Jordbruk

Jordbruk

Huvudbudskap

• Jordbrukssektorn är inte bara en viktig drivkraft bakom klimatförändringarna utan påverkas också allvarligt av dem. De politiska insatserna är därför inte bara inriktade på att begränsa klimatförändringarna inom jordbruket, utan också på att göra sektorn mer robust och minimera effekterna av klimatförändringarna.

• EU:s anpassningsstrategi, LULUCF-förordningen och EU:s gemensamma jordbrukspolitik är instrument som kan användas för att stimulera anpassningslösningar och förbättra jordbrukssektorns motståndskraft mot klimatrisker. Kunskap om anpassning och nätverk av yrkesverksamma har vuxit fram som underlättar informationsutbyte och kapacitetsuppbyggnad, bland annat från flera EU-finansierade forskningsprogram.

• Övervakning, rapportering och utvärdering av jordbruksåtgärder på EU-nivå kommer i stor utsträckning att bero på den formella rapporteringsmekanismen inom ramen för den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken.

Effekter och sårbarheter

Jordbrukssektorn är en av de främsta drivkrafterna bakom klimatförändringarna och släpper ut metan (CH₄), dikväveoxid (N₂O) och koldioxid (CO₂), främst i samband med markanvändning, spridning av gödselmedel och animalieproduktion. EU:s andel av växthusgasutsläppen är för närvarande cirka 10 %. Klimatförändringarna påverkar i sin tur det europeiska jordbruket och kräver att jordbrukssystem och jordbrukare anpassar sig. Stigande temperaturer och atmosfärisk CO₂ koncentration, förändringar i nederbördsmönster och mer frekventa extrema händelser påverkar skördar och boskapsproduktivitet i Europa, men också vattenförvaltning och villkor för transport och lagring. Odlingsproduktiviteten förväntas generellt minska i de södra regionerna och öka i norr, medan mer frekventa extrema väderhändelser kommer att orsaka omfattande och skadliga effekter i hela Europa.

Politisk ram

EU:s strategi för klimatanpassning, som antogs 2021, syftar till att göra anpassningen smartare, snabbare (påskynda införandet av anpassningslösningar) och mer systematisk (integrerade lösningar och planer). Att stimulera lokal anpassning, naturbaserade lösningar, hållbar användning och motståndskraft hos sötvattenresurser är särskilt relevant för jordbrukssektorn, medan det är viktigt att intensifiera de internationella åtgärderna för att undvika störningar i EU:s jordbruksimport.

Förslagen till anpassning av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) syftar till ökad avskiljning av koldioxid inom jord- och skogsbruket, med betydande konsekvenser för förändrad markanvändning. Åtgärderna för att uppnå detta, såsom bevarande av gräsmarker, kolinlagrande jordbruk och återställande av torvmarker, kommer också att bidra till att förhindra markerosion och minska översvämningsrisken.

Konkreta anpassningsåtgärder inom jordbrukssektorn stöds främst genom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), med hållbarhet och klimatåtgärder som centrala mål. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken stärktes obligatoriska åtgärder för att skydda miljön och fler finansieringsmöjligheter inrättas för skogsförvaltning, förvaltning av mindre gynnade områden och miljösystem. På varje gård måste till exempel minst 3 % av åkermarken avsättas för biologisk mångfald och icke-produktiva element, med möjlighet att få stöd via miljösystem för att uppnå 7 %. Särskilda anpassningsåtgärder har hittills inte spelat någon framträdande roll i den gemensamma jordbrukspolitiken, men de obligatoriska och frivilliga miljöanpassningsåtgärderna ger ofta anpassningslösningar på kort till medellång sikt på gårdsnivå. Ett grönt stöd inom den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare omfattar diversifiering av grödor, upprättande av arealer med ekologiskt fokus och bevarande av permanent gräsmark. Landsbygdsutvecklingsstöd inom den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare omfattar skogsutveckling, åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ekologiskt jordbruk och Natura 2000-stöd. Finansieringssystemen kompletteras med utbildningsåtgärder och annat stöd för att förbättra produktiviteten och motståndskraften mot klimatförändringar från systemet för jordbruksrådgivning, innovationspartnerskapet och tillämpad forskning.

I linje med den europeiska gröna given, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald läggs större vikt vid miljö- och klimatåtgärder i förslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027. Obligatoriska åtgärder och fler finansieringsmöjligheter inrättas för bevarande av kolrika jordar, växelbruk, hantering av näringsämnen och miljösystem.

Förbättra kunskapsbasen

Klimatexponerade sektorer som jordbrukssektorn är särskilt sårbara för klimatförändringar enligt IPCC:s rapport AR6 WG II Climate Change 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet. Ökad risk för extrema väderhändelser, torka, översvämningar och förändringar i odlingsförhållandena förutses. Effektiva alternativ för anpassning inbegriper förädling för klimatanpassning, eller urval för motståndskraftiga grödor/sorter, skogsjordbruk, landskapsdiversifiering och stadsjordbruk.

