Östersjön

Regionens länder

Östersjösamarbetet sträcker sig från centrala delar av Europa upp till dess nordligaste periferi. Samarbetsområdet 2021–2027 omfattar nästan hela det tidigare Interregprogrammets territorium (Danmark, Estland, Finland, norra Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Norge), med undantag för tidigare inkluderade områden i Ryssland*, Vitryssland* och de norra territorierna i Norge. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här. En karta som jämför de gamla och nya gränserna finns här.

*Från och med den 8 mars 2022 avbryts det gränsöverskridande samarbetet med Ryssland och Belarus.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Programmet Interreg Baltic Sea Region (BSR) (2021–2027), som godkändes den 2 juni 2022 av EU-kommissionen, syftar till att omsätta innovativa, vattensmarta och klimatneutrala lösningar genom transnationellt samarbete i praktiken. Programmet för Östersjöregionen var inriktat på fyra prioriteringar:

1. Innovativa samhällen
2. Vattensmarta samhällen
3. Klimatsmarta samhällen
4. Samarbetsstyrning

Anpassningen till klimatförändringarna omfattas delvis av prioritering 2 (vattensmarta samhällen) och dess relaterade mål ”hållbara vatten” och ”blå ekonomi”. Programmet stöder åtgärder som förbättrar vattenförvaltningsmetoderna för att minska riskerna för vattenföroreningar, som förvärras av klimatförändringarna, samt åtgärder för att stärka motståndskraften hos företag inom den blå ekonomin.

Inom prioritering 3 erbjuder åtgärder som främjar energiomställning och smart grön mobilitet, även om de främst är inriktade på begränsning av klimatförändringar, också relevanta möjligheter till anpassning. De syftar till att ta itu med frågor som resursbesparingar när det gäller energieffektivitet och hållbara transportsätt.

Slutligen stöder programmet åtgärder som genomför och stärker styrnings- och kommunikationsverksamhet inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Inom prioritering 4 kan dessa åtgärder underlätta politiska diskussioner och leda till övergripande politiska förändringar för att uppnå strategins mål.

Stödet till genomförandet av EU:s makroregionala strategi säkerställdes redan genom det tidigare Interregprogrammet för Östersjöregionen (2014–2020), som var inriktat på följande fyra prioriteringar:

1. Kapacitet för innovation.
2. Effektiv förvaltning av naturresurser.
3. Hållbara transporter.
4. Institutionell kapacitet för makroregionalt samarbete.

Klimatförändringarna omfattades av prioritering 2, eftersom de är relevanta för flera frågor som ingår där, såsom vattenförvaltning, föroreningar och eutrofiering, energihållbarhet och energieffektivitet samt blå tillväxt. Klimatförändringar och hållbar utveckling ingick som en av de övergripande principer som stöddes av programmet.

2.     Makroregionala strategier

EU:s strategi för Östersjöregionen (EUSBSR) syftar till att stärka samarbetet inom Östersjöregionen för att främja en mer balanserad utveckling i området, bidra till viktiga EU-strategier och stärka integrationen inom regionen. EU:s strategi för Östersjöregionen åtföljs av en handlingsplan som regelbundet ses över. Strategin är anpassad till den europeiska gröna given och målet att göra EU klimatneutralt senast 2050. I detta avseende är alla åtgärder som tar itu med klimatförändringarna och främjar hållbar utveckling integrerade i strategin som helhet. ”Rädda havet”, ”Ansluta regionen” och ”Öka välståndet” är strategins tre huvudmål, medan ”Anpassning till klimatförändringar, riskförebyggande och riskhantering” är ett av de nio delmål som anges i handlingsplanen från 2021. På grund av sin övergripande karaktär och ökade betydelse har klimatförändringsaspekter integrerats som ett väsentligt inslag i alla de 14 politikområden som anges i planen.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Länderna i regionen är, med undantag för Norge, också avtalsslutande parter i Helsingforskonventionen, som är konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, som dessutom omfattar Vitryssland, som för närvarande inte ingår i Interregprogrammet för Östersjöregionen. Konventionen syftar till att skydda Östersjöns marina miljö från alla föroreningskällor genom mellanstatligt samarbete. Det omfattar hela Östersjöområdet, inklusive inlandsvatten, själva havets vatten och havsbotten. Konventionen styrs av Baltic Marine Environment Protection Commission (HELCOM), som har ett antal initiativ relaterade till klimatanpassning, Dessa initiativ inkluderar regelbundna regionala bedömningar av klimatförändringar och dess konsekvenser för Östersjön. EN-CLIME är ett gemensamt expertnätverk mellan HELCOM och Baltic Earth, grundat 2018, som fungerar som samordnande ramverk och plattform för frågor som rör klimatförändringarnas direkta och indirekta effekter på Östersjöns miljö. Expertnätverket tillhandahåller expertis för en närmare dialog med beslutsfattarna. I 2021 års faktablad om klimatförändringarna i Östersjön, som utarbetats av detta nätverk, sammanfattas de senaste vetenskapliga rönen för beslutsfattare om hur klimatförändringarna för närvarande påverkar Östersjön och hur de förväntas utvecklas i framtiden.

