Konsekvenser, risker och sårbarheter

Det globala klimatsystemet kommer att fortsätta att förändras i århundraden på grund av både tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser. Värmeböljor, översvämningar och andra effekter på ekosystem, människors hälsa och ekonomin kommer sannolikt att bli allvarligare under de kommande årtiondena. Klimatpåverkan, risker och sårbarhetsanalyser används för att identifiera arten och omfattningen av dessa effekter för naturliga system och det mänskliga samhället. Bedömningarna varierar kraftigt beroende på syftet med bedömningen, det geografiska området och målsektorn eller målsystemet. Följaktligen tillämpas ett brett spektrum av metoder och verktyg, som stöds av relevant information från tidigare observationer och framtida scenarier för klimatförändringar, miljöförhållanden och socioekonomiska faktorer.  Verktyget för anpassningsstöd (AST) och verktyget för stöd till stadsanpassning (UAST) ger vägledning om bedömning av risker och sårbarheter.

Bedömning och planering

Klimatförändringarnas effekter kommer att variera mellan olika regioner, från sektor till sektor och till och med inom sektorer. Att förstå de specifika sårbarheterna och riskerna är avgörande för planering och genomförande av anpassningsåtgärder på regional nivå. Klimatförändringarna är en viktig drivkraft för klimatrelaterade risker, men det är inte den enda.

Omfattningen av och takten i de globala klimatförändringarna i framtiden beror på utvecklingen av samhället och ekonomierna på global nivå. Dessa förändringar fångas i globala socioekonomiska och klimatscenarier. Socioekonomiska scenarier ger rimliga beskrivningar av möjliga framtida tillstånd i världen på grundval av samhällets val – de är inte förutsägelser. Globala socioekonomiska scenarier ligger till grund för scenarier för växthusgasutsläpp, som används av globala klimatmodeller för att ge prognoser för framtida klimatförändringar på global nivå. Dessa prognoser kan skalas ned med hjälp av regionala klimatmodeller eller statistiska nedskalningstekniker för att beräkna mer detaljerade klimatprognoser för Europa.

Klimatförändringarnas regionala effekter är också beroende av utvecklingen av miljömässiga, socioekonomiska, politiska och tekniska förhållanden på regional nivå. Människor kan till exempel öka sin sårbarhet genom urbanisering av kustnära översvämningsslätter, genom avskogning av sluttningar eller genom att bygga byggnader i riskutsatta områden. Å andra sidan kan de minska sin sårbarhet genom att bygga upp institutionell och teknisk kapacitet för att hantera klimatrisker.

IPCC:s arbetsgrupp II:s rapport om klimatförändringar 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet ger en översikt över klimatförändringarnas effekter, risker och sårbarheter som identifierats inom olika sektorer och regioner, med fokus på Europa.

Sårbarhets- och riskbedömning är obligatorisk för att planera och genomföra anpassningsåtgärder och för att prioritera resurser. De identifierar vilka regioner, sektorer eller systemkomponenter som är särskilt drabbade av klimatförändringarna och var det finns ett akut behov av anpassning.

Europeiska miljöbyrån har regelbundet offentliggjort rapporter om klimatförändringar, konsekvenser och sårbarhet i Europa sedan 2004. I den senaste utgåvan (2017) bedöms trender och prognoser för klimatförändringarna och deras effekter i hela Europa på grundval av 35 indikatorer. I rapporten granskas också utvecklingen av anpassningspolitiken på europeisk, transnationell och nationell nivå samt utvecklingen av den underliggande kunskapsbasen. European Climate Data Explorer i samarbete med Copernicus klimatförändringstjänst ger en uppdaterad version av de olika klimatfaktorerna och indikatorerna. Inom ramen för EU:s uppdrag för klimatanpassning har EEA tagit fram en resultattavla för anpassning som ger en översikt över faror, effekter, exponering, sårbarheter och anpassningsåtgärder på lokal och regional nivå.

GD Klimatpolitik och Europeiska miljöbyrån inledde 2022 utarbetandet av den första europeiska klimatriskbedömningen (EUCRA) för att bedöma nuvarande och framtida klimatförändringseffekter och risker som rör miljön, ekonomin och samhället i stort i Europa.

Destination Earth (DestinE), ett flaggskeppsinitiativ från kommissionen för att utveckla en mycket exakt digital modell av jorden på global nivå, kommer att övervaka, simulera och förutsäga samspelet mellan naturfenomen och mänsklig verksamhet. Syftet med de digitala tvillingarna kommer att vara att hjälpa oss att vara bättre förberedda på att reagera på större naturkatastrofer, anpassa oss till klimatförändringarna och förutsäga de socioekonomiska effekterna.

DRMKC - Risk Data Hub är en GIS-webbplattform som hjälper planerare och beslutsfattare att hantera klimatförändringarnas effekter. Den tillhandahåller flera resultattavlor med uppgifter om risk, sårbarhet, ekonomiska skador och mänskliga förluster i hela Europa till följd av farliga händelser. Instrumentpanelen för riskuppskattning vid DRMKC:s riskdatacentral innehåller risknivån för olika tillgångar och faror på landsnivå, Nuts 2-nivå och Nuts 3-nivå. Vulnerability Dashboard innehåller ett index med fyra dimensioner av sårbarhet som fångar upp den systemiska sårbarheten för katastrofer på landsnivå, Nuts 2-nivå och Nuts 3-nivå. Resultattavlan för förluster och skador ger slutligen förluster till följd av en rad faror, per år och totalt, både när det gäller ekonomiska konsekvenser och drabbade personer.

Vägledning om hur man bedömer risker och sårbarheter finns i verktyget för anpassningsstöd (AST) och i verktyget för stöd till stadsanpassning (UAST), särskilt steg 2 – Bedömning av risker och sårbarheter i samband med klimatförändringar.

Klimattjänster

Den globala ramen för klimattjänster möjliggör bättre hantering av riskerna med klimatvariationer och klimatförändringar genom utveckling av vetenskapsbaserad klimatinformation och klimatprognoser och dess införlivande i planering, politik och praxis på global, regional och nationell nivå. I Europa ger Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) tillgång till data och information om tidigare och framtida klimatförändringar till stöd för anpassning till och begränsning av klimatförändringar. C3S har gjort en klimatdatabutik tillgänglig , som ger kvalitetssäkrad information om jordens tidigare, nuvarande och framtida klimat. Riktad klimatinformation för specifika sektorer och politikområden görs i allt högre grad tillgänglig genom det sektoriella informationssystemet C3S (C3S SIS).  Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS)tillhandahåller regelbundet uppdaterade uppskattningar av dagliga koldioxidutsläpp för alla EU-länder på grundval av aktivitetsdata för sex sektorer. Varje år sedan början av 2018 har C3S publicerat European State of the Climate-rapporten, som ger en översikt över årets årliga och säsongsbetonade klimat och de viktigaste trenderna under de senaste årtiondena. År 2022 utarbetades denna rapport tillsammans med Meteorologiska världsorganisationen. Dessutom utvecklas och implementeras klimattjänster i många länder (se landssidorna).