Nordsjön

Regionens länder

Samarbetsområdet för Nordsjöregionen (NSR) omfattar områden i norra Europa som är stängda för Nordsjön. Alla deltagande regioner gränsar till marina vatten och många av dem är kustregioner. Samarbetsområdet för Interregprogrammet 2021–2027 sträcker sig från kustregioner i norra Frankrike till de södra delarna av Norge och utvalda regioner i Sverige. Jämfört med föregående programperiod (2014–2020) är de viktigaste förändringarna följande:  uteslutandet av hela Förenade kungariket* och de nordligaste grevskapen i Norge (de senare ingår nu i den norra periferin och den arktiska regionen), införandet av Frankrike som en ny partnerland och utvidgningen till hela Nederländernas och Flanderns territorium. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här.

*Från och med ikraftträdandet av Förenade kungarikets utträdesavtal den 1 februari 2020 kommer innehållet från Förenade kungariket inte längre att uppdateras på denna webbplats.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

För att stödja politiken på EU-nivå, ta itu med regionala utmaningar och styrkor och dra lärdom av den föregående programperioden bygger Interreg VI B Nordsjöprogrammet (2021–2027) på fyra tematiska prioriteringar:

• Prioritering 1: Robusta och smarta ekonomier i Nordsjöregionen
• Prioritering 2: En grön omställning i Nordsjön
• Prioritering 3: En klimattålig Nordsjöregion
• Prioritering 4: Bättre styrning i Nordsjöregionen

Anpassning till klimatförändringar behandlas särskilt inom prioritering 3. Det syftar till att utveckla ett långsiktigt perspektiv för att bevara den naturliga miljön i Nordsjöregionen och skydda samhällen från klimatförändringarnas negativa effekter. Projekt inom denna prioritering kommer att bidra till metoder för anpassning till klimatförändringarna, särskilt för att uppnå det särskilda målet 3.1: ”Främja anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker samt motståndskraft, med beaktande av ekosystembaserade strategier”. Klimatanpassning anses vara strikt relaterad till hållbar vattenförvaltning i Nordsjöregionen.  Båda dessa frågor måste tas upp gemensamt i Nordsjöprogrammet.

I det tidigare programmet (2014–2020) hade klimatförändringarna redan erkänts som ett av de allvarligaste hoten mot de nationella strategiernas ekosystem. Anpassning till klimatförändringar beaktades uttryckligen inom prioritering 3 (Hållbar Nordsjöregion). Den stödde finansiering av projekt som katalyserade klimatresiliensen i regionen.

2.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Osparkonventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten omfattar Nordsjön (region II enligt Ospardefinitionen) som ingår i hela Nordostatlanten enligt definitionen i denna konvention. Enligt Osparkonventionen behandlas klimatförändringar (och havsförsurning) som en övergripande fråga som syftar till att öka ekosystemens motståndskraft. Den omfattar villkor för kunskapsgenerering, övervakning av effekter och utformning av förvaltningsalternativ.

Ett samarbetsinitiativ för att skydda Vadehavet har utvecklats mellan Nederländerna, Tyskland och Danmark. Vadehavet är ett område längs Nordsjökusten i de tre länderna, som omfattar ett brett tidvattenområde med karakteristiska naturliga livsmiljöer. Det trilaterala samarbetet kring Vadehavet bygger på en avsiktsförklaring, dengemensamma förklaringen om skydd av Vadehavet (Att arbeta tillsammans för att möta nuvarande och framtida utmaningar), som först undertecknades 1982 och uppdaterades 2010. Målen och samarbetsområdena omfattar ”Anpassning till klimatförändringar och andra effekter”. Leeuwardenförklaringen, som undertecknades 2018, innehåller viktiga punkter för perioden 2018–2022 för det trilaterala samarbetet. Det stärker behovet av att fortsätta att genomföra den trilaterala strategin för anpassning till klimatförändringarna och att bättre förstå klimatförändringarnas inverkan på Vadehavets ekosystem.

Nordsjökommissionen inom konferensen för perifera kustregioner är ett samarbetsinitiativ som syftar till att främja och skapa medvetenhet om Nordsjöregionen som en viktig ekonomisk enhet i Europa. Det är en plattform för att utveckla och få finansiering för gemensamma utvecklingsinitiativ och lobbygrupper för en bättre Nordsjöregion. Arbetsgruppen för energi och klimatförändringar stöder NSC:s verkställande kommitté i genomförandet av det prioriterade området Klimatneutrala Nordsjöregionen i Nordsjöregionens 2030-strategi. Gruppen tar också upp anpassningen till klimatförändringarna i riktning mot målet för 2030 om att Nordsjöregionen ska vara ”klimatklar, anpassningsbar och motståndskraftig mot klimatförändringar”. Gruppen antog rapportenClimate Change Adaptation and North Sea Commission(2020) med en mer detaljerad beskrivning av hur man kan uppnå klimatresiliens i Nordsjöregionen.

