European Union flag

Regionens länder

Det adriatisk-joniska samarbetsområdet omfattar europeiska länder som gränsar till Adriatiska havet och Joniska havet. Samarbetsområdet 2021–2027 omfattar hela territoriet för det tidigare Interregprogrammet (hela utvidgningen av Grekland, Kroatien och Slovenien, tolv italienska regioner och två provinser samt länder utanför EU i Albanien, Montenegro, Serbien, Bosnien och Hercegovina), även Nordmakedonien. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här.

Politisk ram

1. Program för transnationellt samarbete

Interreg VI B-programmet IPA ADRION (2021–2027), som slutligen godkändes den 30 november 2022, syftar till att främja ett hållbart ekonomiskt och socialt välstånd i området kring Adriatiska havet och Joniska havet. Den stöder tillväxt och skapande av arbetstillfällen genom att förbättra regionernas attraktionskraft, konkurrenskraft och konnektivitet samtidigt som miljön bevaras och sunda och balanserade marina och kustnära ekosystem säkerställs. För perioden 2021–2027 inriktades IPA-ADRION på fyra prioriteringar:

  • Prioritet: 1 – Stöd till en smartare adriatisk-jonisk region
  • Prioritet: 2 – Stöd till en grönare och klimattåligare adriatisk-jonisk region
  • Prioritet: 3 – Stöd till en koldioxidneutral och bättre sammankopplad adriatisk-jonisk region
  • Prioritet: 4 – Stöd till styrningen av den adriatisk-joniska regionen

Anpassning till klimatförändringar behandlas främst i prioritering 2 och dess särskilda mål RSO2.4 (Främjande av anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker, resiliens med beaktande av ekosystembaserade strategier). Programmet förväntas också förbättra anpassningen genom åtgärder som återställer naturen och främjar grön infrastruktur, för att uppfylla det särskilda målet RSO2.7 (Förbättra skyddet och bevarandet av naturen, den biologiska mångfalden och grön infrastruktur, även i stadsområden, och minska alla former av föroreningar).

I detta avseende kommer IPA ADRION att bidra till att fastställa gemensamma transnationella och makroregionala åtgärder för att hantera klimatförändringar och förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, med beaktande av bevarandet av naturen som ett centralt inslag.

Under programperioden 2014–2020 beaktades anpassning till klimatförändringar inom insatsområde 2 som en del av det särskilda målet 2.2 ”Förbättra kapaciteten att på transnationell nivå ta itu med miljösårbarhet, fragmentering och skydd av ekosystemtjänster inom ADRION-området. Genom detta mål bidrog ADRION till att öka den gemensamma förståelsen i regionen när det gäller miljöskydd, förvaltning av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och anpassning till klimatförändringar.

Det gränsöverskridande samarbetsprogrammet mellan Italien och Kroatien har dessutom stor betydelse för den adriatisk-joniska regionen. Samarbetsområdet (25 provinser i Italien och 8 län i Kroatien) omfattar en betydande del av den adriatiska delregionen. I Interregprogrammet för gränsöverskridande samarbete mellan Italien och Kroatien 2021–2027 påpekas avsikten att förbättra samordningen mellan programmen med ADRION och andra gränsöverskridande program i det adriatisk-joniska området. Samordning mellan programmen kommer också att eftersträvas inom hela Medelhavsområdet. Programmet kommer att fokusera på den blå ekonomin, dra nytta av tidigare samarbetserfarenheter och skapa starkare synergier med EUSAIR. Grön och motståndskraftig gemensam miljö (prioritet 2) kommer att omfatta anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker.

