Genomförande av den integrerade generalplanen för kustsäkerhet i Flandern

Den flamländska kusten är 67 km lång och består till största delen av sandstränder. Det omfattar 460 hektar sanddyner som ger ett naturligt skydd mot havet och skyddas och förvaltas av Coastal Division (en del av byrån för sjöfartstjänster och kust – den flamländska regeringen) med en vision om hållbar användning och utveckling.

Kustlinjen används intensivt, inklusive tio kuststäder, skyddade med havsmurar. Bland dessa är Zeebrugge och Ostende värd för viktiga kommersiella hamnar med anslutna industriområden. Samma städer, tillsammans med Nieuwpoort och Blankenberge, är också platsen för viktiga fritidshamnar. Förutom mänsklig verksamhet innehåller den flamländska kusten också värdefulla naturområden, såsom tidvatteninloppet vid gränsen till Nederländerna, som kallas Zwin. Dessutom bildar låglänta poldrar i inlandet ett 15 km brett översvämningsbenäget område där cirka 400 000 människor bor.

De första sårbara punkterna i kustförsvaret hade bedömts inom ramen för en studie som genomfördes av kustavdelningen inför utarbetandet av generalplanen. Studien hade visat att ungefär en tredjedel av den flamländska kusten inte var tillräckligt skyddad mot allvarliga stormhändelser (dvs. sådana med en sannolikhet på 0,1 % per år). Höjning av havsnivån och andra klimatförändringsrelaterade effekter (t.ex. förändringar i storm- och nederbördsintensitet och nederbördsfrekvens) kan förvärra denna sårbarhet. Under generalplanens genomförandefas har säkerhetsnivån för hela den flamländska kusten omprövats genom regelbundna analyser (var sjätte år) och efter allvarliga stormhändelser, uppdatering av översvämningskartor och beräkning av kvarstående risker efter genomförandet av åtgärder.

Huvudsyftet med huvudplanen för kustsäkerhet, som godkändes 2011, är att förbättra skyddet av den flamländska kusten mot effekterna av stormar (upp till 1 000 års återvändandeperiod) och havsnivåhöjning (+30 cm) senast 2050. Långsiktiga mål, med tanke på de nya utmaningar som klimatförändringarna medför och uppdaterade prognoser för havsnivåhöjningen, övervägs nu inom projektet ”Kustvisie”. Det lanserades 2017 och syftar till att skydda kusten efter 2050.

Åtgärderna planeras med tanke på kustens dynamiska karaktär, med ett övergripande mål som syftar till en hållbar utveckling av kustområdet. Miljömål, ekonomiska mål, sociala mål, kulturmål och rekreationsmål ingår i planen för att hitta en balans mellan alla komponenter och med samhällsdeltagande och berörda parters deltagande.

I mars 2007 tog kustavdelningen initiativ till en integrerad översiktsplan för kustsäkerhet (Masterplan Kustveiligheid) för att skydda Flandern mot extrema översvämningar i dag och i framtiden (2050). Extrema översvämningshändelser definierades som de som är förknippade med stormar med en återkomstperiod på 1: 1000 år. Huvudplanen syftar till att säkerställa samma skyddsnivå under nuvarande förhållanden och vid en höjning av havsnivån med 30 cm fram till 2050.

Innan generalplanen färdigställdes fanns det mellan 2004 och 2010 en beredskapsplan för genomförandet av de flesta kritiska arbeten. Detta gjorde det möjligt att lösa de mest akuta problemen och täcka kortsiktiga risker. Dessa risker kartlades i en studie som ingick i utarbetandet av översiktsplanen. Framför allt har de nödåtgärder som vidtagits gett skydd mot stormar med en återvändandeperiod på minst 1:100 år längs hela kustlinjen.

Den flamländska regeringen godkände översiktsplanen för kustsäkerhet den 10^juni 2011, efter att den godkänts av de tio flamländska kuststäderna och kustsamhällena.