3.     Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

Nordsjökommissionen (NSC) inom konferensen för perifera kustregioner (CPMR) utvecklade Nordsjöregionens 2030-strategi  som har ersatt den tidigare 2020-strategin. Inom prioriteringen ”En klimatneutral nordsjöregion” identifieras klimatanpassning bland de viktigaste frågorna för att uppnå visionen om en (klimat)tålig och anpassad Nordsjöregion. Strategin uppmuntrar till intensifierade insatser för anpassning till klimatförändringarna på lokal, regional och nationell nivå. Inom detta ämne kommer NSC-medlemmar att dela finansiering, projektmöjligheter och bästa praxis som främjar en socialt rättvis och rättvis omställning. Strategin genomförs av NSC:s verkställande kommitté. Den stöds av NSC:s tematiska arbetsgrupper genom tvååriga handlingsplaner.

År 2014 antog det trilaterala samarbetet kring Vadehavet en trilateral strategi för anpassning till klimatförändringarna (CCAS)med sju strategiska mål och vägledande principer. Strategin syftar till att göra Vadehavets ekosystem mer motståndskraftigt mot klimatförändringarnas effekter. Arbetsgruppen för klimatfrågor (TG-C) fick i uppdrag att övervaka genomförandet av strategin för anpassning till klimatförändringarna. Genomförandet av strategin utvärderades i en CCAS-övervakningsrapport 2017. Det avslöjade att de sju principerna tillämpas i ett brett spektrum av projekt och strategier i det trilaterala Wadden Sea Area.

Inom ramen för Osparkonventionen antogs Nordostatlantiska miljöstrategin (NEAES) 2030 2021, på grundval av en översyn på hög nivå av Ospars tidigare strategi för årtiondet 2010–2020. Även om det inte är en strategi för anpassning till klimatförändringarna är strategins vision att uppnå en ren, hälsosam och biologiskt diversifierad Nordostatlanten, som är produktiv, används på ett hållbart sätt och är motståndskraftig mot klimatförändringar och havsförsurning. Fyra strategiska mål handlar om klimatförändringar: ta upp ämnet resiliens (strategiskt mål 5), medvetenhet (strategiskt mål 10), anpassning (strategiskt mål 11) och begränsning (strategiskt mål 12). De avtalsslutande parterna har enats om en genomförandeplan som innehåller särskilda uppgifter för att uppnå strategiernas mål.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

Projekt som rör klimatförändringar finansierades huvudsakligen inom prioritering 3 i Nordsjöprogrammet 2014–2020 (Hållbar Nordsjöregion: skydd mot klimatförändringar och bevarande av miljön). För den följande perioden (2021–2027) pågår vissa nya projekt, såsom Blue transition och MANABAS COAST.

De avslutade projekten handlade främst om kusternas motståndskraft mot erosion och översvämningar, vattenkänslig stadsplanering och hållbar vattenförvaltning med fokus på pilotprojekt, demonstrationer och försök. Några exempel redovisas här nedan.

Projektet BwN (Building with Nature) (2015–2020) syftade till att göra Nordsjöregionens kuster, flodmynningar och avrinningsområden mer anpassningsbara och motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter genom att använda naturbaserade lösningar. NbS genomförs vid sju kustområden (t.ex. sandnäring vid Nordsjökusten och Wadden Sea-barriäröarna) och vid sex avrinningsområden (t.ex. vid restaurering av floder). BwN-projektet använder dessa levande laboratorier som exempel för att skapa en evidensbas för att välja platser, utforma åtgärder och beräkna kostnader, fördelar och effektivitet för naturbaserade åtgärder i syfte att i slutändan generera affärsnytta. Sekretariatet för Vadehavet var partner i projektet Building with Nature och säkerställde kunskapsutbyte mellan den trilaterala arbetsgruppen Climate (TG-C) och projektpartner. För att stödja evidensbasen för bästa praxis för att bygga med naturaktiviteter har en informationsplattform för anpassning till klimatförändringar i Vadehavet utvecklats. Det omfattar trilateral politik och förvaltning, bästa praxis, övervakning och bedömning samt verksamhet inom kommunikation och utbildning.

Projektet FAIR (Flood infrastructure Asset management and Investment in Renovation, adaptation and maintenance) (2015–2020) syftade till att minska översvämningsrisken i Nordsjöregionen genom att demonstrera lösningar för anpassning till klimatförändringar för att förbättra översvämningsskyddsinfrastrukturens prestanda. Fair tillhandahöll förbättrade metoder för kostnadseffektiv uppgradering och underhåll av sådan infrastruktur, optimering av investeringar samt tillämpning av anpassningsbar och innovativ teknisk design. Projektet utvecklade anpassningslösningar för vallar, slussar, dammar och översvämningsportar på utvalda platser i Belgien, Tyskland, Danmark, Sverige, Norge och Nederländerna.

