för att hantera översvämningsrisker på ett hållbart sätt. Expertgruppen för översvämningsskydd (FPEG)stöder genomförandet av åtgärdsprogrammet för hållbart översvämningsskydd i Donaus avrinningsområde. Den bidrar också till genomförandet av verksamheten i samband med genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv, såsom utarbetandet av kartor över översvämningshotade områden och riskkartor och planen för hantering av översvämningsrisker i Donaus avrinningsområde.

Centraleuropeiska initiativet (CEI) är ett regionalt mellanstatligt forum med 17 medlemsstater i Central-, Öst- och Sydösteuropa. Det omfattar alla länder i EU:s transnationella region Centraleuropa. Den främjar europeisk integration och hållbar utveckling genom regionalt samarbete. CEI:s arbete är inriktat på att uppnå två huvudmål: Grön tillväxt & Just Societies. Att stärka klimatresiliensen ingår bland målen i handlingsplanen för initiativet för ett cirkulärt, biobaserat Europa, under mål 1 ”Främja grön tillväxt”.

4.     Strategier och planer för anpassning

Befintliga transnationella och gränsöverskridande strategier och planer som tar itu med anpassningsproblem som är relevanta för delar av Centraleuropa har ett övergripande fokus på hantering av vattenresurser och översvämningsrisker i Donaus avrinningsområde. Strategin för anpassning till klimatförändringar från Internationella kommissionen för skydd av Donau (ICPDR) samt relevansen av förvaltningsplanen för Donaus avrinningsdistrikt (DRBM-planen) och riskhanteringsplanen för Donau (DFRM-planen) för anpassning beskrivs i avsnittet om Donaus transnationella region i Climate-ADAPT.

För Karpaterna, en särskild region i Centraleuropa, innehåller den handlingsplan som utfärdades 2020 och som åtföljer den långsiktiga visionen 2030 om att bekämpa klimatförändringarna i Karpaterna konkreta verksamheter och milstolpar för att uppnå visionens strategiska mål och relaterade mål. Handlingsplanen ska ge övergripande vägledning för arbetsgruppen för klimatförändringar (som inrättats inom ramen för Karpatkonventionen) och tillhörande arbetsplaner.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

Nedan redovisas exempel på projekt som finansieras genom programmet för Centraleuropa 2014–2020 och som handlar om anpassning till klimatförändringarna. De är främst inriktade på vattenförvaltning och katastrofriskreducering (från översvämningar, kraftiga regn, torka) och på att skydda kulturarvet från klimatförändringarnas effekter.

RAINMAN-projektet  (Integrated Heavy Rain Risk Management) (2017–2020) reagerade på det ökande problemtrycket i regionen på grund av den ökande frekvensen och intensiteten av lokala extrema nederbördshändelser och samlade in tillgänglig information om hantering av risker för kraftigt regn och utvecklade praktiska verktyg och innovativa metoder. RAINMAN Toolbox levererades som slutresultat av projektet. Verktygslådan är en informationsplattform som hjälper kommuner och lokala och regionala aktörer att vidta åtgärder mot kraftiga regnhändelser. Den innehåller viktiga fakta, verktyg för att hantera riskfyllda situationer och god praxis.

Projektet PROLINE-CE (Efficient Practices of Land Use Management Integrating Water Resources Protection and Non-struktural Flood Mitigation Experiences) (2016–2019), som involverade partner från sju länder i Centraleuroparegionen, syftade till att förbättra skyddet av dricksvattenresurser samt skyddet av regioner mot översvämningar och torka i en integrerad strategi för markanvändning, med beaktande av anpassningen till klimatförändringarna. Bästa förvaltningspraxis testades i pilotområden i regionen och deras acceptans av intressenter och experter utvärderades. Den transnationella vägledningen för ett optimalt vattenreningssystem (GOWARE) utformades som ett verktyg för beslutsstöd som gör det möjligt att välja bästa förvaltningsmetoder för att förbättra skyddet av dricksvatten och minska översvämningsriskerna. DriFLU Charta (dricksvatten/översvämningar/markanvändning), en gemensam förklaringsakt som undertecknats av anmärkningsvärda företrädare för varje partnerland, men som inte är rättsligt bindande, är en avsiktsförklaring för att ge rekommendationer om gemensamma strategier och åtgärder på området skydd av dricksvatten och därmed sammanhängande begränsning av översvämningar/torka i programområdet Centraleuropa.

