adriatisk-joniska

Länderna i regionen

Det adriatisk-joniska samarbetsområdet omfattar europeiska länder som gränsar till Adriatiska havet och Joniska havet. Samarbetsområdet 2021–2027 omfattar hela territoriet för det tidigare Interregprogrammet (hela förlängningen av Grekland, Kroatien och Slovenien, tolv italienska regioner och två provinser samt länder utanför EU som Albanien, Montenegro, Serbien, Bosnien och Hercegovina), även Nordrepubliken Makedonien. En karta som jämför de gamla och nya gränserna kan ses här.

Politisk ram

1. Program för transnationellt samarbete

Interreg VI B ”IPA ADRION Programme (2021–2027)”, som slutligen godkändes den 30 november 2022, syftar till att främja hållbart ekonomiskt och socialt välstånd i området kring Adriatiska havet och Joniska havet. Den stöder tillväxt och jobbskapande genom att förbättra regionernas attraktionskraft, konkurrenskraft och konnektivitet samtidigt som miljön bevaras och sunda och balanserade havs- och kustekosystem säkerställs. För perioden 2021–2027 inriktades IPA-ADRION på fyra prioriteringar:

Prioritering: 1 – Stödja en smartare adriatisk-jonisk region
Prioritering: 2 – Stöd till en grönare och klimattålig adriatisk-jonisk region
Prioritering: 3 – Stöd till en koldioxidneutral och bättre sammankopplad adriatisk-jonisk region
Prioritering: 4 – Stöd till styrningen av den adriatisk-joniska regionen

Anpassning till klimatförändringar behandlas främst i prioritering 2 och dess särskilda mål RSO2.4 (Främjande av anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker, motståndskraft med beaktande av ekosystembaserade strategier). Programmet förväntas också förbättra anpassningen genom åtgärder som återställer naturen och främjar grön infrastruktur, för att uppfylla det särskilda målet RSO2.7 (Förbättra skyddet och bevarandet av naturen, den biologiska mångfalden och grön infrastruktur, även i stadsområden, och minska alla former av föroreningar).

I detta avseende kommer IPA ADRION att bidra till att inrätta gemensamma transnationella och makroregionala åtgärder för att hantera klimatförändringar och förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, med bevarandet av naturen som ett centralt inslag.

Under programperioden 2014–2020 övervägdes anpassning till klimatförändringarna inom insatsområde 2, som en del av det särskilda målet 2.2 ”Förbättra kapaciteten att transnationellt ta itu med miljösårbarhet, fragmentering och skydd av ekosystemtjänster i ADRION-området. Genom detta mål bidrog ADRION till att öka en gemensam förståelse i regionen för miljöskydd, förvaltning av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och anpassning till klimatförändringar.

Dessutom antar programmet för gränsöverskridande samarbete mellan Italien och Kroatien stor relevans för den adriatisk-joniska regionen. Samarbetsområdet (25 provinser i Italien och 8 län i Kroatien) omfattar en betydande del av den adriatiska delregionen. I programmet för gränsöverskridande samarbete mellan Italien och Kroatien 2021–2027 påpekas avsikten att förbättra samordningen mellan programmen med ADRION och andra gränsöverskridande program i det adriatisk-joniska området. Samordning mellan programmen kommer att eftersträvas även inom hela Medelhavsområdet. Programmet kommer att fokusera på den blå ekonomin, dra nytta av tidigare samarbetserfarenheter och skapa starkare synergier med Eusair. Grön och motståndskraftig gemensam miljö (prioritering 2) kommer att omfatta anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker.