2. Makroregionala strategier

Samarbetsområdet ADRION sammanfaller med EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (Eusair). Det allmänna målet för EUSAIR är att främja ekonomiskt och socialt välstånd och tillväxt i regionen genom att förbättra dess attraktionskraft, konkurrenskraft och konnektivitet. Med fyra EU-medlemsstater (Kroatien, Grekland, Italien och Slovenien) och sex länder utanför EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, San Marino och Serbien) bidrar strategin till ytterligare integration av västra Balkan. Eusair är inriktad på regios land- och havsresurser. Det bygger på fyra tematiska pelare som representerar viktiga utmaningar och möjligheter i regionen: (1) Blå tillväxt, (2) Sammanlänkning av regionen, (3) Miljökvalitet, (4) Hållbar turism. Samarbete för gemensam förvaltning av gemensamma miljöresurser samt klimatförändrings- och katastrofriskhanteringsfrågor tar itu med avgörande utmaningar för en hållbar utveckling i den adriatisk-joniska regionen. Begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt katastrofriskhantering är övergripande frågor som är relevanta för alla fyra pelarna i EUSAIR-strategin. Strategin kompletteras av 2020 års handlingsplan (SWD(2020)). Den ersätter 2014 års plan som är uppbyggd enligt samma fyra pelare i strategin. I planen fastställs ämnen, åtgärder och projekt för var och en av strategins fyra pelare. Åtgärder inom pelaren ”Miljökvalitet” förväntas bidra till att minimera klimatförändringarnas inverkan på marina och terrestra ekosystem.

3. Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

I hela Medelhavsområdet formaliseras samarbetet om miljöskydd (inbegripet anpassning till klimatförändringar) på transnationell nivå inom ramen för Barcelonakonventionen och tillhörande protokoll.

EU har under många år finansierat särskilda regionala samarbetsinitiativ på miljö- och klimatområdet som bistår Balkanländerna. Några av dem är för närvarande också en del av den adriatisk-joniska regionen. Projektet för det regionala miljönätverket för anslutning (Rena 2010–2013) bidrog till miljö- och klimatförbättringar på västra Balkan och till att regionen närmade sig EU:s normer. Det regionala anslutningsnätverket för miljö och klimat (ECRAN 2013–2016) fortsatte att stärka det regionala samarbetet mellan kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna. Den följs för närvarande upp av EU:s miljöpartnerskapsprogram för anslutning (Eppa 2019–2022) och av EU:s stöd till klimatåtgärder hos IPA II-stödmottagare – Övergång till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi (Tratolow 2020–2023). Det stöder EU:s integration av partnerna på västra Balkan på miljö- och klimatområdet. TRATOLOW Working Group 4 arbetar specifikt med klimatanpassning. Den bistår nationella och regionala anpassningsplaner och anpassningsåtgärder i länderna på västra Balkan.

Centraleuropeiska initiativet (CEI) är ett regionalt mellanstatligt forum med 17 medlemsstater i Central-, Öst- och Sydösteuropa. Den omfattar alla länder (utom Grekland) i den adriatisk-joniska regionen. Det främjar europeisk integration och hållbar utveckling genom regionalt samarbete. Arbetet med initiativet är inriktat på att uppnå två huvudmål: Grön tillväxt & Bara samhällen. Förbättrad klimatresiliens ingår bland målen i handlingsplanen för initiativet, inom ramen för mål 1 ”stimulering av grön tillväxt”.

Åtta adriatisk-joniska länder (alla utom Italien) samarbetar med Bulgarien, Ungern, Moldavien, Rumänien och Turkiet samt FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD) och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) inom ramen för centrumet för hantering av torka i sydöstra Europa (DMCSEE). Centrumet samordnar och underlättar utveckling, bedömning och tillämpning av verktyg och politik för hantering av risker för torka i sydöstra Europa i syfte att förbättra beredskapen och minska effekterna av torka i denna region.

4. Anpassningsstrategier och planer

Hittills har inga anpassningsstrategier och anpassningsplaner utarbetats för den adriatisk-joniska regionen. Den regionala ramen för anpassning till klimatförändringar för Medelhavets havs- och kustområden, som godkändes vid Barcelonakonventionens 19:e partsmöte (COP19), är också relevant för denna specifika region.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020