IPCC:s särskilda rapport om en global uppvärmning på 1,5 °C behandlade effekterna på jordbrukssektorn i olika kapitel och pekade på relaterade anpassningsbehov. Att öka kunskaperna på dessa områden, bland annat om kostnader och fördelar med jordbruksrelaterade anpassningsåtgärder, är en prioritering. I IPCC:s särskilda rapport om klimatförändringar och mark bedöms aktuell vetenskaplig kunskap, bland annat om markförstöring, ökenspridning och livsmedelstrygghet, problemutformning och anpassningsalternativ samt om specifika utmaningar och möjligheter för jordbrukssektorn.

Europeiska miljöbyråns rapport Climate change adaptation in the agriculture sector in Europe ger en översikt över hur EU:s politik och program hanterar klimatanpassning och innehåller exempel på genomförbara och framgångsrika anpassningsåtgärder.

Gemensamma forskningscentrumet (JRC) hjälper kommissionen att modellera klimatförändringarnas ekonomiska konsekvenser för jordbrukssektorn och utvärdera anpassnings- och begränsningspolitiken (t.ex. Peseta-projekten). Flera forskningsprojekt som rör anpassning inom jordbrukssektorn har finansierats inom ramen för Life (t.ex. AgriAdapt, ADAPT2CLIMA, LiveAdapt, etc.) och Horisont 2020 (t.ex. MOSES, BINGO, COACCH, Flourish, FATIMA, RUN4LIFE, RESFOOD, IoF2020) program.

Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) tillhandahåller information, verktyg och data om klimatförändringar, bland annat flera demonstrationstjänster för jordbrukssektorn. Det erbjuder fri och öppen tillgång till det sektoriella informationssystemet (SIS) som finns tillgängligt från Climate Data Store för att stödja regionala anpassningsinitiativ. Ytterligare tjänster för vattensektorn tillhandahåller vattenindikatorer som kan användas för att välja lämpliga grödor och planera bevattningsinfrastruktur samt demonstrationer i klimatanpassning. Copernicus landövervakningstjänst tillhandahåller fjärranalysdata om marktäckning och förändringar av marktäckningen, vegetationsfenologi och produktivitet som kommer att bidra till att definiera skördeavkastningen. I framtiden kan fjärranalysdata ge information om regionala förändringar av marktäcket till följd av anpassningsåtgärder samt om aggregerade trender på EU-nivå.

Det gemensamma programplaneringsinitiativet för jordbruk, livsmedelstrygghet och klimatförändringar inriktar forskning i 24 länder på att ta itu med de sammanlänkade utmaningarna med hållbart jordbruk, livsmedelstrygghet och klimatförändringarnas effekter.

Flera internationella nätverk, organisationer och föreningar delar kunskap inom sina praktikgemenskaper. De omfattar European Conservation Agriculture Federation, International Federation of Organic Agriculture Movements (Europeiskaregionala gruppen) och COPA-COGECA.

Stöd till investeringar och finansiering

EU:s finansiering för anpassning stöds av den fleråriga budgetramen 2021–2027, som säkerställer att klimatanpassningsåtgärder har integrerats i alla EU:s större utgiftsprogram.

Inom ramen för denna fleråriga budgetram anslås 386,6 miljarder euro till den gemensamma jordbrukspolitiken. Merparten, 270 miljarder euro, av utgifterna kommer att gå till inkomststöd inom första pelaren, och ytterligare 20 miljarder euro kommer att öronmärkas för marknadsstöd. Resten (ungefär en fjärdedel) kommer att användas till stöd för landsbygdsutveckling inom den andra pelaren.

Ytterligare medel kommer att finnas tillgängliga genom EU:s forskningsprogram Horisont Europa för att stödja särskild forskning och innovation inom livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

EU:s uppdrag för klimatanpassning stöder regioner, städer och lokala myndigheter i deras insatser för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter genom att tillhandahålla finansiering som en del av Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Regioner och lokala myndigheter i länder som är associerade till Horisont Europa eller i länder som förhandlar om associering till Horisont Europa kan delta i uppdragsåtgärderna. Företag kan också vara berättigade att delta, till exempel som innovatörer som tillhandahåller innovativa lösningar eller klimattjänster. Finansieringsmöjligheter finns på finansierings- och anbudsportalen, särskilt inom ramen för Horisont Europas arbetsprogram 2023–2024.

I de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken kommer nästan 98 miljarder euro, vilket motsvarar 32 % av den totala finansieringen inom den gemensamma jordbrukspolitiken (EU och medfinansiering), att avsättas för att skapa fördelar för klimatet, vattnet, marken, luften, den biologiska mångfalden och djurskyddet och för att uppmuntra metoder som går utöver de obligatoriska villkoren.

Utöver den gemensamma jordbrukspolitikens investeringar finns en rad EU-instrument tillgängliga för att stödja anpassningen:

• Life-delprogrammet Klimatpolitik.
• Interreg Europa-programmet,
• Horisont Europas forsknings- och innovationsprogram, som är särskilt relevant för anpassning inom jordbrukssektorn, är kluster 6 om livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

MRE för anpassning

En rapporteringsmekanism kopplad till de nationella strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken inom jordbrukssektorn har utvecklats och en motsvarande indikatorram har antagits för prestationsrapporten för utbyte av aggregerade översikter på nationell nivå.