Östersjökommissionen inom ramen för CPMR (Conference of Peripheral Maritime Regions) främjar en stark roll för medlemsregionerna i utformningen och genomförandet av EU:s makroregionala strategi för Östersjöregionen och flernivåstyre för att uppnå dess tre mål. Klimatförändringar behandlas särskilt av arbetsgruppen Energy & Climate.

Östersjöstaternas råd (CBSS) är ett politiskt forum för mellanstatligt samarbete i Östersjöregionen. Den omfattar elva medlemsstater (åtta av dem är också medlemmar i strategin för EU:s strategi för Östersjöregionen) samt Europeiska unionen. Det grundades 1992 och syftade i första hand till att stödja Östersjöregionens övergång till det nya internationella landskapet efter det kalla krigets slut. Dess nuvarande uppdrag är att stödja ”ett globalt perspektiv på regionala problem”. Därmed omsätts internationella fördrag, bland annat FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar, Sendai-ramverket för katastrofriskreducering och strategin för EU:s strategi för Östersjöregionen, i regionala åtgärder på fältet. Mellan 2016 och 2021 samordnade CBSS det övergripande åtgärdsklimatet i EU:s strategi för Östersjöregionen. Från och med januari 2021 integrerades klimatet i alla politikområden i EU:s strategi för Östersjöregionen. CBSS fortsätter att uppmuntra och underlätta politisk dialog på flera nivåer om klimatfrågor, med deltagande av nationella och lokala myndigheter, näringslivet och forskarsamhället, ungdomsorganisationer och andra baltiska aktörer.

UBC (Unionof the Baltic Cities)är det ledande nätverket av städer i Östersjöregionen. Dess kommission för hållbara städer är aktiv genom sitt politikområde ”Klimatförändringar”, som syftar till att stärka samarbetet och nätverksbyggandet på lokal nivå. . Kommissionen stöder lokala myndigheter i deras klimatarbete och erbjuder utbildningar om integrerad hantering av lokala klimatåtgärder till UBC:s medlemsstäder. Det underlättar också utbytet av erfarenheter när det gäller genomförandet av borgmästaravtalets åtaganden.

Sedan 2016 har det hållits årliga rundabordsmöten inom ramen för plattformen för klimatpolitisk dialog i Östersjöområdet, som är särskilt inriktade på anpassning till klimatförändringarna. De involverade representanter från ministerier, myndigheter, näringsliv, akademi och pan-baltiska organisationer, inklusive bland annat HELCOM, CPMR och UBC.

4.     Anpassningsstrategier och anpassningsplaner

Baltadapt-projektet, som hade finansierats inom ramen för Interreg IV B Östersjöprogrammet 2007–2013, resulterade i en anpassningsstrategi för regionen, som åtföljdes av riktlinjer och en icke-bindande handlingsplan. Vid det politiska mötet på hög nivå i Östersjöstaternas råd 2014 godkändes anpassningsstrategin i dokumentet Decision by the Council of the Baltic Sea States on a review of the CBSS long-term priorities (beslut av Östersjöstaternas råd om en översyn av Östersjöstaternas råds långsiktiga prioriteringar). Baltadapt-strategin för anpassning till klimatförändringar för Östersjöregionen är ett av de få exemplen på transnationella anpassningsstrategier i Europa. Strategin syftar till att komplettera nationella och subnationella anpassningsprocesser i Östersjöregionen, särskilt genom att förbättra samordningen mellan nivåer och sektorer genom informationsutbyte och utveckling av nätverk.

Dessutom omfattar 2021 års handlingsplan, som kompletterar EU:s strategi för Östersjöregionen, 14 politikområden som omfattar totalt 44 åtgärder. På grund av deras övergripande karaktär och ökade betydelse integreras klimatförändringsaspekter (som samarbete med grannländer utanför EU) som väsentliga delar i alla 14 politikområden.