2. Makroregionala strategier

ADRION-samarbetsområdet sammanfaller med EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (Eusair). Det allmänna målet för Eusair är att främja ekonomiskt och socialt välstånd och tillväxt i regionen genom att förbättra dess attraktionskraft, konkurrenskraft och konnektivitet. Med fyra EU-medlemsstater (Kroatien, Grekland, Italien och Slovenien) och sex länder utanför EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, San Marino och Serbien) bidrar strategin till ytterligare integration av västra Balkan. Eusair är inriktat på både land- och havsresurserna i regionen. Den bygger på fyra tematiska pelare som representerar viktiga utmaningar och möjligheter i regionen: (1) Blå tillväxt, (2) Sammanlänkning av regionen, (3) Miljökvalitet, (4) Hållbar turism. Samarbete för gemensam förvaltning av gemensamma miljöresurser samt frågor som rör klimatförändringar och katastrofriskhantering tar itu med avgörande utmaningar för en hållbar utveckling i den adriatisk-joniska regionen. Begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt katastrofriskhantering är övergripande frågor som är relevanta för alla fyra pelarna i EUSAIR-strategin. Strategin kompletteras av 2020 års handlingsplan (SWD(2020). Den ersätter 2014 års plan som är uppbyggd enligt samma fyra pelare i strategin. I planen identifieras ämnen, åtgärder och projekt för var och en av strategins fyra pelare. Åtgärder inom pelaren ”Miljökvalitet” förväntas bidra till att minimera klimatförändringarnas inverkan på marina och terrestra ekosystem.

3. Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

I större skala i hela Medelhavsområdet formaliseras samarbetet om miljöskydd (inbegripet anpassning till klimatförändringar) på transnationell nivå inom ramen för Barcelonakonventionen och tillhörande protokoll.

EU har under många år finansierat särskilda regionala samarbetsinitiativ på miljö- och klimatområdet för att bistå Balkanländerna. Några av dem är för närvarande också en del av den adriatisk-joniska regionen. Projektet Regionala miljönätverket för anslutning (RENA 2010–2013) bidrog till miljö- och klimatförbättringar på västra Balkan och regionens konvergens med EU:s standarder. Nätverket för regional anslutning på miljö- och klimatområdet (ECRAN 2013–2016) fortsatte att stärka det regionala samarbetet mellan kandidatländer och potentiella kandidatländer. Det följs för närvarande upp av EU:s miljöpartnerskapsprogram för anslutning (EPPA 2019–2022) och av EU:s stöd till klimatåtgärder för IPA II-stödmottagare – ”Övergång till en ekonomi med låga utsläpp och klimatresiliens” (TRATOLOW 2020–2023). Det stöder EU:s integration av partnerna på västra Balkan på miljö- och klimatområdet. Arbetsgruppen TRATOLOW 4 arbetar särskilt med anpassning till klimatförändringarna. Den bistår nationell och regional anpassningsplanering och anpassningsåtgärder i länderna på västra Balkan.

Centraleuropeiska initiativet (CEI) är ett regionalt mellanstatligt forum med 17 medlemsstater i Central-, Öst- och Sydösteuropa. Den omfattar alla länder (utom Grekland) i den adriatisk-joniska regionen. Den främjar europeisk integration och hållbar utveckling genom regionalt samarbete. CEI:s arbete är inriktat på att uppnå två huvudmål: Grön tillväxt & Just Societies. Att stärka klimatresiliensen ingår bland målen i handlingsplanen för initiativet för ett cirkulärt, biobaserat Europa, under mål 1 ”Främja grön tillväxt”.

Åtta adriatisk-joniska länder (alla utom Italien) samarbetar tillsammans med Bulgarien, Ungern, Moldavien, Rumänien och Turkiet, samt FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD) och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) inom ramen för Drought Management Centre for South East Europe (DMCSEE). Centrumet samordnar och underlättar utvecklingen, bedömningen och tillämpningen av verktyg och strategier för hantering av risker för torka i sydöstra Europa med målet att förbättra beredskapen och minska effekterna av torka i denna region.

4. Strategier och planer för anpassning

Hittills har inga anpassningsstrategier och anpassningsplaner tagits fram för den adriatisk-joniska regionen. Den regionala ramen för anpassning till klimatförändringar i Medelhavets havs- och kustområden, som godkändes vid det 19:e mötet mellan de fördragsslutande parterna (COP19) i Barcelonakonventionen, är också relevant för denna specifika region.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020

