Donauområdet

Regionens länder

Samarbetsområdet för Donau sträcker sig från Schwarzwald (Tyskland) till Svarta havet (Rumänien-Ukraina-Moldavien) och täcker hela Donaus avrinningsområde. Samarbetsområdet 2021–2027 sammanfaller med den föregående programperioden (2014–2020) och omfattar följande: Österrike, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, de sydöstra delstaterna Baden-Württemberg och Bayern i Tyskland, Ungern, Rumänien, Slovakien, Slovenien samt Bosnien och Hercegovina, Moldavien, Montenegro, Serbien och fyra provinser i Ukraina. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Interregprogrammet för Donauregionen 2021–2027 antogs den 29^november 2022. Interreg-programmet för Donauregionen främjar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i Donauregionen genom politisk integration på utvalda områden.

Programmet 2021–2027 har fyra prioriteringar:

• Prioritering 1: En mer konkurrenskraftig och smartare Donauregion
• Prioritering 2 En grönare och koldioxidsnål Donauregion
• Prioritering 3: En mer social Donauregion
• Prioritering 4: Bättre samarbetsstyrning i Donauregionen.

Anpassning till klimatförändringar och katastrofriskreducering behandlas främst inom prioritering 2 och behandlas särskilt i det särskilda målet 2.4 (Främjande av anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker, resiliens med beaktande av ekosystembaserade strategier). Projekt som får stöd ska beakta befintliga mekanismer och lösningar för att uppnå synergieffekter och undvika dubbelarbete. Transnationella samarbetsåtgärder förväntas skapa ett bättre förberett och mer motståndskraftigt samhälle, en mer motståndskraftig ekonomi och en mer motståndskraftig natur. När det gäller frågor som rör biologisk mångfald förväntas ytterligare gränsöverskridande åtgärder ge resultat inom ramen för det särskilda målet 2.7 (Förbättra skyddet och bevarandet av naturen, den biologiska mångfalden och den gröna infrastrukturen, även i stadsområden, och minska alla former av föroreningar). I detta avseende förespråkar programmet samordnade och harmoniserade åtgärder inom transnationellt relevanta ekologiska regioner som säkerställer motståndskraft och anpassning till klimatförändringar för att minska dess inverkan på den biologiska mångfalden.

Under programperioden 2014–2020 hanterade Interregprogrammet för Donau utmaningar i samband med klimatförändringar, främst i samband med gränsöverskridande vattenförvaltning, översvämningshantering och därmed sammanhängande riskhantering. Anpassning till klimatförändringar och katastrofriskreducering beaktades uttryckligen inom prioritering 2, som motsvarar programmets tematiska mål ”Miljö- och resurseffektivitet” (TO6).

2.     Makroregionala strategier

EU:s strategi för Donauregionen, som antogs av Europeiska kommissionen i december 2010 och godkändes av Europeiska rådet 2011, är en makroregional strategi som har utarbetats gemensamt av kommissionen, Donauländerna och berörda parter för att ta itu med gemensamma utmaningar tillsammans. Strategin syftar till att skapa synergier och samordning mellan befintliga strategier och initiativ i Donauregionen.

EU:s reviderade handlingsplan (2020) för strategin har tre huvudmål: uppdatera och rationalisera de åtgärder som angavs i den tidigare handlingsplanen för regionen (2010), Tillhandahålla mer strategisk vägledning för genomförandet av EU:s strategi för Donauregionen. Att uppnå bättre förenlighet mellan handlingsplanen för EU:s strategi för Donauregionen och andra program och finansieringsinstrument. I planen fastställs en portfölj med 85 åtgärder för de tolv prioriterade områden som fastställs i EU:s strategi för Donauregionen. Klimatförändringarnas effekter och klimatanpassningsfrågor har en framträdande plats i strategins miljöpelare, som består av det prioriterade området 4 ”Att återställa och upprätthålla vattenkvaliteten” (PA4), det prioriterade området 5 ”Att hantera miljörisker” (PA5) och det prioriterade området 6 ”Att bevara den biologiska mångfalden, landskapen och luft- och markkvaliteten” (PA6). Bland dessa har PA5 den högsta relevansen för anpassning. I handlingsplanen för EU:s strategi för Donauregionen uppmuntras åtgärder för att förutse klimatförändringarnas regionala och lokala effekter för katastrofriskreducering (åtgärderna 2, 3, 4, 5, PA5), Anpassa sig till klimatförändringarnas effekter på vattenkvalitet och vattenkvantitet och stödja smart användning av vattenresursen (åtgärd 6, åtgärd 4). ekologiskt återställa våtmarker, särskilt i Donaudeltat (åtgärd 10, PA6).

