Anpassning av jordbruket till våtare och torrare klimat: Tullstorp ström Project (Sverige)

Tullstorp är en 30 km lång bäck som ligger på Skånes södra slättland i ett område med mycket bördig mark, med stor jordbruksproduktion. Från 1800-talet och framåt ökade jordbruksarealen gradvis (den utgör nu 85 % av avrinningsområdets yta) samtidigt som de våtmarker som historiskt sett funnits i området minskade. Som en del av jordbruksutvecklingen kanaliserades Tullstorp Ström i början av 1900-talet. År 2009 klassificerades flodens ekologiska tillstånd som ”dåligt” enligt EU:s ramdirektiv för vatten, vilket krävde stora restaureringsinsatser för att uppnå ett gott ekologiskt tillstånd senast 2027.

Den senaste tidens extrema väderförhållanden, med en extremt våt period under sommaren och hösten 2017 och vattenbrist sommaren 2018, innebar nya utmaningar för jordbruket i Tullstorps avrinningsområde, vilket krävde en ny integrerad förvaltning av vattenresurserna mot bakgrund av klimatförändringarna. Även om förväntade mildare temperaturer kan ge fördelar för jordbruket på grund av en förlängd odlingssäsong, särskilt i norra Europa, förväntas extrema väderhändelser, med värmeböljor, översvämningar och stormar, orsaka allvarliga skador på grödor i alla europeiska länder (EEA,2019). Torka kommer att öka behovet av bevattning, och detta kan orsaka konflikter för vattenanvändning bland markägare och med andra vattenanvändare. Dessutom förväntas rikligare nederbörd öka trycket på dräneringsanläggningarna i den mark som används för jordbruk.

Huvudsyftet med Tullstorps första restaureringsprojekt (som inleddes 2009) var att minska näringsbelastningen i Östersjön, förbättra vattendragets ekologiska status, lösa översvämningsproblem och underlätta markägarnas övergripande förvaltning av vattendraget. Sekundära mål var ökad biologisk mångfald och ökade möjligheter till rekreation.

Som svar på de ogynnsamma väderhändelserna 2017–2019 utvidgade projektet Tullstorp stream 2.0 (som inleddes 2019) den ursprungliga omfattningen av det första projektet för att mer specifikt ta hänsyn till klimatförändringarnas effekter på jordbruksarealen och motverka problemen med en alltmer sårbar vattenresurs, med översvämningar omväxlande med perioder av svår torka. Huvudsyftet med Tullstorp ström 2.0-projektet är därför att skapa multifunktionella våtmarker för att lagra överskottsvatten och ”skörda” det från lagringen i ett återcirkulerande bevattningssystem under perioder av vattenbrist.

Det övergripande målet för hela projektet (Tullstorp strömprojekt och Tullstorp strömprojekt 2.0) är att uppnå både ekologiska och ekonomiska fördelar för markägarna som ökar territoriets övergripande motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter.

Det första Tullstorp-projektet omfattade åtgärder som återmeandering, återställande av flodbädden, skapande av lagringsområden för översvämningar, skapande och återställande av buffertremsor och våtmarker. Projektets mål att uppnå en våtmarksareal på 200 ha uppnåddes 2021: Över 50 våtmarker anlades eller restaurerades och 25 km av bäcken restaurerades också. Hittills har projektet minskat älvens kvävehalt med 30 % och fosforhalten med 50 %.

Det andra Tullstorp strömprojektet (Tullstorp strömprojekt 2.0) fokuserar på ett system som kombinerar: i) multifunktionella vattenreservoarer, ii) återcirkulerande bevattning och iii) anpassade dräneringssystem för att anpassa jordbruksproduktionen till extrema väderförhållanden. Multifunktionella vattenreservoarer i detta projekt definieras som våtmarkssystem som främst skapas för att lagra ytvatten och näringsämnen så att det lagrade vattnet kan användas som en ny vattenkälla för bevattning. Våtmarker är vanligtvis multifunktionella eftersom de tillhandahåller en mängd olika ekosystemtjänster, inklusive reglering av vattenflöde, bevarande av biologisk mångfald, eutrofieringskontroll och koldioxidbindning. Recirkulerande bevattning är ett system som returnerar största möjliga volym av ytvatten och näringsämnen som lagras i en multifunktionell reservoar för att odla grödor genom att minimera energiförbrukningen och vattenförbrukningen. Skräddarsydd dränering är ett system som, baserat på de fysiska förhållandena och dräneringsbehovet, utnyttjar så mycket som möjligt ytvatten och näringsämnen som den återcirkulerande bevattningen och den naturliga nederbörden ger till fältet.

Inom Tullstorp strömprojekt 2.0 pågår en pilotinsats för att återställa befintliga tidigare sockerbruksdammar som matas med vatten från dräneringssystemet, från dagvatten och från Tullstorp ström.

Ett övervakningsprogram pågår för att bedöma effekterna av det första Tullstorp-projektet. En provtagningsplats, belägen i den nedre delen av projektområdet, används för att bedöma insatsernas övergripande effekter. Övervakningen omfattar flodflöde, vattenkvalitet och djurparksbentossamhällen. Fiskundersökningar genomförs också årligen på fem till sju älvstationer. En fullständig utvärdering av effektiviteten hos de pilotprojekt som pågår inom Tullstorp stream project 2.0 kommer att vara avgörande för att stödja ett framtida fullskaligt genomförande.

