Adriatisk-joniska havet

Regionens länder

Det adriatisk-joniska samarbetsområdet omfattar europeiska länder som gränsar till Adriatiska havet och Joniska havet. Samarbetsområdet 2021–2027 omfattar hela det tidigare Interregprogrammets territorium (hela utvidgningen av Grekland, Kroatien och Slovenien, tolv italienska regioner och två provinser samt länder utanför EU i Albanien, Montenegro, Serbien, Bosnien och Hercegovina), även Nordrepubliken Makedonien. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Interreg VI B ”IPA ADRION Programme (2021–2027)”, som slutligen godkändes den 30 november 2022, syftar till att främja hållbart ekonomiskt och socialt välstånd i området kring Adriatiska havet och Joniska havet. Den stöder tillväxt och jobbskapande genom att förbättra regionernas attraktionskraft, konkurrenskraft och konnektivitet samtidigt som miljön bevaras och sunda och balanserade marina ekosystem och kustekosystem säkerställs. För perioden 2021–2027 inriktades IPA-ADRION på fyra prioriteringar:

• Prioritering: 1 – Stöd till en smartare adriatisk-jonisk region
• Prioritering: 2 – Stödja en grönare och klimattålig adriatisk-jonisk region
• Prioritering: 3 – Stödja en koldioxidneutral och bättre sammankopplad adriatisk-jonisk region
• Prioritering: 4 – Stöd till styrningen av den adriatisk-joniska regionen

Anpassning till klimatförändringar behandlas främst inom prioritering 2 och dess särskilda mål RSO2.4 (Främjande av anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker, resiliens med beaktande av ekosystembaserade strategier). Programmet förväntas också förbättra anpassningen genom åtgärder som återställer naturen och främjar grön infrastruktur, för att uppfylla det särskilda målet RSO2.7 (Förbättra skyddet och bevarandet av naturen, den biologiska mångfalden och grön infrastruktur, även i stadsområden, och minska alla former av föroreningar).

I detta avseende kommer IPA ADRION att bidra till att inrätta gemensamma transnationella och makroregionala åtgärder för att hantera klimatförändringar och förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, med bevarandet av naturen som ett centralt inslag.

Under programperioden 2014–2020 beaktades anpassningen till klimatförändringarna inom insatsområde 2, som en del av det särskilda målet 2.2 ”Förbättra kapaciteten att på transnationell nivå ta itu med miljösårbarhet, fragmentering och skydd av ekosystemtjänster i ADRION-området. Genom detta mål bidrog ADRION till att öka den gemensamma förståelsen inom området miljöskydd, förvaltning av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och anpassning till klimatförändringar.

Dessutom har det gränsöverskridande samarbetsprogrammet mellan Italien och Kroatien stor betydelse för den adriatisk-joniska regionen. Dess samarbetsområde (25 provinser i Italien och 8 län i Kroatien) omfattar en betydande del av den adriatiska delregionen. I Interregprogrammet för gränsöverskridande samarbete Italien–Kroatien 2021–2027 påpekas avsikten att förbättra samordningen mellan programmen med ADRION och andra gränsöverskridande program i det adriatisk-joniska området. Samordning mellan programmen kommer också att eftersträvas inom hela Medelhavsområdet. Programmet kommer att fokusera på den blå ekonomin, dra nytta av tidigare samarbetserfarenheter och skapa starkare synergier med Eusair. Grön och motståndskraftig gemensam miljö (prioritering 2) kommer att omfatta anpassning till klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker.