Arbetet påbörjades 2011. Ambitionen är att skydda de mest kritiska områdena så snart som möjligt. På webbplatsen Kustveiligheid (kustsäkerhet) finns information om specifika åtgärder som planeras i varje kustsamhälle samt om hur arbetet fortskrider. I översiktsplanen ingår både gröna och grå åtgärder.

Gröna åtgärder består av strand- och dynnäring. Det tillstånd som förbundsregeringen beviljade efter en miljökonsekvensbedömning gör det möjligt att utvinna cirka 20 miljoner kubikmeter sand – hämtad från den belgiska delen av Nordsjön – under en tioårsperiod, vilket ger fullt stöd till näring till stränder och sanddyner. Stränder och sanddyner övervakas varje år för att anpassa förvaltningen i enlighet med detta. Strandnäringens effektivitet utvärderas regelbundet med hjälp av en 6-årsplan för att svara på fortfarande förekommande erosion och klara av framtida havsnivåhöjning. De volymer som behövs för underhåll uppskattas till cirka 500 000 kubikmeter per år.

Under perioden 2011–2018 slutfördes planerade strandnäringar och reparationer till följd av kraftiga stormskador (t.ex. efter stormen ”Sinterklaas” 2013 eller stormen ”Dieter” 2017) i de riskområden som identifierats i översiktsplanen. Andra mindre näringsinsatser genomfördes på andra platser för att stärka hela kustområdet. Dessutom genomfördes påfyllning av land i oktober 2017 i Nieuwpoort. Denna strandnära näring syftar till att säkerställa stabilisering och tillväxt av en intetsägande tidvattenstrand (våt strand). Detta fungerar som en naturkompensationsåtgärd för arbeten som utförs i och runt hamnen i Oostende. Å andra sidan förstärker det de insatser som görs i de angränsande strandavsnitten, vilket försenar erosionen av stranden.

Sandpåfyllning eller hydraulisk påfyllning utförs så mycket som möjligt på ett miljövänligt sätt, för att minimera eventuella störningar i kustekosystemet. Ett övervakningsprogram infördes för större projekt för att bedöma miljöpåverkan omedelbart efter det att arbetena hade slutförts och efter det att miljöåtervinningen hade utvecklats med tiden.

Grå åtgärder (t.ex. renovering av sjödyk- och stormväggar) har genomförts i områden där strandnäringen inte kunde uppfylla de önskade säkerhetsstandarderna. Dessa skyddsåtgärder har utformats för att minimera deras höjd och optimera deras rumsliga integration, vilket förbättrar rekreationsmöjligheterna. I Oostende slutfördes förstärkningen och renoveringen av Albert I-promenaden, med en mobil stormöverspänningsbarriär 2012. Promenaden var ansluten till den färdiga renoverade Zeeheldenplein (havshjältarnas torg). Detta är ett ”vågdämpande” torg som skyddar staden och erbjuder, som ett exempel på attraktiv arkitektur, rekreationsmöjligheter. Insatsen är en del av en bredare plan för att skydda stadsområdet som riskerar att drabbas av översvämningar. Detta inkluderar regelbunden strandnäring och skapandet av en ny stor strand skyddad av en damm byggd vinkelrätt mot kusten.

Stormväggar på renoverade vallar byggdes på Wenduine (2015) samt i Marina of Blankenberge (färdigställd 2019), i kombination med en fullständig förnyelse av de två områdena. Arbetet med utbyggnaden av vallen som skyddar Zwin, det mest kända naturreservatet vid den flamländska och nederländska kusten, inleddes 2016 och slutfördes som en viktig del av de storskaliga arbetena för att bevara detta reservat. Under 2018 började byggandet av en roterande stormöverspänningsstålbarriär i hamnkanalen Nieuwpoort, för att skydda staden och inlandet mot höga vattennivåer under kraftiga stormar. Arbetet kommer att ta mer än tre år.