Det övergripande Tullstorp stream-projektet drevs helt och hållet av Tullstorp Stream Economic Association. Föreningen bildades 2009 tillsammans med markägare och andra intressenter i avrinningsområdet för att främja ett mer integrerat och holistiskt tillvägagångssätt för att lösa områdets utmaningar och samordna de tidigare småskaliga och isolerade insatserna som utförs på enskilda små våtmarker. Föreningen (för närvarande 60 medlemmar) blev genom sin styrelse med företrädare för intressenter (7 medlemmar) ansvarig för projektets genomförande. Ett konsultbolag (Naturvårdsingenjörerna AB, Hässleholm) har en nyckelroll i genomförandet av projektet.

Föreningen har utvecklat ett unikt koncept för restaureringsprocessen, numera känt som ”Tullstorpmetoden”. Metoden bygger på markägarnas starka engagemang, bottom-up-strategi, frivilligt deltagande och lärande genom att göra genom demonstrativa framgångsfall.

Omfattande informationskampanjer genomfördes av föreningen med deltagande av massmedier och anordnande av konferenser och möten. Detta ledde till ett tidigt godkännande av projektet av Länsstyrelsen, efter några månader från projektutformningen.

Möjligheten att uppnå flera mål (ekologiska, ekonomiska och sociala fördelar) genom en helhetssyn är den viktigaste framgångsfaktorn för projektet som motiverade markägare att aktivt delta i projektet. Den nedifrån och upp-strategi som tillämpas i detta initiativ, som starkt stöds och uppmuntras av berörda parter, gav en stark känsla av egenansvar och underlättade godkännande och genomförande av projekt. Markägarna uppmuntrades också att delta i projektet eftersom de fick ekonomisk ersättning för de arealer som ingår i restaureringen av vattendraget och bidrag för de arealer som ingår i restaureringen av våtmarker.

Den ekonomiska förening som ledde projektet hjälper för närvarande markägarna i ett annat avrinningsområde (Ståstorp ),att använda Tullstorp-metoden för restaurering av deras vattendrag, vilket visar projektets överförbarhetspotential till andra områden som lider av liknande utmaningar.

Den största utmaningen är finansieringen. Dessa åtgärder är i själva verket ganska kostsamma och det nuvarande finansieringssystemet i Sverige (genom Landsbygdsprogrammet) kan endast stödja åtgärder som återställande av floder och våtmarker, men ännu inte byggandet av avrinningsområden och bevattningssystem. Efter slutförandet av pilotprojektet som pågår inom Tullstorp strömprojekt 2.0 kommer identifieringen av offentlig finansiering att vara avgörande för att stödja ett fullskaligt genomförande av projektet.

Andra utmaningar är relaterade till den långa tid som behövs för att slutföra alla insatser som är svåra att accepteras av deltagarna och dämpar den inledande entusiasmen.

Att lagra överskottsvatten under våta perioder för användning under torra perioder förväntas vara ett mycket effektivt och hållbart sätt att klimatsäkra svenskt jordbruk. Valet att använda multifunktionella våtmarker för att uppnå detta klimatrelaterade mål erbjuder flera fördelar såsom minskad eutrofiering, förbättrad biologisk mångfald, mer utrymme för naturen och ökade möjligheter till rekreation. Synergier med begränsning av klimatförändringarna uppnås också på grund av en förväntad minskad energiförbrukning för bevattning och på grund av våtmarkers potential för koldioxidbindning. Ekonomiska och samhälleliga fördelar härleds slutligen, eftersom grödor bättre kan motstå torka och intensiva regnperioder och markägare kan lita på en bättre förvaltad vattenresurs. Mer allmänt bidrar den helhetssyn som ligger till grund för projektet till att uppnå miljökvalitetsmålen i EU:s ramdirektiv för vatten och i EU:s från jord till bord-strategi som gör det möjligt att producera mer livsmedel och förvalta vattenresurserna på ett hållbart sätt.

Det första Tullstorp-projektet kostade cirka 60 miljoner kronor. Projektet finansieras huvudsakligen av Länsstyrelsen i Skåne.

Finansiering för förstudien och pilotprojekten i Tullstorp strömprojekt 2.0 beviljades genom LOVA-bidrag (lokala vattenförvaltningsprojekt) från Länsstyrelsen i Skåne, WWF och Region Skåne. Kostnaden för förstudien är 0,5 miljoner kronor och kostnaden för pilotprojektet (inklusive ledning, metodutveckling och pilotimplementering) är cirka 10 miljoner kronor.

Alla älvrestaureringsåtgärder som genomförs under Tullstorps första vattendragsprojekt och byggandet av multifunktionella våtmarker inom Tullstorps vattendragsprojekt 2.0 måste formellt godkännas av Miljödomstolen.

Åtgärder som genomförs inom ramen för projektet bidrar till att uppnå den goda ekologiska staten, som är ett primärt mål i ramdirektivet för vatten (2000/60/EG).

Det första Tullstorp-projektet startade 2009. Restaureringen av vattendraget delades upp i tre etapper, varav två har slutförts. Projektet är planerat att slutföras senast 2021. Tullstorp strömprojekt 2.0 inleddes 2019 med en inledande förstudie. Genomförandet av pilotprojekt pågår.

Alla lösningar som genomförs i detta fall är varaktiga på obestämd tid, särskilt om de underhålls regelbundet.

Christoffer Bonthron
Project Manager of the Tullstorp stream project.
bonthronchristoffer@gmail.com

Europeiska miljöbyrån, 2021. Naturbaserade lösningar i Europa: Policy, kunskap och praxis för anpassning till klimatförändringar och katastrofriskreducering