Stormflodsgrindar och översvämningsbarriärer

På grund av de tekniska lösningarnas komplexitet, de betydande kostnaderna för konstruktion och underhåll och de möjliga förväntade miljöeffekterna krävsett brett och långvarigt deltagande av berörda parter och allmänheten. Dessutom kräver dessa strukturer i allmänhet ett förfarande för miljökonsekvensbedömning som enligt EU:s MKB-direktivmåste säkerställa rätten att få tillgång till information och att delta i beslutsprocessen på miljöområdet. På samma sätt fastställs i EU:s översvämningsdirektivochEU:sramdirektiv för vatten förfaranden för allmänhetens deltagande som även kan avse dessa projekt. 

Byggfasen kräver omfattande rådgivning med ingenjörer, lokalsamhällen, icke-statliga organisationer, lokala myndigheter och företrädare för politiska sektorer som kan påverkas av åtgärden (t.ex. fiske, sjötransport, turism osv.). Ett starkt politiskt stöd och ett brett allmänt samförstånd, tillsammans med en långsiktig vision, behövs för att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av sådana komplexa åtgärder. 

Stormflodsportar och översvämningsbarriärer ger en hög grad av skydd för lågliggande kustområden genom att tillhandahålla en fysisk barriär mot översvämningar. De används särskilt för att skydda mycket sårbara och värdefulla kustområden, stadsområden och infrastrukturområden. Befintliga grindar och barriärer (Nederländerna, Storbritannien, Venedig, Sankt Petersburg) har varit effektiva mot stormvågor. Användningen av mobila barriärer, i stället för fasta strukturer, gör att vattenvägarna kan förbli öppna under normala förhållanden. De gör det möjligt att begränsa de (miljömässiga, sociala och ekonomiska) konsekvenserna av en permanent stängning. Framgångsexempel på mobila hinder i världen delas genom I-Storms, det internationella nätverket för stormhinder. Syftet är att underlätta kunskapsutbyte och samarbete kring erfarenheter hos barriärplanerare och aktörer som står inför liknande utmaningar. 

En viktig begränsande faktor för stormflodsgrindarna är de höga kapital- och underhållskostnaderna, eftersom det krävs betydande investeringar för att bygga dessa strukturer och kontinuerligt underhålla dem. Miljökonsekvenserna av sådana åtgärder är en annan viktig fråga som bör beaktas. Byggandet av mobila barriärer kan orsaka stora modifieringar av naturliga miljöer och relaterad miljöpåverkan måste bedömas ordentligt och minimeras i designfasen. Om de används alltför ofta kan mobila grindar och översvämningsbarriärer begränsa vattenutbytet i livsmiljöer i flodmynningar och laguner. 

En annan viktig fråga är i vilken utsträckning dessa hinder kommer att förbli bärkraftiga inför framtida klimatförändringar och stigande havsnivåer. När det gäller London förväntas Thames Barrier fortsätta att skydda staden till sin nuvarande standard fram till 2070. Themsens mynningsplan 2100utformades för att kunna anpassas till olika havsnivåhöjningar och förändringar som påverkar mynningen. I planen identifieras olika alternativ för att förbättra eller ersätta Themsenbarriären. En fullständig översyn och uppdatering av planen planeras vart tionde år. 

Andra begränsande faktorer är kopplade till prognossystemens kapacitet att på ett tillförlitligt sätt förutsäga översvämningshändelsen i ett tidigt skede, vilket gör det möjligt att aktivera förfarandena för grindar som stängs i tid. Den tid som krävs för att undanröja hindren kan variera beroende på både specifika tekniska aspekter och komplexa förvaltningsfrågor inom hela området. Det kan innebära avbrott i navigering, hamntjänster och annan verksamhet. Fortlöpande investeringar i forskning och teknisk innovation är avgörande för att förbättra prognossystemens tillförlitlighet och precision och deras användning under driftsförhållanden. 

Slutligen kan det tekniska felet i systemet (t.ex. ett hinder som inte stängs ordentligt) uppfattas som en stor risk av allmänheten. Allmänhetens och de berörda parternas acceptans av arbetet kan främjas genom en övergripande öppenhet i beslutsprocessen. Korrekt deltagande av berörda parter, offentligt samråd och informativa workshoppar är bevisade medel för transparenta processinställningar. 

Stormflodsportar och översvämningsbarriärer ger en hög grad av skydd för tätorter och infrastruktur mot stormfloder och relaterade översvämningar. Jämfört med fasta grindar ger denna typ av infrastruktur en mer flexibel lösning. Det gör det möjligt att öppna vattenvägar under normala förhållanden för naturligt vattenutbyte och förflyttning av vattenlevande arter samt för mänsklig verksamhet som sjöfart och fiske. 

Stora kapital- och underhållskostnader krävs för att utforma, bygga och underhålla stormflodsportar och översvämningsbarriärer. Investeringar i övervakning av hydrologiska parametrar, översvämningsprognoser och varningssystem måste också säkerställas för att förbättra robustheten och precisionen hos den information som behövs för att systemet snabbt ska kunna aktiveras. 

Uppförandet av Themsenbarriären kostade 535 miljoner brittiska pund 1982 (cirka 1,7 miljarder brittiska pund eller 2,5 miljarder euro 2007), enligt den brittiska miljöbyrån. Driftskostnaderna uppgår till cirka 8 miljoner brittiska pund per år (cirka 9,5 miljoner euro i 2013 års priser). Att bygga Mose-systemet (inklusive fyra mobila barriärer vid Venediglagunens inlopp) kostade 5,49 miljarder euro, enligt officiella uppskattningar. I beräkningen ingår också två ytterligare verksamheter, dvs. omkvalificering av Venedigs Arsenals anläggningar för underhåll och drift av MOSE-systemet och de omkvalificeringsarbeten som krävs för att förbättra integreringen av de mobila hindren i lagunmiljön. 

EU:s översvämningsdirektiv utgör en rättslig ram för översvämningsåtgärder och försvar. Eftersom det rör sig om stora infrastruktursystem kommer stormutbrottsgrindar ochöversvämningsbarriärer sannolikt att ingå i den översvämningsskyddsplansom krävs enligt direktivet, som genomgåren strategisk miljöbedömning (direktivet omstrategisk miljöbedömning). Som koastalarbeten omfattas stormflodsgrindar och översvämningsbarriärer av bilaga II till miljökonsekvensbedömningen: Medlemsstaterna beslutar om huruvida projekten i bilaga II ska genomgå ett MKB-förfarande, antingen från fall till fall eller när det gäller tröskelvärden och kriterier. 

Konstruktionen av dessa komplexa och ofta storskaliga tekniska lösningar är en lång process som måste föregås av en detaljerad modellerings-, bedömnings-och konstruktionsfas. Normalt tar det mmalm mer än 15 år. 

Stormflodsgrindar och översvämningsbarriärer har en lång förväntad livslängd (mer än 50 år). Kontinuerligt underhåll behövs för att säkerställa deras hela livslängd och korrekta funktion utan risker. Det är också viktigt att övervaka potentiella effekter på miljön.