Under 2019 genomfördes flera studier för att utforma de nödvändiga åtgärderna mot stormarna i Zeebrugge, Mariakerke-Raversijde (Oostende) och Oostende (anslutning till Zeeheldenplein). Dessa projekt planeras starta under 2020.

Med tanke på den dynamiska utvecklingen av den flamländska sandkusten görs en omfattande utvärdering av de genomförda åtgärderna vart sjätte år för att säkerställa att alla kustavsnitt som anges i översiktsplanen uppfyller följande säkerhetsnormer:

• Vid stormtoppen får det havsvattenflöde som kan rinna över skyddslinjen inte överstiga 1 l/m/s, vilket säkerställer att stabiliteten i intilliggande byggnader inte äventyras.
• Eventuell erosion av sanddynerna under stormen får inte sträcka sig till det första bostadsområdet.
• De återstående sanddynernas volym efter stormnedslaget ska vara tillräcklig för att undvika ett brott i sanddynernas bälte.
• Sjövallens foder bör förbli stabilt under en storm för att undvika ett brott.

Kusterosion och effekterna av nya stormar följs noga genom flygplan som flyger över stranden (två gånger om året) och sanddyner (en gång vart tredje år). Med hjälp av LiDAR-teknik (Light Detection And Ranging) skapas höjdkartor över stränder och sanddyner, vilket möjliggör kontroll av kusterosion och planeringsåtgärder.

Den andra bedömningen slutfördes 2017. Det visade sig att skyddsnivån har höjts kraftigt i de områden där alla planerade åtgärder har genomförts. På vissa andra platser, där åtgärderna ännu inte har genomförts eller inte har genomförts fullt ut eller kräver ständig näring, uppnås inte säkerhetsnivåerna fullt ut. Nästa steg mot kustsäkerhet är säkerhetsbedömningen av den befintliga hamninfrastrukturen som slussar och grindar till en tusenårig stormhändelse (motsvarande en sannolikhet för att en sådan storm inträffar på 0,1% på ett år).

Under utarbetandet av generalplanen ägnades särskild uppmärksamhet åt kommunikation och berörda parters deltagande (inbegripet frågeformulär, presentationer, broschyrer, nyhetsbrev osv.). Samrådet med berörda parter genomfördes särskilt genom en styrkommitté och en rådgivande nämnd. Styrkommittén består av företrädare för olika regeringar och förvaltningar på provinsiell, flamländsk och belgisk nivå. Den rådgivande nämnden består av direkta och lokala intressenter från kustsamhällen och kuststäder, naturorganisationer, yachtklubbar, strandklubbar och den lokala ekonomin, inklusive horeca (hotell, restaurang och catering). Samma samrådsorgan deltar också i genomförandet av åtgärderna i översiktsplanen. Dessutom utarbetas ett kommunikationsprogram som omfattar information riktad till den breda allmänheten. Den omfattar arbetets fortskridande och offentliggörandet av webbplatsen Kustveiligheid som ger information om planerade och genomförda åtgärder.

I översiktsplanen identifieras tydligt de mest kritiska områdena i kustsystemet, vilket gör det möjligt att optimera resursanvändningen och fokusera på verkliga prioriteringar. Andra framgångsfaktorer är:

• Antagandet av en integrerad strategi som bygger på integrering av gröna (strand- och dynnäring) och gråa (återgångsvallar för stormar, breddning av havsväggar med stillastående vågbassäng, stormflodsbarriär) skyddsåtgärder.
• Kombinationen av skyddsåtgärder och åtgärder för stadsomskolning, såsom i fallet med staden Oostende, där kustskyddet integrerades med hamnförbättringen, renoveringen av strandpromenaden och uppförandet av underjordisk parkering.
• Antagandet av en tvådelad tidsvision, som omfattar både den kortsiktiga vision som syftade till att förbättra skyddet av områden som för närvarande är i riskzonen och en långsiktig vision (2050) som syftade till att tillhandahålla den önskade skyddsnivån även i framtiden. I detta avseende kommer projektet Coastal Vision att ge en mer långsiktig bild av den flamländska kusten med en tidshorisont fram till 2100.
• Ett brett deltagande av berörda parter, både under utformnings- och genomförandefaserna av generalplanen.

