Donauområdet

Länderna i regionen

Samarbetsområdet för Donau sträcker sig från Schwarzwald (Tyskland) till Svarta havet (Rumänien-Ukraina-Moldavien) och omfattar hela Donaus avrinningsområde. Samarbetsområdet 2021–2027 sammanfaller med den föregående programperioden (2014–2020) och omfattar följande: Österrike, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, de sydöstra delstaterna Baden-Württemberg och Bayern i Tyskland, Ungern, Rumänien, Slovakien, Slovenien samt Bosnien och Hercegovina, Moldavien, Montenegro, Serbien och fyra provinser i Ukraina. En karta som jämför de gamla och nya gränserna kan ses här.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Interregprogrammet för Donauregionen 2021–2027 antogs den 29^november 2022. Interregprogrammet för Donau (DTP) främjar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i Donauregionen genom politisk integration på utvalda områden.

Programmet 2021–2027 bygger på fyra prioriteringar:

• Prioritering 1: En mer konkurrenskraftig och smartare Donauregion
• Prioritering 2 En grönare Donauregion med låga koldioxidutsläpp
• Prioritering 3: En mer social Donauregion
• Prioritering 4: Bättre samarbetsstyrning i Donauregionen.

Anpassning till klimatförändringar och katastrofriskreducering behandlas främst i prioritering 2 och tas särskilt upp i det särskilda målet 2.4 (Främjande av anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker, motståndskraft med beaktande av ekosystembaserade strategier). Projekt som får stöd ska ta hänsyn till befintliga mekanismer och lösningar för att uppnå synergieffekter och undvika dubbelarbete. Transnationella samarbetsåtgärder förväntas skapa ett bättre förberett och mer motståndskraftigt samhälle, en bättre ekonomi och en mer motståndskraftig natur. När det gäller frågor om biologisk mångfald förväntas ytterligare transnationella åtgärder ge resultat inom ramen för det särskilda målet 2.7 (Förbättra skyddet och bevarandet av naturen, den biologiska mångfalden och den gröna infrastrukturen, även i stadsområden, och minska alla former av föroreningar). I detta avseende förespråkar programmet samordnade och harmoniserade åtgärder inom transnationellt relevanta ekologiska regioner som säkerställer motståndskraft och anpassning till klimatförändringar för att minska dess inverkan på den biologiska mångfalden.

Under programperioden 2014–2020 hanterade Interregprogrammet för Donau utmaningar i samband med klimatförändringar, främst i samband med gränsöverskridande vattenförvaltning, hantering av översvämningar och därmed sammanhängande riskhantering. Anpassning till klimatförändringar och katastrofriskreducering övervägdes uttryckligen under prioritering 2, som motsvarar programmets tematiska mål ”Miljö och resurseffektivitet” (TO6).

2.     Makroregionala strategier

EU:s strategi för Donauregionen, som antogs av Europeiska kommissionen i december 2010 och godkändes av Europeiska rådet 2011, är en makroregional strategi som utvecklats gemensamt av EG, Donauländerna och berörda parter för att tillsammans ta itu med gemensamma utmaningar. Strategin syftar till att skapa synergier och samordning mellan befintliga strategier och initiativ i Donauregionen.

EU:s reviderade handlingsplan (2020) för EU:s strategi för Donauregionen har tre huvudmål: uppdatera och rationalisera de åtgärder som angavs i den tidigare handlingsplanen för regionen (2010), att tillhandahålla mer strategisk vägledning för genomförandet av EU:s strategi för Donauregionen, Att uppnå en bättre förenlighet mellan handlingsplanen för EU:s strategi för Donauregionen och andra program och finansieringsinstrument. I planen fastställs en portfölj med 85 åtgärder för de tolv prioriterade områden som identifierats i EU:s strategi för Donauregionen. Klimatförändringarnas effekter och klimatanpassningsfrågor har en framträdande plats i strategins miljöpelare, som består av prioriterat område 4 ”Återställa och upprätthålla vattenkvaliteten” (PA4), prioriterat område 5 ”Hantera miljörisker” (PA5) och prioriterat område 6 ”Bevara den biologiska mångfalden, landskapen och luft- och markkvaliteten” (PA6). Bland dessa har PA5 störst relevans för anpassning. I handlingsplanen för EU:s strategi för Donauregionen uppmuntras åtgärder för att förutse klimatförändringarnas regionala och lokala effekter för katastrofriskreducering (åtgärderna 2, 3, 4, 5, PA5), Anpassning till klimatförändringarnas effekter på vattenkvalitet och vattenkvantitet och stöd till smart användning av vattenresursen (åtgärd 6, PA4). ekologiskt återställa våtmarker, särskilt i Donaudeltat (åtgärd 10, PA6).