Projektet I-STORM (Integrated sea storm management strategies) (2018-2019) finansierades av ADRION 2014-2020-programmet och förbättrade utbytet av data, prognoser och kunskap om havsstormar och relaterade effekter (kustöversvämningar, erosion och därav följande effekter på kustekosystem och infrastrukturer) genom gemensamma infrastrukturer och verktyg. Inom ramen för projektet utarbetades riktlinjer för överföring av uppgifter och prognoser till förfaranden för tidig varning och ingripande samt en strategi riktad till nationella/regionala nyckelaktörer i ADRION-området. I båda dokumenten föreslogs det effektivaste sättet att hantera hanteringen av data och prognoser och tillhörande förfaranden för tidig varning. Dessutom utvecklade projektet I-STORMS Application for Smartphones and Tablets och I-STORMS Web Integrated System (IWS). IWS är ett onlineverktyg för att dela och integrera data och information och främja samarbete mellan partner för bättre hantering av risker för havsstormar i det adriatisk-joniska området. Projektet initierade en permanent samarbetstabell som säkerställer att dialogen fortsätter efter projektets avslutande. Det syftar till att främja en gemensam förståelse av aktuella utmaningar i kustområden och främjar samordning och utbyte av know-how.

Andra relevanta projekt som omfattar en stor del av den adriatisk-joniska regionen finansierades genom programmet för gränsöverskridande samarbete mellan Italien och Kroatien (2014–2020) och beskrivs nedan. Tre av dem (ADRIADAPT, RESPONSe och ADRIACLIM) gav stöd till lokala myndigheter för utarbetandet av anpassningsplaner och anpassningsstrategier i kust- och stadsområden i den adriatisk-joniska regionen.

ADRIADAPT (A resilience information platform for Adriatic cities and cities, 2019–2021) främjade lokal och regional resiliens. Det bidrog till att utveckla kunskapsbasen för att identifiera lämpliga alternativ för klimatanpassning och klimatplanering i området kring Adriatiska havet och Joniska havet. Projektet levererade Adriadapt Resilience Platform, med verktyg och kunskap för klimatplanering som testades tillsammans med lokala myndigheter. Den stödde också lokala planer för klimatinformation och klimatresiliens.

RESPONSe (Strategier för anpassning till klimatförändringarna i Adriatiska havet, 2019–2021) gav lokala beslutsfattare möjlighet att möjliggöra klimatsmarta styrningsstrategier och främja ett hållbart boende i Adriatiska havet och kustområden. Projektresultaten omfattar verktygslådan för anpassningsåtgärder för offentliga myndigheter (klimatmenynför regioner i Adriatiska havet). Det är ett kostnadsfritt onlinearkiv med anpassnings- och begränsningsåtgärder som kan stödja lokalt beslutsfattande för att ta itu med klimatförändringarnas utmaningar. ADRIACLIM (Klimatinformation, övervaknings- och förvaltningsverktyg för anpassningsstrategier i Adriatiska havets kustområden 2020–2022) syftar till att utveckla korrekt information för att stödja utvecklingen av regionala och lokala klimatanpassningsplaner. Det handlar om att öka kapaciteten för anpassning till klimatförändringar i kustområden. Det bidrog till att utveckla homogena och jämförbara data, förbättra kunskap, kapacitet och samarbete om övervaknings- och modelleringssystem för klimatförändringar och utveckla avancerade informationssystem, verktyg och indikatorer för optimal planering för anpassning till klimatförändringar.

ASTERIS (anpassning till saltvattenintrång i havsnivåhöjningsscenarier, 2019-2021) förbättrar förståelsen av rumsliga och tidsmässiga variationer i havsvattenintrång. Den tillämpar olika scenarier för klimatförändringar, för att identifiera och kartlägga behov och hinder i riskhanteringen och för att tillhandahålla praktiska verktyg för hållbar förvaltning av kustnära akviferer på lokal nivå.

AdriaMORE (Adriatic DSS exploitation for monitoring and risk management of coastal extreme weather and flooding) (2018–2019), som utnyttjar de stora landvinningarna inom ADRIARadNet-projektet som finansieras genom IPA Adriatic CBC-programmet, har utrustat territorier och människor med effektiva verktyg för att hantera svåra väderhändelser och andra relaterade marina riskhändelser.

Upptäck hur den kunskap somvisas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

EU:s generaldirektorat för forskning och innovation: Använda Climate-ADAPT för att hitta de senaste vetenskapliga rönen om anpassning för att fastställa dagordningen för EU:s finansiering av forskning och innovation
Karpaterna: Använda landinformation från Climate-ADAPT för att utveckla en transnationell regionsida i Karpaterna och bidra till internationell anpassningspolitik
Pyrenéernas observatorium för klimatförändringar: Använda sidor om transnationella regioner från Climate-ADAPT för att utveckla en gränsöverskridande anpassningsstrategi i Pyrenéerna