Huvudplanen för kustskydd är ganska ambitiös och kräver därför kontinuerligt engagemang och tekniskt och ekonomiskt stöd. Detta krävs i framtiden för att inte begränsa det fullständiga genomförandet av identifierade åtgärder. Särskild uppmärksamhet ska också ägnas åt övervakning och bedömning av potentiella ekologiska effekter av planerade insatser, särskilt näring till stränder.

Genomförandet av vissa åtgärder har stött på lokala problem, t.ex. i Nieuwpoort, när det gäller den nyligen planerade stormflodsbarriären. Ytterligare åtgärder vidtogs i detta fall för att möta både miljöproblem (inblandning av kontrollbyggnaden med fåglar) och fritidsbåtsektorns krav (ökning av flödeshastigheten på grund av förträngningen av sektionen). Genom att sänka höjden på kontrollbyggnaden och avsluta den med ett icke-reflekterande skikt uppfylldes kraven från fågellivsspecialisterna. Genom att lägga till extra kulvertar i distanserna på stormöverspänningsbarriären minskade förträngningen av den våta sektionen med en minskning av flödeshastigheterna genom passagen.

Den flamländska regeringens totala investeringskostnad för generalplanen för kustsäkerhet är cirka 300 miljoner euro. Denna uppskattning omfattar inte kostnader för arkitektonisk utveckling av grå skyddsåtgärder som syftar till att bevara eller till och med förbättra de lokala arkitektoniska värdena och rekreationsvärdena. Dessa kostnader täcks av kustkommunerna. Underhållskostnaderna för de nya stränderna (dvs. bevarande av säkerhetsförhållandena efter strandnäring) är cirka 8 miljoner euro per år.

De huvudsakliga fördelarna är kopplade till huvudplanens mål, dvs. att skydda kustsamhällen mot stormhändelser med en årlig sannolikhet på 0,1 %, under nuvarande förhållanden och vid stigande havsnivåer (upp till 30 cm år 2050). Kustskyddet innebär att man bibehåller mänsklig verksamhet vid kusterna, särskilt följande: Bostadsanvändning av kustområden, turism, hamnar och industriverksamhet. Bredare stränder och utformning av havsväggar som optimerar deras integration i det befintliga kustområdet kommer sannolikt att generera fördelar när det gäller turism. Övervakningsprojekt och studier som genomförs för att bedöma insatsernas miljöpåverkan och de genomförda lösningarnas effektivitet ger användbar information för forskningsändamål och framtida förvaltningsverksamhet.

Huvudplanen är förenlig med målen i det europeiska översvämningsdirektivet (2007/60/EG).

Huvudplanen för kustsäkerhet ingår i anpassningsåtgärderna i Belgiens nationella klimatförändringsstrategi och har utarbetats inom ramen för åtgärd 1.34 i den flamländska delen av Belgiens nationella anpassningsplan.

Arbetet inleddes 2011 och pågår fortfarande. I början av 2020 genomfördes eller upphandlades 2/3 av den totala budgeten.

Skyddsmålen i generalplanen har fastställts för att skydda flamländska kustområden senast 2050. Efter denna tidshorisont inleddes 2017 ett nytt projekt (Kustvisie) för att hålla den flamländska kusten säker, med uttrycklig hänsyn till de nya utmaningar som klimatförändringarna medför.

Peter Van Besien
Flemish Government
Agency for Maritime and Coastal Services, Coastal Division
E-mail: peter.vanbesien@mow.vlaanderen.be

Kustveiligheid (kustsäkerhet) webbplats och översiktsplan Kustveiligheid (huvudplan för kustsäkerhet).