På grund av geografiska överlappningar med andra makroregioner är även den europeiska strategin för Alpområdet (Eusalp) och den europeiska strategin för den adriatisk-joniska regionen (Eusair) i viss utsträckning relevanta för transnationellt samarbete om anpassning i Donauregionen.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Huvudsyftet med Donaukonventionen är att se till att ytvatten och grundvatten i Donaus avrinningsområde förvaltas och används på ett hållbart och rättvist sätt. Undertecknarna av konventionen har enats om att samarbeta i grundläggande vattenförvaltningsfrågor. Klimatförändringarna hanteras indirekt genom att man bland annat strävar efter bevarande, förbättring och rationell användning av ytvatten och grundvatten samt förebyggande åtgärder för att kontrollera faror som härrör från olyckor som inbegriper översvämningar. Internationella kommissionen för skydd av Donau (ICPDR) har inrättats för att samordna genomförandet av konventionen. ICPDR arbetar för att hantera översvämningsrisker på ett hållbart sätt. Expertgruppen för översvämningsskyddstödergenomförandet av åtgärdsprogrammet för hållbart översvämningsskydd i Donaus avrinningsområde. Det stöder också verksamhet som rör genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv, t.ex. utarbetandet av kartor över översvämningshotade områden och riskkartor och planen för hantering av översvämningsrisker i Donaus avrinningsdistrikt. I februari 2021 godkände medlemsstaternas ministrar, kommissionsledamoten och de höga tjänstemän som ansvarar för genomförandet av Donauskyddskonventionen 2022 års Donauförklaring– En vision för integrerad vattenförvaltning i vårt gemensamma avrinningsområde, för en hållbar framtid i Donaus avrinningsområde. Det välkomnar målen och huvudbudskapen i 2018 års ICPDR-strategi för klimatanpassning och bekräftar effekterna av klimatförändringarna (torka, vattenbrist, extrema hydrologiska fenomen och andra effekter) som en ny viktig vattenförvaltningsfråga för Donaus avrinningsområde.

För att förbättra samordningen av gränsöverskridande vattenförvaltningsverksamhet – även med anknytning till anpassning till klimatförändringar och katastrofriskreducering – i Donaubäckenet enades ICPDR och EUSDR om ett gemensamt dokument om samarbete och synergi för genomförandet av EUSDR.

Området för Karpatkonventionen ingår huvudsakligen i den transnationella Donauregionen. Detta subregionala fördrag undertecknades 2003 av sju karpatiska stater (Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien, Serbien, Slovakien och Ukraina). Det syftar till att förbättra livskvaliteten, stärka lokala ekonomier och samhällen och bevara naturvärdena och kulturarvet i Karpaterna. Vid det femte mötet i partskonferensen för Karpatkonventionen (COP5, 2017) antogs en ändring av Karpatkonventionen för att införa en ny artikel om klimatförändringar (12a). Det uppmanar parterna att föra en politik som syftar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar inom alla sektorer som är relevanta för konventionen. Följaktligen fastställdes den långsiktiga visionen 2030 för Karpaterna ”för att stärka de gemensamma insatserna för en klimatneutral väg som leder till klimatresilient och hållbar utveckling i Karpaterna”. Denna vision, som är anpassad till genomförandet av artikel 12a i Karpatkonventionen, beskrivs i sju strategiska mål och konkreta mål. Arbetsgruppen för klimatförändringar stöder genomförandet av konventionen med särskild inriktning på denna artikel. Det arbetar mot den långsiktiga visionen 2030 och främjar aktivt vägar för klimatsäker utveckling inom relevanta sektorer.

Detaljerad information, inklusive länkar till de mest relevanta dokumenten om anpassning i Karpaterna, tillhandahålls av Karpatkonventionens sekretariat på grundval av inlagor från konventionens arbetsgrupp för klimatanpassning.

4.     Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

Som svar på Donauförklaringen antogs en strategi för klimatanpassning inom ramen för ICPDR i december 2012 och uppdaterades 2018. ICPDR:s strategi för klimatanpassning syftar till att ge vägledning om integreringen av klimatanpassning i ICPDR:s planeringsprocesser. Det främjar multilateralt och gränsöverskridande samarbete inom ramen för anpassningen till klimatförändringarna och fungerar som en referens för nationella beslutsfattare och andra tjänstemän. Strategin utgör kunskapsbasen och en strategisk ram för att integrera anpassningen till klimatförändringarna inom vattensektorn i genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten och EU:s översvämningsdirektiv. En omfattande och lättanvänd verktygslåda med potentiella anpassningsåtgärder gör det möjligt för användarna att få detaljerad information om åtgärder av intresse genom att filtrera sektorer, typindelningar av åtgärder, tidshorisont och relevans för EU:s ramdirektiv för vatten och EU:s översvämningsdirektiv.

