IKT

IKT

Huvudbudskap

• Både akuta (dvs. extrema väderhändelser) och kroniska klimateffekter (dvs. långsiktiga förändringar i miljön) påverkar informations- och kommunikationstekniken (IKT).

• IKT erkänns i allt högre grad som en möjliggörande faktor för innovativa metoder för att mildra, övervaka och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter.

• I EU:s anpassningsstrategi anges tydligt att den digitala omställningen är avgörande för att uppnå anpassningsmålen i den gröna given. Nya instrument som Destination Earth och Digital Twins är mycket lovande för att öka vår förståelse för nuvarande och framtida klimatpåverkan på planetarisk och lokal nivå. Havsmätningar och havsobservationer kommer också att stärkas ytterligare.

Effekter och sårbarheter

Klimatförändringarnas utmaningar för IKT kan delas in i två huvudkategorier: akuta händelser och kronisk stress. Akuta händelser (även kallade kritiska händelser eller krishändelser) omfattar översvämningar (pluviala, fluviala, kustnära), orkaner, isstormar, värmeböljor osv. Akuta händelser äventyrar IKT-infrastrukturer genom att förstöra eller inaktivera de fysiska tillgångar som de är beroende av. Även om de kan ha förödande effekter tenderar akuta händelser att vara kortlivade.

Kronisk stress är resultatet av mer gradvisa förändringar i klimatnormerna. Dessa förändringar inkluderar ökade dygns- och årstemperaturer, större exponering för extrema temperaturer, längre ihållande höga temperaturer, snabbare temperaturvariationer, högre luftfuktighet och andra ordningens effekter som förändringar i nederbördsmönster och vind som leder till mer frekvent vatteninträngning eller stormskador. Även om det är mindre sannolikt att dessa effekter får katastrofala konsekvenser kommer de att leda till ökad försämring av tillgångar, mer frekventa fel och kortare livslängder, vilket i sin tur kommer att få betydande ekonomiska konsekvenser eftersom tillgångar kommer att behöva uppgraderas och ersättas oftare och förmodligen kräva mer intensiv övervakning av tecken på försämring. Kronisk stress manifesterar sig över mycket längre tidsramar. Ytterligare en uppvärmning och mer variabelt klimat belastar elnätet genom att öka kylbehovet.

Ytterligare datacenter använder betydande mängder vatten på plats främst för deras kylsystem, som består av kyltorn, kylaggregat, pumpar, rörledningar, värmeväxlare / kondensorer och datorrum luftkonditionering (CRAC) eller datorrum lufthanterare (CRAH) enheter.

Dessa två typer av stress är inte diskreta: En tredje typ av stress har identifierats som en ”kronisk kris” eller ”kronisk fara”, i huvudsak en akut händelse som pågått under en betydande tidsperiod (t.ex. översvämningar som varar i veckor eller månader i stället för dagar – som den som inträffade 2012).

Men IKT är naturligt decentraliserat och modulärt, och har därför en hög klimatresiliens. Överflödiga fasta telefoner, mångfald av internetleverantörer, nödroaming och backupsystem för mikroladdning av mobiltelefoner kommer att öka IKT-klimatresiliensen. Detta kan förändras i framtiden med ökad cloud computing, där det finns koncentrationer av infrastruktur. På samma sätt passerar majoriteten av all transatlantisk internettrafik via Nederländerna, där några kontakter förbinder båda kontinenterna.

Politisk ram

På det hela taget är den politiska ramen för klimatanpassning för informations- och kommunikationsteknik (IKT) i EU inriktad på att förbättra IKT-infrastrukturens motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter och minska sektorns miljöavtryck genom energieffektivitetsåtgärder och andra initiativ. Den politiska ramen för klimatanpassning för IKT i EU fastställs genom EU:s digitala agenda. Under 2020 var den andra femåriga digitala strategin – att forma EU:s digitala framtid – inriktad på tre centrala mål för den digitala omvandlingen: teknik som fungerar för människor, en rättvis och konkurrenskraftig ekonomi och ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle. År 2021 kompletterades strategin med den tioåriga digitala kompassen: den europeiska vägen in i det digitala decenniet,där EU:s digitala ambitioner för 2030 konkretiseras. Där spelar IKT-sektorn en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna och deras effekter. I EU:s anpassningsstrategi anges tydligt att den digitala omställningen är avgörande för att uppnå anpassningsmålen i den gröna given. Nya instrument som Destination Earth och Digital Twins är mycket lovande för att öka vår förståelse för nuvarande och framtida klimatpåverkan på planetarisk och lokal nivå. Havsmätningar och havsobservationer kommer också att stärkas ytterligare.

Stöd till investeringar och finansiering

EU har också lanserat flera finansieringsprogram för att stödja IKT:s klimatanpassning. Europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar till exempel projekt som förbättrar IKT-infrastrukturens motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Europa stöder också forskning och innovation på området klimatanpassning för IKT.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stöd till genomförandet av anpassningen

Som en del av ett kommissionsmandat som inleddes 2014 har kommissionen och CEN-Cenelec strävat efter att ta itu med anpassningen av europeiska standarder och standardisering till klimatförändringarna, med särskild tonvikt på nyckelsektorers motståndskraft. Detta har lett till en översyn av infrastrukturstandarderna i de sektorer som påverkas av klimatförändringarna, t.ex. energi, transport, byggverksamhet och IKT.