EU-finansiering av anpassningsåtgärder

EU finansierar anpassningen till klimatförändringarna i Europa genom en rad olika instrument. Den fleråriga budgetramen 2021–2027 säkerställer att minst 25 % av EU:s budget är klimatrelaterade utgifter. Därför måste klimatanpassningsåtgärder integreras i alla EU:s större utgiftsprogram, och ett spårningssystem införs för att garantera att dessa mål uppnås. Viktiga finansieringsflöden i samband med anpassning är följande:

• Faciliteten för återhämtning och resiliens är kärnan i Europas återhämtningsplan, NextGenerationEU. Det syftar till att mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen och göra de europeiska ekonomierna och samhällena mer hållbara, motståndskraftiga och bättre förberedda på utmaningarna och möjligheterna i samband med den gröna och digitala omställningen. EU-länderna ansvarar för att utarbeta nationella återhämtnings- och resiliensplaner som innehåller investeringar och reformer för att ta itu med de viktigaste utmaningar som identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen och för att stödja den gröna och den digitala omställningen. Detta inbegriper också den nya EU-strategin för klimatanpassning för att göra Europa till ett klimatresilient samhälle senast 2050. Mer information finns här.
• Life-programmet är EU:s finansieringsinstrument för miljö och klimatåtgärder. Delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar kommer att bidra till övergången till en hållbar, energieffektiv, klimatneutral och motståndskraftig ekonomi baserad på förnybar energi och därigenom bidra till hållbar utveckling. Mer information finns här.
• Horisont Europa är EU:s viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation. Den tar itu med klimatförändringarna, bidrar till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och stärker EU:s konkurrenskraft och tillväxt. Mer information finns här.
• Finansiering inom ramen för EU:s uppdrag för klimatanpassning kan också fås genom Horisont Europa-programmet, särskilt genom Horisont Europas arbetsprogram 2023–2024.
• EU:s sammanhållningspolitik är EU:s viktigaste investeringspolitik för att stödja bland annat hållbar utveckling och förbättring av medborgarnas livskvalitet. Finansieringen tillhandahålls genom särskilda fonder, bland annat följande:
• Europeiska regionala utvecklingsfonden (inklusive finansiering av Interreg-projekt)syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i Europeiska unionen genom att korrigera obalanser mellan dess regioner. Under 2021–2027 kommer det att möjliggöra investeringar i ett smartare, grönare, mer sammanlänkat och mer socialt Europa som ligger närmare medborgarna. Mer information om instrumentet finns här.
• Sammanhållningsfondens mål är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna genom investeringar i miljö och transeuropeiska transportnät (TEN-T).
  • Förordningen om transeuropeiska energinät (nergi) (som för närvarande håller på att ses över). Den viktigaste politiska prioriteringen i den nuvarande TEN-E-förordningen har varit att förbättra energitryggheten och sammanlänkningen i alla medlemsstater och regioner. Möjligheten är att massiva investeringar i energisystemet bör göra det möjligt att ta itu med klimatresiliens-/anpassningsaspekter tidigt i investeringscykeln för att säkerställa att omställningen till ren energi också är klimatresilient. TEN-E-förordningen hänvisar till klimatresiliens, men endast i samband med vissa projekt, och den är inte tillräckligt utvecklad när det gäller detaljer och vägledning.
  • TEN-T-infrastruktur (ransport) – t.ex. inre vattenvägar eller hamnar, men även känsliga delar av vägar eller järnvägslinjer – utsätts för särskilda risker under perioder av extrema väderhändelser (lång torka, översvämningar osv.). Därför är det också viktigt att utforma TEN-T-infrastrukturen på ett sätt som säkerställer en hög nivå av klimatresiliens. TEN-T-förordningen har särskilda krav när det gäller att beakta transportinfrastrukturens sårbarhet med hänsyn till ett föränderligt klimat samt naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor, i syfte att ta itu med dessa utmaningar. Mer information finns här.
• Fonden för en rättvis omställning (som också är den första pelaren i mekanismen för en rättvis omställning)är ett viktigt verktyg för att stödja de territorier som påverkas mest av omställningen till klimatneutralitet och ge dem skräddarsytt stöd. Det genomförs genom delad förvaltning, inom den övergripande ramen för sammanhållningspolitiken, som är EU:s viktigaste politik för att minska regionala skillnader och ta itu med strukturella förändringar i EU. Mer information finns här.

