Östersjön

Länderna i regionen

Östersjösamarbetet sträcker sig från centrala delar av Europa upp till dess nordligaste periferi. Samarbetsområdet 2021–2027 omfattar nästan hela territoriet för det tidigare Interregprogrammet (Danmark, Estland, Finland, norra Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Norge), med undantag för tidigare inkluderade områden i Ryssland*, Belarus* och Norges norra territorier. En karta som jämför de gamla och nya gränserna kan ses här. En karta som jämför de gamla och nya gränserna kan ses här.

*Från och med den 8 mars 2022 är det transnationella samarbetet med Ryssland och Belarus avbrutet.

Politisk ram

1.     Program för transnationellt samarbete

Interregprogrammet för Östersjöregionen (2021–2027), som godkändes av EU-kommissionen den 2 juni 2022, syftar till att omsätta innovativa, vattensmarta och klimatneutrala lösningar genom transnationellt samarbete i praktiken. Programmet för Östersjöregionen var inriktat på fyra prioriteringar:

1. Innovativa samhällen
2. Vattensmarta samhällen
3. Klimatsmarta samhällen
4. Samarbetsstyrning

Anpassning till klimatförändringar omfattas delvis av prioritering 2 (vattensmarta samhällen) och dess relaterade mål om ”hållbara vatten” och ”blå ekonomi”. Programmet stöder åtgärder som förbättrar vattenförvaltningsmetoderna för att minska riskerna för vattenföroreningar, som förvärras av klimatförändringarna, samt åtgärder för att stärka motståndskraften hos företag inom den blå ekonomin.

Inom prioritering 3 erbjuder dessutom åtgärder som främjar energiomställning och smart grön mobilitet, även om de främst är inriktade på begränsning av klimatförändringar, också relevanta möjligheter till anpassning. De syftar till att ta itu med frågor som resursbesparingar när det gäller energieffektivitet och hållbara transportsätt.

Slutligen stöder programmet åtgärder som genomför och stärker styrnings- och kommunikationsverksamhet i EU:s strategi för Östersjöregionen. Inom prioritering 4 kan dessa åtgärder underlätta politiska diskussioner och utlösa övergripande politiska förändringar för att uppnå strategins mål.

Stöd till genomförandet av EU:s makroregionala strategi säkerställdes redan genom det tidigare Interregprogrammet för Östersjöregionen (2014–2020), som var inriktat på följande fyra prioriteringar:

1. Innovationsförmåga.
2. Effektiv förvaltning av naturresurser.
3. Hållbara transporter.
4. Institutionell kapacitet för makroregionalt samarbete.

Klimatförändringarna omfattades av prioritering 2, eftersom de var relevanta för flera frågor som ingick där, såsom vattenförvaltning, föroreningar och eutrofiering, energihållbarhet och energieffektivitet samt blå tillväxt. Klimatförändringar och hållbar utveckling ingick som en av de övergripande principer som godkändes av programmet.

2.     Makroregionala strategier

EU:s strategi för Östersjöområdet syftar till att stärka samarbetet inom Östersjöområdet för att främja en mer balanserad utveckling i området, bidra till viktig EU-politik och stärka integrationen inom regionen. Strategin åtföljs av en handlingsplan som regelbundet ses över. Strategin är anpassad till den europeiska gröna given och målet att göra EU klimatneutralt senast 2050. I detta avseende integreras alla åtgärder som tar itu med klimatförändringarna och främjar hållbar utveckling i strategin som helhet. ”Save the Sea”, ”Connect the Region” och ”Increase Prosperity” är strategins tre huvudmål, medan ”klimatförändringsanpassning, riskförebyggande och riskhantering” är ett av de nio delmål som nämns i 2021 års handlingsplan. På grund av dess övergripande karaktär och ökade betydelse integreras klimatförändringsaspekter som en viktig del i alla de 14 politikområden som anges i planen.

3.     Internationella konventioner och andra samarbetsinitiativ

Länderna i regionen är, med undantag för Norge, också avtalsslutande parter i Helsingforskonventionen, som är ”konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö”, som dessutom omfattar Vitryssland, som för närvarande inte ingår i Interregprogrammet för Östersjöområdet. Konventionen syftar till att skydda Östersjöns marina miljö från alla föroreningskällor genom mellanstatligt samarbete. Det täcker hela Östersjöområdet, inklusive inlandsvatten, vattnet i själva havet och havsbotten. Konventionen styrs av Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (Helcom), som har ett antal initiativ som rör anpassning till klimatförändringar. EN-CLIME är ett gemensamt expertnätverk av HELCOM och Baltic Earth, grundat 2018, som fungerar som en samordnande ram och plattform för frågor som rör klimatförändringarnas direkta och indirekta effekter på Östersjöns miljö. Expertnätverket tillhandahåller expertis för en närmare dialog med beslutsfattare. Faktabladet om klimatförändringarna i Östersjön från 2021, som utarbetats av detta nätverk, ger beslutsfattare en sammanfattning av den senaste vetenskapliga kunskapen om hur klimatförändringarna för närvarande påverkar Östersjön och hur de förväntas utvecklas i framtiden.

