EU:s yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna

Länderna i regionen

EU omfattar 22 utomeuropeiska territorier som är knutna till fem medlemsstater (Frankrike, Nederländerna, Danmark, Spanien och Portugal).

Nio av dem klassificeras som yttersta randområden och utgör en integrerad del av EU. De omfattar följande: Tre franska utomeuropeiska departement (Martinique, Guadeloupe och Franska Guyana) och ett franskt utomeuropeiskt samhälle i Västindien (Saint-Martin). De franska utomeuropeiska departementen Mayotte och Réunion i Indiska oceanen. två portugisiska autonoma regioner (Madeira och Azorerna) och en spansk autonom region (Kanarieöarna) i Atlanten.

De återstående 13 utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) har en särskild status som ”associerade” och är knutna till Danmark, Frankrike och Nederländerna. Dessa territorier är konstitutionellt knutna till modermedlemsstaten, men ingår inte i den inre marknaden och måste uppfylla de skyldigheter i fråga om handel som åläggs tredjeländer. I rådets beslut (EU) 2021/1764 och rådets beslut 2013/755/EU beskrivs EU:s associeringsförbindelser med ULT för perioderna 2021–2027 respektive 2014–2020.

Karibien och Atlanten

Indiska oceanen

Amazonas

kartkälla: ETC/CCA 2018

Politisk ram

1.    Program för transnationellt samarbete

För programperioden 2021–2027 erkänns de yttersta randområdenas särdrag genom en särskild del av Interregprogrammet (del D) till stöd för samarbete med grannländer och angränsande territorier. Interreg VI-D avser följande geografiska områden: Amazonas, Karibien, Madeira-Azorerna-Kanarieöarna (MAC), Indiska oceanen, Moçambiquekanalen. För perioden 2014–2020 deltog de yttersta randområdena i Västindien och Indiska oceanen i tre transnationella Interreg-samarbetsprogram, som beskrivs nedan.

Samarbetsprogrammet för Karibien 2014–2020 omfattade Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Saint Martin samt omkring 40 tredjeländer och utomeuropeiska länder och territorier i Karibiens avrinningsområde. Det drevs i partnerskap med de tre regionala ekonomiska organisationerna, dvs. Karibiska gemenskapen (CARICOM), Association of Caribbean States (ACS) och Organisation of Eastern Caribbean States (OECS). Programmet var uppdelat i två delar: 1) gränsöverskridande samarbete mellan Guadeloupe, Martinique och OECS-länderna, och 2) transnationellt samarbete mellan Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Saint Martin och övriga deltagande länder och territorier. Det har sex prioriterade områden som syftar till att

• Öka de västindiska företagens konkurrenskraft.
• Ökad förmåga att hantera naturkatastrofer.
• Skydd av kultur- och naturmiljön.
• Svara på gemensamma hälsofrågor på västindisk nivå.
• Stödja utvecklingen av förnybar energi.
• Stärka humankapitalet.

Prioritering 2 syftade till att förbättra kunskapen om naturkatastrofer och skapa gemensamma riskhanteringssystem, särskilt genom att utveckla gemensamma observationsverktyg och ett geografiskt informationssystem som lämpar sig för krishantering.

Samarbetsprogrammet för Indiska oceanen 2014–2020 främjade samarbete mellan Réunion och Mayotte (Frankrike) och tolv tredjeländer i södra Indiska oceanen (Unionen Komorerna, Madagaskar, Mauritius, Seychellerna, Sydafrika, Tanzania, Moçambique, Kenya, Indien, Sri Lanka, Maldiverna och Australien) samt de franska sydliga och antarktiska länderna. Programmet byggde på följande:

• Det gränsöverskridande samarbetet mellan Réunion och Komorerna, Madagaskar, Mauritius och Seychellerna i egenskap av medlemmar i Indiska oceanens kommission.
• Ett bredare transnationellt samarbete mellan Réunion, Mayotte och de andra deltagande länderna. Programmet har fem strategiska prioriteringar, varav två är klimatförändringsrelaterade.