På grund av geografiska överlappningar med andra makroregioner är även den europeiska strategin för Alpområdet (Eusalp) och den europeiska strategin för den adriatisk-joniska regionen (Eusair) i viss utsträckning relevanta för transnationellt samarbete om anpassning i Donauregionen.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Huvudsyftet med Donaukonventionen är att säkerställa att ytvatten och grundvatten i Donaus avrinningsområde förvaltas och används på ett hållbart och rättvist sätt. Undertecknarna av konventionen har enats om att samarbeta i grundläggande vattenförvaltningsfrågor. Klimatförändringarna hanteras indirekt genom att man bland annat strävar efter bevarande, förbättring och rationell användning av ytvatten och grundvatten samt förebyggande åtgärder för att kontrollera faror till följd av översvämningsolyckor. Internationella kommissionen för skydd av Donau (ICPDR) har inrättats för att samordna genomförandet av konventionen. ICPDR arbetar för att hantera översvämningsrisker på ett hållbart sätt. Expertgruppen för översvämningsskydd (FPEG)stöder genomförandet av åtgärdsprogrammet för hållbart översvämningsskydd i Donaus avrinningsområde. Det stöder också verksamheten i samband med genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv, såsom utarbetandet av kartor över översvämningshotade områden och riskkartor och planen för hantering av översvämningsrisker i Donaus avrinningsområde. I februari 2021 godkände medlemsstaternas ministrar, ledamoten av Europeiska kommissionen och de höga tjänstemännen som ansvarar för genomförandet av Donaukonventionen Donauförklaringen från 2022– En vision för integrerad vattenförvaltning i vårt gemensamma avrinningsområde, för att bygga en hållbar framtid i Donaus avrinningsområde. Det välkomnar målen och huvudbudskapen i 2018 års ICPDR-strategi för klimatanpassning och bekräftar klimatförändringarnas effekter (torka, vattenbrist, extrema hydrologiska fenomen och andra effekter) som en ny viktig vattenförvaltningsfråga för Donaus avrinningsområde.

För att förbättra samordningen av gränsöverskridande vattenförvaltningsverksamhet – även i samband med anpassning till klimatförändringar och katastrofriskreducering – i Donaus avrinningsområde enades ICPDR och EU:s strategi för Donauregionen om ett gemensamt dokument om samarbete och synergi för genomförandet av strategin.

Området för Karpatkonventionen ingår huvudsakligen i Donaus transnationella region. Detta subregionala fördrag undertecknades 2003 av sju karpatiska stater (Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien, Serbien, Slovakien och Ukraina). Det syftar till att förbättra livskvaliteten, stärka lokala ekonomier och samhällen och bevara naturvärdena och kulturarvet i Karpaterna. Vid det femte mötet i partskonferensen för Karpatkonventionen (COP5, 2017) antogs en ändring av Karpatkonventionen för att införa en ny artikel om klimatförändringar (12a). Det uppmanar parterna att föra en politik som syftar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar inom alla sektorer som är relevanta för konventionen. Följaktligen fastställdes den långsiktiga visionen för 2030 för det karpatiska området ”för att stärka de gemensamma insatserna för en klimatneutral väg som leder till klimatresilient och hållbar utveckling i Karpaterna”. Denna vision, som är anpassad till genomförandet av artikel 12a i Karpatkonventionen, beskrivs i sju strategiska och konkreta mål. Arbetsgruppen för klimatförändringar stöder genomförandet av konventionen med särskild inriktning på denna artikel. Det arbetar för den långsiktiga visionen 2030 och främjar aktivt vägar för klimatsäker utveckling inom relevanta sektorer.

Utförlig information, inklusive länkar till de mest relevanta dokumenten om anpassning i Karpaterna, tillhandahålls av Karpatkonventionens sekretariat på grundval av inlagor från konventionens arbetsgrupp för anpassning till klimatförändringar.

4.     Strategier och planer för anpassning

Som svar på Donauförklaringen antogs i december 2012 en strategi för klimatanpassning inom ramen för ICPDR, som uppdaterades 2018. Syftet med ICPDR-strategin för klimatanpassning är att ge vägledning om integreringen av klimatanpassning i ICPDR:s planeringsprocesser. Det främjar multilateralt och gränsöverskridande samarbete i samband med anpassning till klimatförändringarna och fungerar som en referens för nationella beslutsfattare och andra tjänstemän. Strategin utgör kunskapsbasen och en strategisk ram för att integrera anpassningen till klimatförändringarna inom vattensektorn i genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten och EU:s översvämningsdirektiv. En omfattande och lättanvänd verktygslåda med potentiella anpassningsåtgärder gör det möjligt för användarna att få detaljerad information om åtgärder av intresse, genom att filtrera sektorer, typologier av åtgärder, tidshorisont och relevans för EU:s ramdirektiv för vatten och EU:s översvämningsdirektiv.