Projektet DEEPWATER-CE (2019–2022) syftar till att utveckla en integrerad miljöförvaltningskapacitet hos ansvariga offentliga aktörer i Centraleuropa för att bygga upp en gemensam strategi för förvaltning av vattenresurser. Det inkluderar retention av överskottsvatten från perioder med kraftig nederbörd som kan användas för att ladda grundvattnet. Pilotstudier i fyra länder (Polen, Ungern, Slovakien och Kroatien) gör det möjligt att bedöma tillgängliga lösningar för regenerering av förvaltade akviferer för att förbättra och öka grundvattenresurserna. I projektet, som bygger på resultaten från relevanta tidigare projekt inom sjunde ramprogrammet och Horisont 2020, undersöks lösningar på utarmningen av dricksvattenresurserna och de allt vanligare kraftiga regn och översvämningar som orsakas av klimatförändringarna.

Med ett liknande fokus tar projektet TEACHER-CE (Joint efforts to increase water management adaptation to climate changes in Central Europe, 2020–2022) upp behovet av bättre samordning av riskhanteringen i Centraleuropa. Syftet är därför att integrera och harmonisera resultaten av tidigare finansierade Interreg-, Horisont 2020- och Life-projekt. Det huvudsakliga projektresultatet är TEACHER-CE Toolbox som fokuserar på klimatsäker förvaltning av vattenrelaterade frågor som översvämningar, förebyggande av kraftigt regn och torka, små vattenhållande åtgärder och skydd av vattenresurser genom hållbar markanvändning. Verktygslådan testas och verifieras i nio pilotåtgärder i åtta länder i den centrala regionen.

Huvudsyftet med FramWat-projektet (Framework for improving water balance and nutrient mitigation by applying small water retention measures, 2017-2020) var att stärka den regionala, gemensamma ramen för översvämningar, torka och begränsning av föroreningar. Detta bör göras genom att öka landskapets buffertkapacitet med hjälp av den naturbaserade lösningsmetoden och små vattenhållande åtgärder på ett systematiskt sätt. Projektresultaten omfattade praktiska riktlinjer för planering av naturliga och små vattenbevarande åtgärder, ett beslutsstödsystem för planering av naturliga (små) vattenbevarande åtgärder och sex handlingsplaner för pilotavrinningsområden som deltar i projektet.

Projektet (riskbedömning och hållbart skydd av kulturarvet i en föränderlig miljö, 2017–2020) bidrog till att förbättra den offentliga och privata sektorns kapacitet att mildra effekterna av klimatförändringar och naturkatastrofer (översvämningar och kraftiga regn) på kulturarvsplatser, strukturer och artefakter. Projektet levererade ett webbaserat GIS-verktyg för riskkartläggning, ett beslutsstödsverktyg för analys av de kritiska frågor som avgör kulturarvets sårbarhet och en handbok till stöd för politiker och beslutsfattare om god och dålig praxis för hantering av kulturarv i riskzonen. Resultaten från ProteCHt2save och själva webb-GIS-verktyget vidareutvecklas i ett nytt uppföljningsprojekt, STRENCH-projektet (STRENgthening resilience of Cultural Heritage at risk in a changing environment through proactive transnational cooperation, 2020–2022).

Andra projekt med stor inverkan på Centraleuropa finansieras genom Interregprogrammet för Donauområdet och beskrivs på Donauregionens  webbplats.

Upptäck hur den kunskap somvisas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

• EU:s generaldirektorat för forskning och innovation: Använda Climate-ADAPT för att hitta de senaste vetenskapliga rönen om anpassning för att fastställa dagordningen för EU:s finansiering av forskning och innovation
• Karpaterna: Använda landinformation från Climate-ADAPT för att utveckla en transnationell regionsida i Karpaterna och bidra till internationell anpassningspolitik
• Pyrenéernas observatorium för klimatförändringar: Använda sidor om transnationella regioner från Climate-ADAPT för att utveckla en gränsöverskridande anpassningsstrategi i Pyrenéerna