Prioritering 1 syftade till att skapa ett forsknings- och innovationscentrum med fokus på farmakopé, bioteknik, energi och klimatförändringar. Prioritering 3 syftade till att utveckla kapaciteten för anpassning till klimatförändringar samt riskförebyggande och riskhantering genom att stärka regionala civilskyddsåtgärder. Samarbete om epidemiologiska risker och infektionsrisker. samt förebyggande av risker i samband med marin verksamhet.

Samarbetsprogrammet AMAZONIA 2014–2020 främjade gränsöverskridande och transnationellt samarbete mellan Franska Guyana, Surinam och delstaterna Amapá och Amazonas i Brasilien. I programmet nämns inte anpassning och riskhantering på de prioriterade områdena. Prioritering 2 handlade i allmänhet om miljöskydd och förvaltning av naturresurser. Särskild vikt lades vid att skydda och förbättra den lokala biologiska mångfalden och natur- och kulturarvet genom gemensamma bevarandeåtgärder.

2.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Inom ramen för Caricom-gemenskapen inrättades Caribbean Community Climate Change Centre, som utgör en referenspunkt för forskning om klimatförändringarnas effekter och anpassningsstrategier i regionen. Centrumet öppnades 2005 för att samordna regionens insatser för att hantera och anpassa sig till klimatförändringarna. Centrumet ger information till beslutsfattare (det är det officiella förvaret och clearinghuset för regionala klimatförändringsdata. Det utvecklar projekt för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, anordnar kurser, konsulttjänster och samriskföretagstjänster.  Centrumet ger politisk rådgivning om klimatförändringar till Caricoms medlemsstater och till de brittiska utomeuropeiska territorierna i Karibien. Centret är en ackrediterad regional genomförandeenhet (RIE) till UNFCCC Green Climate Fund (GCF).

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

PublikationenInterreg-program i de yttersta randområdena 2014–2020visar hur Interreg-programmen bidrog till den regionala utvecklingen i de yttersta randområdena och en närmare integration med grannländerna.

Caribe-Coast-projektet (Karibiens nätverk för kustrisker i samband med klimatförändringar, 2018–2022) syftar till att samla, samkonstruera och sprida strategier för övervakning och förebyggande av kustrisker och anpassning till klimatförändringar. Projektets tre mål är: Att skapa en hydrodynamisk modelleringskatalog för simulering av nuvarande och framtida faror. Utveckla befintliga observatorier och utbyta god praxis för övervakning kring ett gemensamt protokoll och tillhandahålla verktyg för beslutsstöd för att förebygga naturliga kustrisker.

Ready Together-projektet (2019–2022) stärker det regionala samarbetet genom förbättrad samordning, sammanslagning av resurser och kollektivt främjande av riskkultur för att ta itu med de stora utmaningarna med naturkatastrofer och klimatförändringar i Karibien. Projektet främjar en övergripande strategi, inkluderande och deltagande, för att säkerställa ett effektivt svar på behoven hos de mest utsatta befolkningsgrupperna som är utsatta för naturkatastrofer och effekterna av klimatförändringar.

När det gäller området kring Indiska oceanen tillhandahöll det operativa programmet 2007–2013 finansiering till den regionala civilskyddsmekanismen inom prioritering 1 ”Hållbar utveckling”. Framför allt stödde det franska Röda korset i Réunion för att utveckla ett regionalt samarbetsprogram för att hantera katastrofrisker i sydvästra Indiska oceanen samt den efterföljande handlingsplanen.

Upptäck hur den kunskap somvisas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

• EU:s generaldirektorat för forskning och innovation: Använda Climate-ADAPT för att hitta de senaste vetenskapliga rönen om anpassning för att fastställa dagordningen för EU:s finansiering av forskning och innovation
• Karpaterna: Använda landinformation från Climate-ADAPT för att utveckla en transnationell regionsida i Karpaterna och bidra till internationell anpassningspolitik
• Pyrenéernas observatorium för klimatförändringar: Använda sidor om transnationella regioner från Climate-ADAPT för att utveckla en gränsöverskridande anpassningsstrategi i Pyrenéerna