Handlingsplanen för Östersjön, somantogs av Helcomsavtalsslutande parter 2007 och uppdaterades 2021, är Helcoms strategiska åtgärdsprogram för att uppnå god miljöstatus i Östersjön. Klimatförändringarna behandlas i planen som en övergripande fråga. Flera åtgärder som är utformade för att stärka Östersjöns övergripande motståndskraft syftar till att förbättra dess förmåga att reagera på klimatförändringarnas effekter.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

De projekt som handlade om anpassning till klimatförändringar inom Interreg VB:s Östersjöprogram (2014–2020) finansierades inom prioritering 2 – Effektiv förvaltning av naturresurser (NOAH-projektet) och 4 – Institutionell kapacitet för makroregionalt samarbete (CAMS-plattformen, CASES BSR, CLIMATEALIGNED, WATERMAN SEED-projekt). De är inriktade på en rad olika frågor, bland annat utveckling av synergier mellan anpassning och begränsning inom energisektorn, utveckling av anpassningsstrategier och riktlinjer för både kommuner och privata företag samt förbättring av vattenförvaltningssystem för att förbättra motståndskraften mot riskerna för extrema händelser och översvämningar.

CAMS-plattformsprojektet (synergier för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i energieffektivitetsprojekt 2019–2022) syftade till att främja energibesiktningen, kvalificeringsprogrammet för bostadsrenovering och den politiska dialogen för begränsnings- och anpassningssynergier i bostadsrenoveringar och tjänstesektorn. Energieffektivitetsåtgärder i byggnader erkänns som lösningar som åtgärdar en del av sårbarheten för klimatförändringarnas effekter och även motverkar den ökade efterfrågan på energi. CAMS-plattformen ger tillgång till data från pilotenergibesiktningar av byggnader och lokaler som utarbetats i Östersjöregionen under 2020–2021.

CASES BSR-projektet (Climate Adaptation Support for enterprises in the Baltic Sea Region, 2020-2021) tar upp frågan om hur klimatförändringarna påverkar små och medelstora företag och det ökande behovet av att anta klimatanpassningsstrategier för en långsiktig hållbarhet. Projektet undersökte hur olika typer av små och medelstora företag för närvarande hanterar denna fråga i Östersjöregionen, för att kartlägga de främsta behoven av stöd bland små och medelstora företag.

CLIMATEALIGNED-projektet (Klimatanpassad budgetering i kommuner, 2020-2021) syftar till att ta fram ett koncept för riktlinjer för kommuner, där budgetbeslut kan granskas med avseende på klimatrelevans över en lång tidshorisont. Detta koncept syftar till att stödja planeringsbeslut och budgetförslag när det gäller deras relevans för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, på ett mer systematiskt sätt.

Projektet WATERMAN SEED (Climate resilient wastewater and groundwater management and groundwater management by circular approaches, 2020-2021) utvecklar och främjar cirkulära strategier för att minska utflödet av näringsämnen och farliga ämnen till ytvatten, grundvatten och Östersjön. Projektet är inriktat på åtgärder för att öka vattenupptagningen och återanvändningen av vatten från avloppsreningsverk. Dessa åtgärder ökar motståndskraften hos de lokala vattenförsörjningssystem i Östersjöregionen som kan påverkas av klimatförändringarna.

NOAH-projektet (Protecting Baltic Sea from untreated wastewater spillages during flood events in urban areas, 2019-2021) förbättrar den fysiska planeringen och driften av dagvattenavrinnings- och dräneringssystem i städer. Dessa åtgärder syftar till att minska föroreningar som orsakas av extrema väderhändelser, såsom kraftiga regn och översvämningar som förvärras av klimatförändringarna. Projektet har fört samman nio städer och vattenverk, sju akademiska institutioner och forskningsinstitutioner och två paraplyorganisationer från sex länder runt Östersjön för att tillsammans skapa ett koncept för holistisk planering som kombinerar dagvattenhantering med fysisk planering. Detta följs av utvecklingen av smarta dräneringssystem för att göra de befintliga anläggningarna motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter.

Dagvattenförvaltningen stod också inför flaggskeppsprojektet iWater (Integrated Storm Water Management), som pågick mellan 2015 och 2018, inom ramen för Interreg V A Central Baltic Programme 2014-2020. Det omfattar en betydande del av centrala Östersjön i sitt samarbetsområde (bestående av delar av Finland, Sverige, Estland och Lettland). Projektet syftade till att förbättra stadsplaneringsmetoderna i städerna i Östersjöregionen genom att utveckla ett integrerat dagvattenhanteringssystem. Projektet levererade en verktygslåda för integrerad hantering av dagvatten som ger både allmän och detaljerad information om metoder för hantering av dagvatten i städer.