Norra Periferin och Arktis

Regionens länder

Norra periferin och den arktiska transnationella regionen omfattar den nordligaste delen av Europa, inklusive delar av de nordatlantiska territorierna. Interreg-programperioden 2021–2027 omfattar norra och östra Finland, norra och västra regionerna i Irland och norra Sverige. Utanför EU ingår Färöarna, Grönland, Island och de norra delarna av Norge. Jämfört med föregående programperiod (2014–2020) omfattar det nya området inte längre Nordirland, Skottland och den norska regionen Vestlandet (södra regionen). Å andra sidan omfattar programmet nu de irländska grevskapen Roscommon, Cavan, Monaghan och Tipperary. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Programmet Interreg Northern Periphery and Arctic (NPA) 2021–2027 är inriktat på tre prioriteringar:

• Prioritering: 1 – Stärka innovationskapaciteten för motståndskraftiga och attraktiva NPA-samhällen
• Prioritering: 2 - Stärka kapaciteten för anpassning till klimatförändringar och resurstillräcklighet i NPA-samhällen
• Prioritering: 3 - Stärka den organisatoriska kapaciteten bland NPA-samhällen för att utnyttja samarbetsmöjligheter.

Anpassning till klimatförändringar beaktas allmänt i programdokumentet och är ett centralt ämne för prioritering 1 och 2. Innovationskapacitet som ett sätt att anpassa sig, hantera och reagera på förändringar är ett uttryckligt mål som tas upp i prioritering 1, inom det särskilda målet 1.1 (RSO1.1. Utveckla och förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik). Prioritering 2, som är särskilt inriktad på anpassning, är organiserad kring tre specifika mål som rör energieffektivitet (RSO2.1), katastrofriskreducering (RSO2.4) och övergång till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi (RSO2.6).

Programmet kommer att stödja kunskaps- och erfarenhetsöverföring mellan olika områden i den transnationella regionen och skapandet av nya transnationella nätverk. Verksamheten ska sträva efter hållbar utveckling, med lika möjligheter för kvinnor och män och inkludering av underrepresenterade grupper.

Att förbättra det transnationella samarbetet, som omfattas av prioritering 3, anses dessutom göra det möjligt att utveckla mer motståndskraftiga samhällen genom att genomföra nya makroregionala strategier, havsområdesstrategier och andra territoriella strategier.

För den föregående programperioden (2014–2020) beaktade Interreg V B uttryckligen klimatanpassning i sina tematiska mål samt en viktig del av sin övergripande princip om ”miljömässig hållbarhet”.

2.    Makroregionala strategier

NPA-regionen motsvarar delvis området för EU:s strategi för Östersjöregionen. Strategin omfattar i själva verket EU-länderna Sverige och Finland och välkomnar samarbetet med EU:s grannländer Island och Norge. För mer information, se sidan om Östersjön.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Tillsammans med Atlantområdet och Nordsjön ingår denna region i det område som omfattas av Osparkonventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Norra periferin och Arktis motsvarar Ospar-delregionen Arktiska vatten. Enligt denna konvention behandlas klimatförändringar (och havsförsurning) som en övergripande fråga för kunskapsgenerering, övervakning av effekter och utformning av förvaltningsalternativ som syftar till att öka ekosystemens motståndskraft.

Arktiska rådet är det ledande mellanstatliga forumet i den arktiska regionen. Den har en cirkumpolär täckning, vilket gör den större än den norra periferin och arktiska transnationella regionen. Dess medlemmar är nationella regeringar (Kanada, Danmark inklusive Grönland och Färöarna, Finland, Island, Norge, Ryssland, Sverige och USA) och företrädare för arktiska ursprungsbefolkningar och andra arktiska invånare. Klimatförändringarna behandlas i synnerhet av det arktiska övervaknings- och utvärderingsprogrammet (AMAP) och av andra arbetsgrupper i Arktiska rådet. AMAP har inrättat en klimatexpertgrupp. Gruppen sammanställer och bedömer data och information som härrör från AMAP-övervakningsprogrammet och annan relevant forsknings- och övervakningsverksamhet.  2021 års AMAP-rapport ”Arctic Climate Change update: key trends and impacts” sammanfattar de senaste rönen för den arktiska regionen.

