EU:s yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna

Regionens länder

EU omfattar 22 utomeuropeiska territorier som är knutna till fem medlemsstater (Frankrike, Nederländerna, Danmark, Spanien och Portugal).

Nio av dem klassificeras som yttersta randområden och utgör en integrerad del av EU. De omfattar följande: Tre franska utomeuropeiska departement (Martinique, Guadeloupe och Franska Guyana) och ett franskt utomeuropeiskt departement i Västindien (Saint-Martin). De franska utomeuropeiska departementen Mayotte och Réunion i Indiska oceanen. två portugisiska autonoma regioner (Madeira och Azorerna) och en spansk autonom region (Kanarieöarna) i Atlanten.

De återstående 13 utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) har en särskild ”associerad” status och är knutna till Danmark, Frankrike och Nederländerna. Dessa territorier är konstitutionellt knutna till modermedlemsstaten, men ingår inte i den inre marknaden och måste uppfylla de handelsförpliktelser som åläggs tredjeländer. I rådets beslut (EU) 2021/1764 och rådets beslut 2013/755/EU beskrivs EU:s associeringsförbindelser med ULT för perioderna 2021–2027 respektive 2014–2020.

Kartkälla: ETC/CCA 2018

Politisk ram

1.    Program för transnationellt samarbete

För programperioden 2021–2027 erkänns de yttersta randområdenas särdrag genom en särskild del av Interregprogrammet (del D), som stöder samarbete med grannländer och territorier. Interreg VI-D avser följande geografiska områden: Amazonas, Västindien, Madeira-Azorerna-Kanarieöarna (MAC), Indiska oceanen, Moçambiquekanalen. För perioden 2014–2020 deltog de yttersta randområdena i Västindien och Indiska oceanen i tre Interreg-program för transnationellt samarbete, som beskrivs nedan.

Samarbetsprogrammet för Västindien 2014–2020 omfattade Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Saint Martin samt omkring 40 tredjeländer och utomeuropeiska länder och territorier i Västindiens avrinningsområde. Det genomfördes i partnerskap med de tre regionala ekonomiska organisationerna, dvs. Karibiska gemenskapen (Caricom), Association of Caribbean States (ACS) och Organisation of Eastern Caribbean States (OECS). Programmet var uppdelat i två delar: 1) gränsöverskridande samarbete mellan Guadeloupe, Martinique och OECS-länderna, och 2) transnationellt samarbete mellan Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Saint Martin och de andra deltagande länderna och territorierna. Den har sex prioriterade områden som syftar till att

• Öka de västindiska företagens konkurrenskraft.
• Öka förmågan att hantera naturkatastrofer.
• Skydda kultur- och naturmiljön.
• Svara på gemensamma hälsofrågor på karibisk nivå.
• Stödja utvecklingen av förnybar energi.
• Stärkande av humankapitalet.

Prioritering 2 syftar till att förbättra kunskapen om naturkatastrofer och skapa gemensamma riskhanteringssystem, särskilt genom att utveckla gemensamma observationsverktyg och ett geografiskt informationssystem som lämpar sig för krishantering.

Samarbetsprogrammet för Indiska oceanen 2014–2020 främjade samarbete mellan Réunion och Mayotte (Frankrike) och tolv tredjeländer i södra Indiska oceanen (Komorerna, Madagaskar, Mauritius, Seychellerna, Sydafrika, Tanzania, Moçambique, Kenya, Indien, Sri Lanka, Maldiverna och Australien) samt de franska sydliga och antarktiska länderna. Programmet byggde på följande:

• Det gränsöverskridande samarbetet mellan Réunion och Komorerna, Madagaskar, Mauritius och Seychellerna som medlemmar i Indiska oceanens kommission.
• Ett bredare transnationellt samarbete mellan Réunion, Mayotte och de andra deltagande länderna. Programmet har fem strategiska prioriteringar, varav två är klimatrelaterade.

Prioritering 1 syftar till att skapa ett forsknings- och innovationscentrum med fokus på farmakopé, bioteknik, energi och klimatförändringar. Prioritering 3 syftade till att utveckla kapaciteten för anpassning till klimatförändringar samt riskförebyggande och riskhantering genom att stärka regionala civilskyddsåtgärder. Samarbete om epidemiologiska och smittsamma risker. och förebyggande av risker i samband med marin verksamhet.

Samarbetsprogrammet AMAZONIA 2014–2020 främjade gränsöverskridande och transnationellt samarbete mellan Franska Guyana, Surinam och delstaterna Amapá och Amazonas i Brasilien. I programmet nämndes inte anpassning och riskhantering på de prioriterade områdena. Prioritering 2 handlade i allmänhet om bevarande av miljön och förvaltning av naturresurser. Särskild vikt lades vid att skydda och stärka den lokala biologiska mångfalden och natur- och kulturarvet genom gemensamma bevarandeåtgärder.

2.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Inom ramen för Caricom-gemenskapen inrättades Caribbean Community Climate Change Centre, som utgör en referenspunkt för forskning om klimatförändringarnas effekter och anpassningsstrategier i regionen. Centrumet öppnade 2005 för att samordna regionens insatser för att hantera och anpassa sig till klimatförändringarna. Centrumet tillhandahåller information till beslutsfattare (det är den officiella databasen och clearingcentralen för regionala klimatförändringsdata. Det utvecklar projekt för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, anordnar utbildningskurser, konsulttjänster och samriskföretagstjänster.  Centrumet ger klimatförändringsrelaterad politisk rådgivning till Caricoms medlemsstater och till Förenade kungarikets utomeuropeiska territorier i Västindien. Centret är ett ackrediterat regionalt genomförandeorgan (RIE) till UNFCCC Green Climate Fund (GCF).

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

PublikationenInterreg-programmen i de yttersta randområdena 2014–2020visar hur Interreg-programmen bidrog till den regionala utvecklingen i de yttersta randområdena och en närmare integration med grannländerna.

CARIBE-COAST-projektet (Västindiens nätverk för kustrisker i samband med klimatförändringar, 2018–2022) syftar till att slå samman, samkonstruera och sprida strategier för övervakning och förebyggande av kustrisker och anpassning till klimatförändringar. Projektets tre mål är: Att skapa en hydrodynamisk modelleringskatalog för simulering av nuvarande och framtida faror. Att utveckla befintliga observatorier och utbyta god praxis för övervakning kring ett gemensamt protokoll, och att tillhandahålla verktyg för beslutsstöd för förebyggande av naturliga kustrisker.

Projektet Ready Together (2019–2022) stärker det regionala samarbetet genom ökad samordning, sammanslagning av resurser och kollektivt främjande av riskkultur för att ta itu med de stora utmaningarna med naturkatastrofer och klimatförändringar i Västindien. Projektet främjar en övergripande strategi, inkluderande och deltagande, för att säkerställa ett effektivt svar på behoven hos den mest utsatta befolkningen som utsätts för naturliga faror och effekterna av klimatförändringarna.

När det gäller området kring Indiska oceanen tillhandahöll det operativa programmet 2007–2013 finansiering till den regionala civilskyddsmekanismen inom prioritering 1 ”Hållbar utveckling”. Det stödde särskilt det franska Röda korset i Réunion för att utveckla ett regionalt samarbetsprogram för att hantera katastrofrisker i sydvästra Indiska oceanen samt den efterföljande handlingsplanen.