2.     Makroregionala strategier

Samarbetsområdet ADRION sammanfaller med EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (Eusair). Det allmänna målet för EUSAIR är att främja ekonomiskt och socialt välstånd och tillväxt i regionen genom att förbättra dess attraktionskraft, konkurrenskraft och konnektivitet. Med fyra EU-medlemsstater (Kroatien, Grekland, Italien och Slovenien) och sex länder utanför EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, San Marino och Serbien) bidrar strategin till ytterligare integration av västra Balkan. Eusair är inriktat på både land- och havsresurserna i regionen. Den bygger på fyra tematiska pelare som representerar viktiga utmaningar och möjligheter i regionen: (1) Blå tillväxt, (2) Sammanlänkning av regionen, (3) Miljökvalitet, (4) Hållbar turism. Samarbete för gemensam förvaltning av gemensamma miljöresurser samt frågor som rör klimatförändringar och katastrofriskhantering tar upp viktiga utmaningar för en hållbar utveckling i den adriatisk-joniska regionen. Begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt katastrofriskhantering är övergripande ämnen som är relevanta för alla fyra pelarna i Eusair-strategin. Strategin kompletteras av 2020 års handlingsplan (SWD(2020)). Den ersätter 2014 års plan som är uppbyggd enligt samma fyra pelare i strategin. I planen fastställs ämnen, åtgärder och projekt för var och en av strategins fyra pelare. Åtgärder inom ramen för pelaren ”Miljökvalitet” förväntas bidra till att minimera klimatförändringarnas inverkan på marina och terrestra ekosystem.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

I hela Medelhavsområdet formaliseras samarbetet om miljöskydd (inbegripet klimatanpassning) på transnationell nivå inom ramen för Barcelonakonventionen och tillhörande protokoll.

EU har under många år finansierat särskilda regionala samarbetsinitiativ på miljö- och klimatområdet till stöd för Balkanländerna. Några av dem är för närvarande också en del av den adriatisk-joniska regionen. Projektet Regional Environmental Network for Accession (RENA 2010-2013) bidrog till miljö- och klimatförbättringar på västra Balkan och regionens anpassning till EU:s normer. Nätverket för regional anslutning på miljö- och klimatområdet (ECRAN 2013–2016) fortsatte att stärka det regionala samarbetet mellan kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna. Den följs för närvarande upp av EU:s miljöpartnerskapsprogram för anslutning (EPPA 2019–2022) och av EU:s stöd till klimatåtgärder i IPA II-stödmottagare – Övergång till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi (Tratolow 2020–2023). Det stöder EU-integrationen av partnerna på västra Balkan på miljö- och klimatområdet. Arbetsgruppen TRATOLOW 4 arbetar särskilt med anpassning till klimatförändringarna. Det stöder nationell och regional anpassningsplanering och anpassningsåtgärder i länderna på västra Balkan.

Centraleuropeiska initiativet (CEI) är ett regionalt mellanstatligt forum med 17 medlemsstater i Central-, Öst- och Sydösteuropa. Den omfattar alla länder (utom Grekland) i den adriatisk-joniska regionen. Det främjar europeisk integration och hållbar utveckling genom regionalt samarbete. CEI:s arbete är inriktat på att uppnå två huvudmål: Grön tillväxt & Just Societies. Att förbättra klimatresiliensen ingår bland målen i handlingsplanen för det gemensamma europeiska initiativet för innovation, under mål 1 ”Främjande av grön tillväxt”.

Åtta adriatisk-joniska länder (alla utom Italien) samarbetar med Bulgarien, Ungern, Moldavien, Rumänien och Turkiet samt FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD) och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) inom ramen för centrumet för hantering av torka i sydöstra Europa (DMCSEE). Centrumet samordnar och underlättar utvecklingen, bedömningen och tillämpningen av verktyg och strategier för hantering av torka i sydöstra Europa med målet att förbättra beredskapen och minska effekterna av torka i denna region.