Projektet I-STORM (Integrated sea storm management strategies) (2018–2019), som finansierades genom ADRION-programmet 2014–2020, förbättrade utbytet av data, prognoser och kunskap om havsstormar och relaterade effekter (kustöversvämningar, erosion och därav följande effekter på kustnära ekosystem och infrastrukturer) genom gemensamma infrastrukturer och verktyg. Inom projektet utarbetades riktlinjer för översättning av data och prognoser till förfaranden för tidig varning och ingripande samt en strategi riktad till nationella/regionala nyckelaktörer i ADRION-området. I båda dokumenten föreslogs det effektivaste sättet att hantera hanteringen av data och prognoser och relaterade förfaranden för tidig varning. Dessutom utvecklade projektet I-STORMS Application for Smartphones and Tablets och I-STORMS Web Integrated System (IWS). IWS är ett onlineverktyg för att dela och integrera data och information och främja samarbete mellan partner för bättre svar på risker för havsstormar i det adriatisk-joniska området. Projektet tog initiativ till en permanent samarbetstabell. Det säkerställer att dialogen fortsätter efter det att projektet har avslutats. Det syftar till att främja en gemensam förståelse av kustområdenas aktuella utmaningar och främja samordning och utbyte av know-how.

Andra relevanta projekt som omfattar en stor del av den adriatisk-joniska regionen finansierades genom programmet för gränsöverskridande samarbete mellan Italien och Kroatien (2014–2020) och beskrivs nedan. Tre av dem (ADRIADAPT, RESPONSe och ADRIACLIM) gav stöd till lokala myndigheter för utveckling av anpassningsplaner och anpassningsstrategier i kust- och stadsområden i den adriatisk-joniska regionen.

ADRIADAPT (En informationsplattform för motståndskraft för städer i Adriatiska havet, 2019–2021) främjade lokal och regional resiliens. Det bidrog till att utveckla kunskapsbasen för att identifiera lämpliga klimatanpassnings- och planeringsalternativ i det adriatisk-joniska området. Projektet levererade plattformen Adriadapt Resilience, med verktyg och kunskap för klimatplanering som testades tillsammans med lokala myndigheter. Den stödde också lokala planer för klimatinformation och klimatresiliens.

RESPONSe (Strategier för anpassning till klimatförändringar i Adriatiska regioner, 2019–2021) gav lokala beslutsfattare befogenhet att möjliggöra klimatsmarta styrningsstrategier och främja ett hållbart boende i Adriatiska havs- och kustområden. Projektresultaten omfattar verktygslådan för anpassningsåtgärder för offentliga myndigheter (klimatmenyn för de adriatiska regionerna). Det är en kostnadsfri onlinedatabas med anpassnings- och begränsningsåtgärder som kan stödja det lokala beslutsfattandet för att ta itu med klimatförändringarnas utmaningar. ADRIACLIM (Climate change information, monitoring and management tools for adaptation strategies in Adriatic coastal areas 2020-2022) syftar till att ta fram korrekt information för att stödja utvecklingen av regionala och lokala planer för anpassning till klimatförändringarna. Det främjar ökad kapacitet för anpassning till klimatförändringar i kustområden. Det bidrog till att utveckla homogena och jämförbara data, förbättra kunskap, kapacitet och samarbete om system för övervakning och modellering av klimatförändringar och utveckla avancerade informationssystem, verktyg och indikatorer för optimal planering för anpassning till klimatförändringar.

ASTERIS (anpassning till saltvattenintrång i havsnivåhöjningsscenarier, 2019–2021) förbättrar förståelsen för rumslig och tidsmässig variation i havsvattenintrång. Den tillämpar olika scenarier för klimatförändringar, för att identifiera och kartlägga behov och hinder i riskhanteringen och för att tillhandahålla praktiska verktyg för hållbar förvaltning av kustnära akviferer på lokal nivå.

AdriaMORE (Adriatisk DSS-exploatering för övervakning och riskhantering av extrema kustväder och översvämningar) (2018–2019), som drar nytta av de viktigaste resultaten av ADRIARadNet-projektet som finansieras genom IPA:s program för gränsöverskridande samarbete med Adriatiska havet, har försett territorier och människor med effektiva verktyg för att hantera allvarliga väderhändelser och andra relaterade marina riskhändelser.

icon_UseCases.png

Inspirerande användningsfall för Climate-ADAPT
Upptäck hur den kunskap som visas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.

Ansvarsfrihet
Denna översättning genereras av eTranslation, ett maskinöversättningsverktyg som tillhandahålls av Europeiska kommissionen.