Projektet FRAMES (Flood resilient areas by multi-layer safety) (2016–2020) syftade till att öka motståndskraften i regioner och samhällen genom att arbeta med konceptet Multi-Layer Safety (MLS). Olika ”lager” av resiliens (förebyggande, rumslig anpassning, krishantering och återhämtning) integreras för att leda till följande: 1) översvämningståliga områden (förbättrad infrastruktur och fysisk planering), 2) översvämningståliga samhällen (bättre förberedda invånare och samhällsaktörer) och 3) översvämningståliga myndigheter (minskade återhämtningstider och ökad insatskapacitet). Projektet arbetade med 16 pilotområden genom en transnationell inlärningsutvärderingsmetod. Det gjorde det möjligt att generera nya insikter för att stödja framtida beslutsfattande och visa innovativa lösningar för att förbättra samhällets förmåga att hantera översvämningar. De viktigaste resultaten av projektet finns på FRAMES Wiki-webbplatsen.

CATCH  (Vattenkänsliga städer: Projektet Answer To CHallenges of extreme weather events (2016–2020) syftade till att demonstrera och påskynda omformningen av vattenförvaltningen i medelstora städer i Nordsjöregionen. Det hjälpte dessa städer att bli klimattåliga och vara hållbara, beboeliga och lönsamma på lång sikt. Projektet testade urbana klimatanpassningsåtgärder i sju pilotstäder för att utveckla CATCH beslutsstödsverktyg för medelstora städer. Verktyget för beslutsstöd består av en självbedömningskomponent och en anpassningscykelkomponent. Den innehåller också exempel och god praxis från städer som har utvecklat strategier för klimatanpassning.

Projektet BEGIN (Blue Green Infrastructures through Social Innovation, 2017-2020) syftade till att demonstrera på utvalda platser hur städer kan förbättra klimatresiliensen med blå grön infrastruktur. Tillvägagångssättet omfattade att involvera berörda parter i en värdebaserad beslutsprocess för att övervinna de nuvarande hindren för genomförandet. De tio pilotstäderna visar genom serien ”Blue-Green Cities in the spotlight” de många fördelarna med blå-grön infrastruktur för europeiska städer. Dessa många fördelar inkluderar minskad översvämningsrisk, ökad biologisk mångfald och förbättrad beboelighet.

Projektet Topsoil (Top soil and water – The climate challenge in the near subsurface) (2015–2020) undersökte möjligheterna att använda matjordsskikten för att lösa nuvarande och framtida vattenutmaningar i Nordsjöregionen. Projektet tittade på grundvatten- och markförhållandena, förutspådde och hittade lösningar på klimatrelaterade hot, som översvämningar under våta perioder och torka under varmare årstider. Det övergripande målet var en gemensam utveckling av metoder för att beskriva och hantera det översta lagret av underjorden som ett sätt att förbättra dess klimatresiliens. Projektet demonstrerade ett praktiskt genomförande av lösningar i 16 fallstudier.

CANAPE (Creating A New Approach to Peatland Ecosystems, 2017–2022) arbetade i fem länder för att återställa och bevara våtmarker, i syfte att minska utsläppen av växthusgaser och stödja skapandet av en hållbar ekonomi för befolkningen i Nordsjöregionen. Projektet återvätte över 90 hektar torvmark och skapade 3 experimentella paludikulturgårdar. Dessutom inkluderade projektet restaurering av flera sjöar Efter 5 års arbete,  kort guide för torvmarksodling.

SALFAR-projektet (Saline Farming - Innovative agriculture to protect the environment and stimulate economic growth, 2017-2022) syftade till att utveckla innovativa metoder för kustjordbruk i Nordsjöregionen genom att inrätta fältlaboratorier i varje partnerland. I fältlaboratorierna utförde ett tvärvetenskapligt team bestående av klimatexperter, forskare, utbildare, jordbrukare, entreprenörer och beslutsfattare vetenskaplig forskning om salttolerans hos olika grödor, demonstrerade alternativa metoder för jordbruk under salthaltiga förhållanden och skapade nya affärsmöjligheter för jordbrukare, livsmedelsproducenter och entreprenörer.

WaterCoG-projektet  (Water Co-Governance for Sustainable Ecosystems, 2016–2021) syftade till att visa att genomförandet och integreringen av olika vattenförvaltningsramar kan uppnås samtidigt som de ger sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelar som för närvarande inte förverkligas. WaterCoG:s verktygslåda och alla projektresultat finns på Online Storymap and Tools Directory .

Resultaten från alla ovanstående projekt kapitaliseras i C5a-projektet (Cluster for Cloud to Coast Climate Change Adaptation, 2019-2021). Projektet erkände det akuta behovet av översvämningshanteringsstrategier i Nordsjöregionen för att hålla människor säkra, miljön hälsosam och ekonomierna välmående. Projektet syftade till att utveckla en moln-till-kust-strategi för hantering av översvämningsrisker. Tillvägagångssättet bygger på tidig hantering av översvämningar som börjar från det ögonblick då regnet faller och innan kustområdena påverkas. Strategin maximerar värdet av investeringar i fysiskt översvämningsskydd och bygger upp motståndskraften i översvämningsbenägna områden. Metoden testades i sju fallstudier av Nordsjöregionen.