4.     Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

Hittills har inga anpassningsstrategier och anpassningsplaner utarbetats för den adriatisk-joniska regionen. Den regionala ramen för anpassning till klimatförändringarna i Medelhavets havs- och kustområden, som godkändes vid Barcelonakonventionens   nittonde partsmöte (COP19), är relevant även för denna specifika region.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020

Projektet I-STORM (Integrated sea storm management strategies) (2018–2019) finansierades genom ADRION-programmet 2014–2020 och förbättrade utbytet av data, prognoser och kunskap om havsstormar och relaterade effekter (kustöversvämningar, erosion och därav följande effekter på kustekosystem och kustinfrastrukturer) genom gemensamma infrastrukturer och verktyg. Inom projektet utarbetades riktlinjer för överföring av data och prognoser till förfaranden för tidig varning och ingripande samt en strategi riktad till nationella/regionala nyckelaktörer i ADRION:s avrinningsområde. I båda dokumenten föreslogs det mest effektiva sättet att hantera hanteringen av uppgifter och prognoser och relaterade förfaranden för tidig varning. Dessutom utvecklade projektet I-STORMS Application for Smartphones and Tablets och I-STORMS Web Integrated System (IWS). IWS är ett onlineverktyg för att dela och integrera data och information, främja samarbete mellan partner för ett bättre svar på havsstormrisker i det adriatisk-joniska området. Genom projektet inrättades ett permanent samarbetsbord som säkerställer att dialogen fortsätter efter det att projektet har avslutats. Det syftar till att främja en gemensam förståelse av de aktuella utmaningarna i kustområden och främja samordning och utbyte av know-how.

Andra relevanta projekt som täcker en stor del av den adriatisk-joniska regionen finansierades av programmet för gränsöverskridande samarbete mellan Italien och Kroatien (2014–2020) och beskrivs nedan. Tre av dem (ADRIADAPT, RESPONSe och ADRIACLIM) gav stöd till lokala myndigheter för utarbetande av anpassningsplaner och anpassningsstrategier i kust- och stadsområden i den adriatisk-joniska regionen.

ADRIADAPT (A resilience information platform for Adriatic cities and towns, 2019–2021) främjade lokal och regional resiliens. Det bidrog till att utveckla kunskapsbasen för att identifiera lämpliga alternativ för klimatanpassning och klimatplanering i det adriatisk-joniska området. Projektet levererade plattformen Adriadapt Resilience Platform, med verktyg och kunskap för klimatplanering som testades med lokala myndigheter. Den stödde också lokala planer för klimatinformation och klimatresiliens.

RESPONSe (Strategier för anpassning till klimatförändringar i adriatiska regioner, 2019–2021) gav lokala beslutsfattare befogenhet att möjliggöra strategier för klimatsmart styrning och främja ett hållbart boende i adriatiska havs- och kustområden. Projektresultaten omfattar verktygslådan för anpassningsåtgärder för offentliga myndigheter (klimatmenynför adriatiska regioner). Det är en gratis online-databas med anpassnings- och begränsningsåtgärder som kan stödja lokalt beslutsfattande för att ta itu med klimatförändringarnas utmaningar. ADRIACLIM (Climate change information, monitoring and management tools for adaptation strategies in Adriatic coast areas 2020–2022) syftar till att ta fram korrekt information för att stödja utvecklingen av regionala och lokala planer för anpassning till klimatförändringarna. Det handlar om att förbättra kapaciteten för anpassning till klimatförändringarna i kustområden. Det bidrog till att utveckla homogena och jämförbara data, förbättra kunskap, kapacitet och samarbete om system för övervakning och modellering av klimatförändringar och utveckla avancerade informationssystem, verktyg och indikatorer för optimal planering av klimatanpassning.

ASTERIS (anpassning till saltvattenintrång i havsnivåhöjningsscenarier, 2019–2021) förbättrar förståelsen av rumslig och tidsmässig variation i havsvattenintrång. Den tillämpar olika scenarier för klimatförändringar för att identifiera och kartlägga behov och hinder i riskhanteringen och tillhandahålla praktiska verktyg för hållbar förvaltning av kustakviferer på lokal nivå.

AdriaMORE (Adriatic DSS exploitation for monitoring and risk management of coastal extreme weather and flooding) (2018–2019), som utnyttjar de viktigaste resultaten av ADRIARadNet-projektet som finansieras av IPA Adriatic CBC-programmet, har utrustat territorier och människor med effektiva verktyg för att hantera allvarliga väderhändelser och andra relaterade marina riskhändelser.