Anpassningen till klimatförändringarna integreras i de regelbundna uppdateringarna av förvaltningsplanen för Donaus avrinningsområde och riskhanteringsplanen för Donau. Genomförandet av båda planerna är en integrerad del av handlingsplanen för EU:s strategi för Donauregionen.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

Projekt som finansieras genom Donauprogrammet 2014–2020 och som åtminstone indirekt hanterade klimatförändringarnas utmaningar avser främst gränsöverskridande vattenförvaltning, översvämningshantering och relaterad riskhantering (t.ex. JOINTISZA-, DANUBE FLOODPLAIN- och DAREFFORT-projekt). DriDanube-projektet  var inriktat på hantering av torka.

Projektet JOINTISZA (Förstärkt samarbete mellan förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och förebyggande av översvämningsrisker för att förbättra vattenstatusen i Tiszas avrinningsområde) (2017–2019) sammanförde partner från fem länder som delar vatten i Tiszas avrinningsområde för att arbeta för att utveckla en uppdaterad integrerad förvaltningsplan för Tiszas avrinningsområde inom ramen för genomförandet av det europeiska ramdirektivet för vatten. Två pilotåtgärder för hantering av hydrologi i städer och hantering av torka gjorde det möjligt för aktörer att utveckla nya metoder för att analysera och hantera klimatförändringarnas effekter i utvalda områden i avrinningsområdet. Samordnarna för ICPDR Tisza-gruppen samt EUSDR PA4 (vattenkvalitet) och PA5 (miljörisker) var nära involverade i sådan verksamhet. Karpatkonventionens sekretariat var en associerad strategisk partner och fungerade som projektrådgivare inom JOINTISZA i frågor som rör anpassning till klimatförändringar.

Projektet DANUBE FLOODPLAIN (Minskning av översvämningsrisken genom restaurering av flodslätter längs Donau och dess bifloder, 2018–2020) syftade till att förbättra den gränsöverskridande vattenförvaltningen och förebyggandet av översvämningsrisker och samtidigt maximera fördelarna för bevarandet av den biologiska mångfalden. Ett av de viktigaste resultaten av projektet var en onlinekurs om restaurering av översvämningsplan. Jag riktade mig till unga och mellannivå yrkesverksamma som arbetar med vattenhantering och katastrofriskreducering och studenter. Alla projektresultat lagrades på Donaus flodslätts webb GIS. Det gör det möjligt att visualisera aktiva, potentiella och tidigare svämplan, deras efterfrågan på restaurering, deras prestanda vid topputsläpp, ekologiska och socioekonomiska egenskaper etc.

Projektet DAREFFORT (Donau River Basin Enhanced Flood Forecasting Cooperation, 2018–2021) syftade till att skapa ett system för översvämningsprognoser baserat på samarbetet mellan länderna i Donaubäckenet. Projektet förbättrade utvärderingen av prognoser, ett harmoniserat datautbyte och kunskapsöverföring. Genom detta projekt samarbetade partnerna i fråga om insamling och behandling av översvämningsrelaterade uppgifter samt om en gemensam färdplan för gemensamma översvämningsprognoser, inbegripet utbyte av prognosresultat.

Projektet DriDanube (Drought Risk in the Danube Region) (2017–2019) syftade till att öka Donauregionens kapacitet att hantera torkarelaterade risker. DriDanube-projektpartner utvecklade en strategi för torka på Donau. Det syftade till att bygga upp Donauregionens kapacitet att övervinna vanliga brister i hanteringen av torka och bidrog därmed till att övergå från reaktiv till proaktiv hantering av torka. DriDanube-projektet utvecklade också flera verktyg som stöder genomförandet av proaktiv hantering av torka i länderna i Donauregionen. The Drought Watch är en interaktiv webbplattform för att förutsäga torka förhållanden och hjälper till att fatta lämpliga beslut. DriDanube stödde genomförandet av den femte förberedande åtgärden inom ramen för EU:s strategi för Donauregionen om miljörisker och bidrog till programmet för integrerad hantering av torka i Central- och Östeuropa (IDMP CEE). Detta är ett regionalt initiativ som stöder utveckling, bedömning och tillämpning av verktyg och politik för hantering av risker för torka i sydöstra Europa med målet att förbättra beredskapen för torka och minska effekterna av torka.

Upptäck hur den kunskap somvisas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

• EU:s generaldirektorat för forskning och innovation: Använda Climate-ADAPT för att hitta de senaste vetenskapliga rönen om anpassning för att fastställa dagordningen för EU:s finansiering av forskning och innovation
• Karpaterna: Använda landinformation från Climate-ADAPT för att utveckla en transnationell regionsida i Karpaterna och bidra till internationell anpassningspolitik
• Pyrenéernas observatorium för klimatförändringar: Använda sidor om transnationella regioner från Climate-ADAPT för att utveckla en gränsöverskridande anpassningsstrategi i Pyrenéerna