Östersjökommissionen inom ramen för CPMR (konferensen för perifera kustregioner i Europa) främjar en stark roll för medlemsregionerna i utformningen och genomförandet av EU:s makroregionala strategi för Östersjöregionen och flernivåstyre när det gäller att uppnå dess tre mål. Klimatförändringar behandlas särskilt av arbetsgruppen för energi och klimat.

Östersjöstaternas råd (CBSS) är ett politiskt forum för mellanstatligt samarbete i Östersjöregionen. Det omfattar elva medlemsstater (8 av dem är också medlemmar i strategin för EU:s strategi för Östersjöregionen) samt Europeiska unionen. Det grundades 1992 och syftade i första hand till att stödja Östersjöregionens övergång till det nya internationella landskapet efter det kalla krigets slut. Dess nuvarande uppdrag är att stödja ”ett globalt perspektiv på regionala problem”. Därmed översätts internationella fördrag som bland annat FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar, Sendai-ramverket för katastrofriskreducering och strategin för EU:s strategi för Östersjöregionen till regionala åtgärder på fältet. Mellan 2016 och 2021 samordnade CBSS det övergripande åtgärdsklimatet i EU:s strategi för Östersjöregionen. Från och med januari 2021 integrerades klimatet i alla politikområden i EU:s strategi för Östersjöregionen. CBSS fortsätter att uppmuntra och underlätta politisk dialog på flera nivåer om klimatfrågor, med deltagande av nationella och lokala myndigheter, näringslivet och forskarsamhället, ungdomsorganisationer samt andra baltiska aktörer.

UBC (Unionof the Baltic Cities)är det ledande nätverket av städer i Östersjöregionen. Dess kommission för hållbara städer är aktiv genom sitt politikområde ”Klimatförändringar”, som syftar till att stärka samarbetet och nätverksarbetet på lokal nivå. . Kommissionen stöder lokala myndigheter i deras klimatarbete och erbjuder utbildningar om integrerad förvaltning för lokala klimatåtgärder till UBC: s medlemsstäder. Det underlättar också utbytet av erfarenheter om genomförandet av borgmästaravtalets åtaganden.

Sedan 2016 har det hållits årliga rundabordsmöten inom plattformen för klimatpolitisk dialog i Östersjöområdet, särskilt om anpassning till klimatförändringarna. De involverade företrädare för ministerier, myndigheter, företag, den akademiska världen och panbaltiska organisationer, bland annat Helcom, CPMR och UBC.

4.     Strategier och planer för anpassning

Baltadapt-projektet,  som hade finansierats inom ramen för Interreg IV B-programmet för Östersjön 2007–2013, utarbetade en anpassningsstrategi för regionen, som åtföljdes av riktlinjer och en icke-bindande handlingsplan. Vid det politiska högnivåmötet om Östersjöstaternas råd 2014 godkändes anpassningsstrategin i dokumentet ”Beslut av Östersjöstaternas råd om en översyn av Östersjöstaternas råds långsiktiga prioriteringar”. Baltadapt-strategin för klimatanpassning för Östersjöregionen är ett av få exempel på transnationella anpassningsstrategier i Europa. Strategin syftar till att komplettera nationella och subnationella anpassningsprocesser i Östersjöregionen, särskilt genom att förbättra samordningen mellan nivåer och sektorer genom informationsutbyte och utveckling av nätverk.

Dessutom omfattar 2021 års handlingsplan, som kompletterar EU:s strategi för Östersjöregionen, 14 politikområden som omfattar totalt 44 åtgärder. På grund av deras övergripande karaktär och ökade betydelse integreras klimatförändringsaspekter (som samarbete med angränsande länder utanför EU) som väsentliga inslag i alla 14 politikområden.

Handlingsplanen för Östersjön,som antogs av Helcomsfördragsslutande parter 2007 och uppdaterades 2021, är Helcoms strategiska åtgärdsprogram för att uppnå god miljöstatus i Östersjön. Klimatförändringarna behandlas i planen som en övergripande fråga. Flera åtgärder som är utformade för att stärka Östersjöns övergripande motståndskraft syftar till att förbättra dess förmåga att reagera på klimatförändringarnas effekter.

Exempel på projekt som finansierades under perioden 2014–2020.