Nordiska ministerrådet är det mellanstatliga samarbetsforumet för de europeiska nordiska staterna som omfattar Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland. Enligt visionen för 2030 ska Norden bli den mest hållbara och integrerade regionen i världen år 2030. I handlingsplanen (2021–2024) för Vision 2030 beskrivs hur visionens mål ska uppnås genom en rad initiativ kopplade till visionens tre strategiska prioriteringar: ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Anpassning till klimatförändringar eftersträvas särskilt genom prioriteringen ”gröna Norden”. Syftet är att utveckla kunskap om hållbar och klimatanpassad fysisk planering (mål 1), främja naturbaserade lösningar för biologisk mångfald och klimat (mål 2) och aktivt främja genomförandet av avtal om miljö och klimat genom internationellt samarbete (mål 5). Nordiska ministerrådet har finansierat ett fyraårigt program för naturbaserade lösningar. Programmet består av fem projekt som löper från 2021 till 2024 för att uppmuntra de nordiska länderna att samarbeta och förbättra sin kunskapsbas om naturbaserade lösningar, restaurering, begränsning av klimatförändringar och blå/grön infrastruktur.

4.     Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

Barentsrådet (BEAC) är ett forum för mellanstatligt samarbete specifikt för Barentsregionen och har Danmark, Finland, Island, Norge, Ryssland, Sverige och Europeiska kommissionen som medlemmar. BEAC antog 2013 den första handlingsplanen om klimatförändringar för Barentssamarbetet. Den uppdaterades 2017 och 2021, varefter Barents miljöministrar efterlyste förstärkta klimatåtgärder efter 2020 med ökade bidrag från alla Barentsarbetsgrupper. Handlingsplanen från 2021 tar itu med utmaningen att övergå till koldioxidsnåla och klimatsmarta lösningar och samtidigt förbättra anpassningskapaciteten och medvetenheten i Barentsregionen. Handlingsplanen för 2021 omfattar verksamhet för främst 2021–2025, medan en annan översyn av planen planeras till 2025.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

Exempel på projekt som finansierats genom NPA-programmet 2014–2020 redovisas nedan.

Projektet CLIMATE (Collaborative Learning Initiative Managing and Adapting to the Environment) (2017-2020) syftade till att främja och förbättra medvetenheten om klimatförändringar i europeiska perifera landsbygdssamhällen genom en kunskapsbaserad strategi och samhällsledd hållbar resursplanering. Det sammanförde lokala myndigheter i avlägsna, glesbefolkade områden från Sverige, Nordirland, Irland och Färöarna för att utarbeta anpassningsplaner. En modell för bästa praxis och en stegvis vägledning för lokala myndigheter i hela NPA-regionen utvecklades. Projektet hjälpte praktiskt taget tre pilotkommuner i NPA-regionen att utarbeta sina anpassningsplaner.

Projektet ANH (Adapt Northern Heritage) (2017-2020) stödde samhällen och lokala myndigheter för att anpassa det nordliga kulturarvet till klimatförändringarnas miljöpåverkan och tillhörande naturliga faror genom samhällsengagemang och informerad bevarandeplanering. Projektet utvecklade en verktygslåda bestående av fem verktyg för att hjälpa till att förstå hur klimatförändringarna kommer att påverka nordliga historiska platser och utforska specifika anpassningsalternativ. Nio historiska platser från hela norra Europa används i Adapt Northern Heritage som fallstudier och ligger till grund för utformningen av projektets verktygslåda.

Projektet Water-Pro (Northern Runoffs into Profits) (2016-2019) syftade till att utveckla och överföra miljöeffektiva verktyg och modeller för avrinningshantering inom jordbruk och mineralutvinning i norra och arktiska områden. Mer frekventa och intensiva regn, som förutses under klimatförändringarna, kommer att medföra ytterligare utmaningar när det gäller att kontrollera avrinning och vattensäkerhet och uppfylla de vattenkvalitetsmål som fastställs i EU:s ramdirektiv för vatten. Inom projektet utvecklades en verktygslåda med god förvaltningspraxis för jordbruks- och gruvutvinningsindustrin.

Projektet COAST (Sustainable Resilient Coasts) (2020–2022) syftade till att tillhandahålla en färdplan för att skydda, främja och utveckla kultur- och naturarvet i glesbefolkade och avlägsna kustsamhällen. Baserat på fyra demonstrationsprojekt levererade projektet en verktygslåda för styrning för lokala myndigheter för att stödja en hållbar utveckling av kustområden.