Anpassningen till klimatförändringarna integreras i de regelbundna uppdateringarna av förvaltningsplanen för Donaus avrinningsdistrikt och planen för hantering av översvämningsrisker i Donau. Genomförandet av båda planerna är en integrerad del av handlingsplanen för EU:s strategi för Donauregionen.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

Projekt som finansieras genom Donauprogrammet 2014–2020 och som, åtminstone indirekt, hanterar klimatförändringsutmaningar avser främst transnationell vattenförvaltning, översvämningshantering och relaterad riskhantering (t.ex. projekten JOINTISZA, DANUBE FLOODPLAIN och DAREFFORT). DriDanube-projektet  var inriktat på hantering av torka.

Projektet JOINTISZA (förstärkt samarbete mellan förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och förebyggande av översvämningsrisker för att förbättra vattenstatusen i Tiszas avrinningsområde) (2017–2019) sammanförde partner från fem länder som delar vattnet i Tiszas avrinningsområde för att arbeta för att utveckla en uppdaterad integrerad förvaltningsplan för Tiszas avrinningsområde inom ramen för genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten. Två pilotåtgärder för hantering av urban hydrologi och torka gjorde det möjligt för aktörer att utveckla nya strategier för att analysera och hantera klimatförändringarnas effekter i utvalda områden i avrinningsområdet. ICPDR Tisza-gruppen samt samordnarna för EUSDR PA4 (vattenkvalitet) och PA5 (miljörisker) var nära involverade i sådan verksamhet. Sekretariatet för Karpatkonventionen var en associerad strategisk partner och fungerade som projektrådgivare inom JOINTISZA i frågor som rör anpassning till klimatförändringar.

Projektet DANUBE FLOODPLAIN (Reducing the flood risk through floodplain restoration along the Danube River and bifloaries, 2018-2020) syftade till att förbättra gränsöverskridande vattenförvaltning och förebyggande av översvämningsrisker och samtidigt maximera fördelarna för bevarandet av den biologiska mångfalden. Ett av de viktigaste resultaten av projektet var en onlinekurs om restaurering av svämplan. Jag var inriktad på unga och yrkesverksamma på mellannivå som arbetar med vattenhantering och katastrofriskreducering och studenter. Alla projektresultat lagrades i Donaus översvämningsplans GIS-nät. Det gör det möjligt att visualisera aktiva, potentiella och tidigare svämplan, deras efterfrågan på restaurering, deras prestanda vid topputsläpp, ekologiska och socioekonomiska egenskaper etc.

DAREFFORT-projektet (Danube River Basin Enhanced Flood Forecasting Cooperation, 2018–2021) syftade till att skapa ett system för översvämningsprognoser som bygger på samarbete mellan länderna i Donaubäckenet. Projektet förbättrade utvärderingen av prognoser, ett harmoniserat datautbyte och kunskapsöverföring. Genom detta projekt samarbetade partnerna i insamling och behandling av översvämningsrelaterade uppgifter samt i fråga om en gemensam färdplan för gemensamma översvämningsprognoser, inbegripet utbyte av prognosresultat.

Projektet DriDanube (Drought Risk in the Danube Region) (2017–2019) syftade till att öka Donauregionens kapacitet att hantera torkarelaterade risker. DriDanube-projektets partner har utarbetat en strategi för torka i Donau. Det syftade till att bygga upp Donauregionens kapacitet att övervinna vanliga brister när det gäller att hantera torka, och bidrog därmed till att övergå från en reaktiv till en proaktiv strategi för hantering av torka. DriDanube-projektet utvecklade också flera verktyg som stöder genomförandet av proaktiv hantering av torka i länderna i Donauregionen. Torka Watch är en interaktiv webbplattform för att förutsäga torka förhållanden och hjälper till att fatta lämpliga beslut. DriDanube stödde genomförandet av den förberedande åtgärden 5 för EU:s strategi för Donauregionen om miljörisker och bidrog till det integrerade programmet för hantering av torka i Central- och Östeuropa. Detta är ett regionalt initiativ som stöder utveckling, bedömning och tillämpning av verktyg och politik för hantering av torka i sydöstra Europa med målet att förbättra beredskapen för torka och minska effekterna av torka.