De projekt som handlade om anpassning till klimatförändringar inom Interreg VB:s Östersjöprogram (2014–2020) finansierades inom prioritering 2 – Effektiv förvaltning av naturresurser (NOAH-projektet) och 4 – Institutionell kapacitet för makroregionalt samarbete (CAMS-plattformen, CASES BSR, CLIMATEALIGNED, WATERMAN SEED-projekt). De är inriktade på ett brett spektrum av frågor, bland annat utveckling av synergier mellan anpassning och begränsning inom energisektorn, utveckling av anpassningsstrategier och riktlinjer för både kommuner och privata företag och förbättring av vattenförvaltningssystem för att förbättra motståndskraften mot riskerna för extrema händelser och översvämningar.

CAMS-plattformsprojektet (synergier för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i energieffektivitetsprojekt 2019–2022) syftade till att främja energibesiktningen, kvalificeringsprogrammet för bostadsrenovering och policydialogen för begränsnings- och anpassningssynergier i bostadsrenoveringar och tjänstesektorn. Energieffektivitetsåtgärder i byggnader erkänns som lösningar som tar itu med en del av sårbarheterna för klimatförändringarnas effekter och även motverkar den ökade efterfrågan på energi. CAMS-plattformen ger tillgång till data från pilotenergibesiktningar av byggnader och lokaler som utarbetats i Östersjöregionen 2020–2021.

Projektet CASES BSR (Climate Adaptation Support for enterprises in the Baltic Sea Region, 2020–2021) tar upp frågan om hur klimatförändringarna påverkar små och medelstora företag och de ökande behoven av att anta klimatanpassningsstrategier för en långsiktig hållbarhet. Projektet undersökte hur olika typer av små och medelstora företag för närvarande hanterar denna fråga i Östersjöregionen, för att kartlägga de främsta behoven av stöd bland små och medelstora företag.

CLIMATEALIGNED-projektet (Climate-aligned budgeting at municipalities, 2020-2021) syftar till att ta fram ett koncept för riktlinjer för kommuner, där budgetbeslut kan granskas med avseende på klimatrelevans över en lång tidshorisont. Detta koncept syftar till att på ett mer systematiskt sätt stödja planeringsbeslut och budgetförslag när det gäller deras relevans för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

WATERMAN SEED-projektet (Climate resilient wastewater and groundwater management and groundwater management by circular approaches, 2020-2021) utvecklar och främjar cirkulära strategier för att minska utflödet av näringsämnen och farliga ämnen till ytvatten, grundvatten och Östersjön. Projektet fokuserar på åtgärder för att öka vattenhållningen och återanvändningen av vatten från avloppsreningsverk. Dessa åtgärder ökar motståndskraften hos lokala vattenförsörjningssystem i Östersjöområdet som kan påverkas av klimatförändringarna.

NOAH-projektet (Skydd av Östersjön mot orenat avloppsvattenspill vid översvämningshändelser i stadsområden, 2019-2021) förbättrar den fysiska planeringen och driften av dagvattenavrinnings- och dräneringssystem i tätorter. Dessa åtgärder syftar till att minska föroreningar som orsakas av extrema väderhändelser, såsom kraftiga regn och översvämningar som förvärras av klimatförändringarna. Projektet har sammanfört nio städer och vattenverk, sju akademiska institutioner och forskningsinstitutioner samt två paraplyorganisationer från sex länder runt Östersjön för att tillsammans skapa ett koncept för helhetsplanering som kombinerar dagvattenhantering med fysisk planering. Detta följs av utvecklingen av smarta dräneringssystem för att göra de befintliga anläggningarna motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter.

Dagvattenförvaltning stod också inför EUSBSR:s flaggskeppsprojekt iWater (integrerad dagvattenförvaltning), som pågick från 2015 till 2018, inom ramen för Interreg V A-programmet för centrala Östersjön 2014–2020. Det omfattar en betydande del av centrala Östersjön i sitt samarbetsområde (bestående av delar av Finland, Sverige, Estland och Lettland). Projektet syftade till att förbättra stadsplaneringspraxis i städerna i Östersjöregionen genom utveckling av ett integrerat dagvattenhanteringssystem. Projektet levererade den integrerade verktygslådan för hantering av dagvatten som ger både allmän och detaljerad information om strategier för hantering av dagvatten i städer.

Upptäck hur den kunskap somvisas på den här sidan har inspirerat aktörer som arbetar på olika förvaltningsnivåer att utveckla skräddarsydda lösningar i olika politiska och praktiska sammanhang.

• EU:s generaldirektorat för forskning och innovation: Använda Climate-ADAPT för att hitta de senaste vetenskapliga rönen om anpassning för att fastställa dagordningen för EU:s finansiering av forskning och innovation
• Karpaterna: Använda landinformation från Climate-ADAPT för att utveckla en transnationell regionsida i Karpaterna och bidra till internationell anpassningspolitik
• Pyrenéernas observatorium för klimatförändringar: Använda sidor om transnationella regioner från Climate-ADAPT för att utveckla en gränsöverskridande anpassningsstrategi i Pyrenéerna