Konsekvenser, risker och sårbarheter

Det globala klimatsystemet kommer att fortsätta att förändras i århundraden på grund av både tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser. Värmeböljor, översvämningar och andra effekter på ekosystem, människors hälsa och ekonomin kommer sannolikt att bli allvarligare under de kommande årtiondena. Klimatpåverkan, risker och sårbarhetsanalyser används för att identifiera arten och omfattningen av dessa effekter för naturliga system och det mänskliga samhället. Bedömningarna varierar kraftigt beroende på syftet med bedömningen, det geografiska området och målsektorn eller målsystemet. Följaktligen tillämpas ett brett spektrum av metoder och verktyg, med stöd av relevant information från tidigare observationer och framtida scenarier för klimatförändringar, miljöförhållanden och socioekonomiska faktorer.  Adaptation Support Tool (AST) och Urban Adaptation Support Tool (UAST) ger vägledning om bedömning av risker och sårbarheter.

Bedömning och planering

Klimatförändringarnas effekter kommer att variera mellan regioner, från sektor till sektor och till och med inom sektorer. Att förstå de specifika sårbarheterna och riskerna är avgörande för att planera och genomföra anpassningsåtgärder på regional nivå. Klimatförändringarna är en viktig drivkraft för klimatrelaterade risker, men det är inte den enda.

Omfattningen av och takten i de globala klimatförändringarna i framtiden beror på samhällets och ekonomiernas utveckling på global nivå. Dessa förändringar fångas i globala socioekonomiska och klimatscenarier. Socioekonomiska scenarier ger rimliga beskrivningar av möjliga framtida stater i världen på grundval av de val som gjorts av samhället – de är inte förutsägelser. Globala socioekonomiska scenarier ligger till grund för scenarier för utsläpp av växthusgaser, som används av globala klimatmodeller för att ge prognoser för framtida klimatförändringar på global nivå. Dessa prognoser kan skalas ned med hjälp av regionala klimatmodeller eller statistiska nedskalningstekniker för att beräkna mer detaljerade klimatprognoser för Europa.

Klimatförändringarnas regionala effekter beror också på utvecklingen av miljömässiga, socioekonomiska, politiska och tekniska förhållanden på regional nivå. Människor kan till exempel öka sin sårbarhet genom urbanisering av kustnära flodslätter, genom avskogning av sluttningar eller genom att bygga byggnader i riskutsatta områden. Å andra sidan kan de minska sin sårbarhet genom att bygga upp institutionell och teknisk kapacitet för att hantera klimatrisker.

IPCC:s sjätte arbetsgrupps rapport Climate Change 2022: Konsekvenser, anpassning och sårbarhet ger en översikt över klimatförändringarnas effekter, risker och sårbarheter som identifierats i olika sektorer och regioner, med fokus på Europa.

Sårbarhets- och riskbedömning är obligatorisk för att planera och genomföra anpassningsåtgärder och för att prioritera resurser. De identifierar vilka regioner, sektorer eller systemkomponenter som är särskilt drabbade av klimatförändringarna och var det finns ett akut behov av anpassning.

Europeiska miljöbyrån har regelbundet publicerat rapporter om klimatförändringar, konsekvenser och sårbarhet i Europa sedan 2004. I den senaste utgåvan (2017) bedöms trender och prognoser för klimatförändringarna och deras effekter i Europa på grundval av 35 indikatorer. I rapporten granskas också utvecklingen av anpassningspolitiken på europeisk, transnationell och nationell nivå samt utvecklingen av den underliggande kunskapsbasen. European Climate Data Explorer i samarbete med Copernicus klimatförändringstjänst ger en uppdaterad version av de olika klimatfaktorerna och klimatindikatorerna. Inom ramen för EU:s uppdrag för klimatanpassning har EEA tagit fram en resultattavla för anpassning som ger en översikt över faror, effekter, exponering, sårbarheter och anpassningsåtgärder på subnationell nivå.

GD Klimatpolitik och Europeiska miljöbyrån inledde 2022 utarbetandet av den första europeiska klimatriskbedömningen (Eucra) för att bedöma nuvarande och framtida klimatförändringseffekter och klimatförändringsrisker som rör miljön, ekonomin och samhället i stort i Europa.

Destination Earth (DestinE), ett flaggskeppsinitiativ från kommissionen för att utveckla en mycket exakt digital modell av jorden på global nivå, kommer att övervaka, simulera och förutsäga samspelet mellan naturfenomen och mänsklig verksamhet. Syftet med de digitala tvillingarna kommer att vara att hjälpa oss att vara bättre förberedda på att reagera på stora naturkatastrofer, anpassa oss till klimatförändringarna och förutsäga de socioekonomiska effekterna.

DRMKC - Risk Data Hub är en GIS-webbplattform som hjälper planerare och beslutsfattare att hantera klimatförändringarnas effekter. Den tillhandahåller flera resultattavlor med uppgifter om risk, sårbarhet, ekonomiska skador och mänskliga förluster i hela Europa till följd av farliga händelser. DRMKC Risk Data Hub’s Risk Estimation Dashboard tillhandahåller risknivån för olika tillgångar och faror på landsnivå, Nuts 2-nivå och Nuts 3-nivå. Resultattavlan för sårbarhet innehåller ett index över fyra sårbarhetsdimensioner som fångar upp den systemiska sårbarheten för katastrofer på landsnivå, Nuts 2-nivå och Nuts 3-nivå. Resultattavlan för förluster och skador ger slutligen förluster till följd av en rad risker, per år och totalt, både när det gäller ekonomiska konsekvenser och drabbade personer.

Vägledning om hur risker och sårbarheter ska bedömas finns i stödverktyget för anpassning (AST) och i stödverktyget för anpassning i städer (UAST), särskilt steg 2 Bedömning av risker och sårbarheter i samband med klimatförändringar.

Klimattjänster

Det globala ramverket för klimattjänster möjliggör bättre hantering av riskerna för klimatvariationer och klimatförändringar genom utveckling av vetenskapsbaserad klimatinformation och klimatprognoser, och dess införlivande i planering, politik och praxis på global, regional och nationell nivå. I Europa ger Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) tillgång till data och information om tidigare och framtida klimatförändringar till stöd för anpassning till och begränsning av klimatförändringar. C3S har gjort en Climate Data Store tillgänglig, som ger kvalitetssäkrad information om jordens tidigare, nuvarande och framtida klimat. Riktad klimatinformation för specifika sektorer och politikområden görs i allt högre grad tillgänglig genom C3S sektoriella informationssystem (C3S SIS).  Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS) tillhandahåller regelbundet uppdaterade uppskattningar av de dagliga koldioxidutsläppen för alla EU-länder på grundval av aktivitetsdata för sex sektorer. Varje år sedan början av 2018 har C3S publicerat rapporten European State of the Climate, som ger en översikt över årets års- och säsongsklimat och de viktigaste trenderna under de senaste årtiondena. År 2022 utarbetades denna rapport tillsammans med Meteorologiska världsorganisationen. I många länder utvecklas och genomförs dessutom klimattjänster (se landssidorna).