Andra relevanta instrument är följande:

• InvestEU-programmet är den andra pelaren i mekanismen för en rättvis omställning. Den bygger på modellen för investeringsplanen för Europa och sammanför, under ett tak, Europeiska fonden för strategiska investeringar och 13 av EU:s finansieringsinstrument som för närvarande finns tillgängliga. Avsikten är att göra EU-finansiering via budgetgarantier enklare att få tillgång till och effektivare genom en mer enhetlig strategi, med en uppsättning regler och förfaranden och en kontaktpunkt för tekniskt stöd. Hållbarhet är en viktig aspekt av InvestEU-programmet.
• Fonden för ett sammanlänkat Europa är ett finansieringsprogram som stöder transeuropeiska nät och infrastrukturer inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna. Motståndskraften mot klimatförändringarnas negativa effekter genom en sårbarhets- och riskbedömning för klimatet, inbegripet relevanta anpassningsåtgärder, är ett viktigt tilldelningskriterium. Mer information finns här.
• EU-länderna genomför finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) genom landsbygdsutvecklingsprogram. Landsbygdsprogrammen medfinansieras av nationella budgetar och kan utarbetas antingen nationellt eller regionalt. Europeiska kommissionen godkänner och övervakar landsbygdsutvecklingsprogrammen, men beslut om urval av projekt och beviljande av betalningar hanteras av nationella och regionala förvaltningsmyndigheter. Varje landsbygdsutvecklingsprogram måste arbeta för minst fyra av EJFLU:s sex prioriteringar. En prioritering är att främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna. Minst 30 % av finansieringen för varje landsbygdsutvecklingsprogram måste avsättas för åtgärder som är relevanta för miljön och klimatförändringarna. Mer information finns här.
• Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden löper från 2021 till 2027 och stöder EU:s gemensamma fiskeripolitik, EU:s havspolitik och EU:s agenda för internationell världshavsförvaltning. Det ger stöd till utveckling av innovativa projekt som säkerställer att akvatiska och maritima resurser används på ett hållbart sätt. Mer information finns här.
• Mekanismen syftar till att stärka samarbetet mellan EU:s medlemsstater och sex deltagande stater om civilskydd för att förbättra förebyggandet, beredskapen och insatserna vid katastrofer. När en nödsituation överväldigar insatskapaciteten i ett land i och utanför Europa kan det begära hjälp genom mekanismen. Mer information finns här.
• Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling hjälper sina kunder att identifiera de klimatförändringseffekter som sannolikt kommer att påverka deras verksamhet. Detta förväntas leda till utformning av anpassningsstrategier som ökar motståndskraften genom förbättrade metoder och investeringar i åtgärder och teknik som är bättre lämpade för ett föränderligt och mer varierande klimat och som minskar den långsiktiga risken. Mer information finns här.
• Europeiska investeringsbanken är redan en av de största investerarna i klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet globalt och är den största multilaterala utvecklingsbankens finansiär av klimatåtgärder. EIB strävar efter att öka volymen av sitt stöd till klimatåtgärder, inbegripet uppbyggnad av klimatresiliens. Mer information finns här. Närmare bestämt tillhandahåller EIB plattformen för investeringar i klimatanpassning Advisory Platform (ADAPT). Det underlättar utnyttjandet av teknisk och finansiell expertis för att tillgodose specifika investerings- och marknadsbehov och påskynda finansieringen av investeringar i klimatanpassning. Det rör sig om investeringar som har potential att stärka resiliensen i städer, infrastrukturnät, kustområden, avrinningsområden, livsmedelssystem, skogar och ekosystem och annan verksamhet som är sårbar för klimatförändringar.
• Erasmus+ är EU:s program för att stödja utbildning, ungdom och idrott i Europa. Det gör det också möjligt för projekt som utrustar studenter att förstå klimatförändringar och lära sig om kollektivt ansvar mot miljöskydd och förebyggande av ytterligare skadliga situationer. Mer information finns här.
• Programmet för ett digitalt Europa är utformat för att överbrygga klyftan mellan forskning om digital teknik och marknadslansering. Det kommer att gynna EU:s medborgare och företag, särskilt små och medelstora företag. Investeringar inom ramen för programmet för ett digitalt Europa stöder Europeiska unionens dubbla mål om en grön omställning och digital omställning och stärker samtidigt unionens resiliens och digitala suveränitet. Mer information finns här.

Life-programmet för klimatåtgärder

ESI-fonderna

Klimat-KI-gruppen

Interreg

Horisont Europa

Horisont 2020

FSE-programmet