Anpassning till torka i våtmarker i regionen Attika, Grekland

Regionen Attika uppmanas att kombinera de behov som uppstår till följd av överbefolkning, olika mänskliga verksamheter och ofta konkurrenskraftig markanvändning genom lämplig och hållbar förvaltning och skydd av den naturliga miljön. Våtmarker utgör en betydande del av den naturliga miljön. De är viktiga ekosystem för bevarandet av olika arter. Dessutom tillhandahåller de kulturella ekosystemtjänster, som områden för rekreation, arkeologiska och kulturella platser. De tillhandahåller också reglerande ekosystemtjänster (genom att mildra torka och fungera som buffert mot ökande översvämningar) och tillhandahåller ekosystemtjänster (genom att lagra vatten och säkerställa livsmedelsförsörjningen). På så sätt skyddar våtmarker människors liv och deras ekonomiska verksamhet (t.ex. jordbruk, turism, fiske). Inom regionen Attikas territorium finns det fortfarande mer än 100 våtmarker, däribland vattendrag och deras flodmynningar, kustnära kärr och laguner, sjöar och anlagda (av människan skapade) våtmarker. De utgör nu ”öar med stor biologisk mångfald” i en i stort sett försämrad miljö och erbjuder invånarna i Attikaregionen . möjlighet att hålla kontakten med naturen.

Klimatförändringarna förväntas förvärra de befintliga effekterna av mänsklig verksamhet och sätta ytterligare press på dessa livsmiljöer. OrientGate-projektet (2012–2014), som samfinansierades av EU:s transnationella samarbetsprogram för sydöstra Europa, gav några första insikter om regionens sårbarhet för torka. Enligt projektresultaten förväntas sårbarheten för torka öka med 2100 från låga till måttliga nivåer enligt IPCC:s A1B-utsläppsscenario (scenario med medelhöga/höga utsläpp, nära det nyare RCP 6.0-scenariot). En minskning av nederbörden beräknades också under hösten i hela regionen fram till 2100 enligt samma scenario, medan små ökningar beräknades under våren. Nyare uppgifter tyder på att globala uppvärmningsnivåer över 1,5 °C till 2 °C kommer att leda till ökat tryck på vattenresurserna i Medelhavsområdet. Sannolikheten för mer extrem och frekvent meteorologisk, hydrologisk och jordbruksrelaterad torka kommer sannolikt att öka avsevärt, med 5–10 gånger mer frekvent torka i många Medelhavsregioner (första utvärderingsrapporten om Medelhavet, 2020). Detta fenomen förväntas få allvarliga konsekvenser för Attikas våtmarker eftersom de flesta av dem regnar. Dessutom förväntas de flesta av Attikas våtmarker drabbas av måttliga till stora konsekvenser på grund av synergin mellan försämrade förhållanden vid torka och antropogena ingrepp. Den regionala planen för klimatanpassning (RePACC) innehåller en uppdaterad sårbarhetsbedömning/riskanalys inom flera sektorer, bland annat ekosystem för biologisk mångfald/skogsbruk och vattenresurser/översvämningar. De tillämpar scenarierna RCP4.5 och RCP8.5 för två framtida perioder (2031–2050 och 2081–2100), vilket bekräftar att det brådskar att vidta åtgärder för att rädda våtmarker från klimatförändringar.

Samtidigt visar resultaten att de organ som är involverade i bevarandet av Attikas våtmarker har en anpassningsförmåga på medelnivå. I synnerhet finns det otillräckliga kunskaper om våtmarksekosystem och deras tjänster, brist på erfarenhet av användning och tolkning av klimatparametrar, en låg grad av nätverksarbete och utbyte av erfarenheter och god praxis, de behöriga organens operativa kapacitet på medellång nivå och tillgång till medel för genomförandet av anpassningsåtgärder. Samtidigt håller det civila samhället i Attikaregionen på att få en hög grad av förståelse för våtmarkernas roll för livskvaliteten.

För att bevara våtmarkerna i Attika levererade OrientGate-projektet en anpassningsstrategi och en handlingsplan. Dessa policydokument förväntas minska effekterna av de kombinerade effekterna av antropogena insatser och klimatförändringar på våtmarker. De förväntas också förbättra olika berörda parters förmåga att hantera klimatförändringarna.

I Attika har mer än 100 våtmarker registrerats, som omfattar bäckar och flodmynningar, kustnära kärr och laguner, sjöar och konstgjorda våtmarker. Deras betydelse ligger i deras ekologiska värden och bevarandevärden samt ekosystemtjänster för människors välbefinnande. Strategiska prioriteringar för att förbättra den naturliga miljön och medborgarnas livskvalitet är följande: Att bevara och/eller återställa våtmarker, förbättra deras ekologiska konnektivitet genom ett ”grönt bälte” och stödja deras användning för rekreation. Målet med OrientGate-projektet var att ta fram en strategi för anpassning till klimatförändringarna och en handlingsplan som i) övervakning och bedömning av miljökvaliteten i våtmarksområden i regionen Attika, ii) undersökning av framtida försämringar av torkan och iii) genomförande av en rad åtgärder som minskar våtmarkernas regionala sårbarhet för klimatförändringar.

Strategin för anpassning till klimatförändringarna, som utarbetats inom ramen för Orientgate-projektet, bygger på sju axlar. För var och en av dem har flera åtgärder med olika prioriteringar fastställts i handlingsplanen för våtmark i Attika. Det centrala konceptet för dessa åtgärder är bevarande och återställande av våtmarker från klimatförändringarnas effekter. Friska våtmarker kan i sin tur bidra till att skydda mot torka och extrema händelser, vilket utgör en viktig resurs för anpassning.

• AXIS I – Förbättring av kunskapen om våtmarker i Attika och effekterna av klimatförändringar: Åtgärd Ι-1: Kontinuerlig berikning av kunskapen om våtmarkerna i Attika, som ”öar med stor biologisk mångfald” och som integrerade delar (grön och blå infrastruktur) av stadsområden och områden utanför städer. Åtgärd Ι-2: Bedömning och regelbunden uppdatering av klimatindikatorer för torka/vattenbrist och översvämningar, med modeller för klimatprognoser, för regionen Attikas territorium, och undersökning av effekterna på den biologiska mångfalden. Åtgärd I-3: Säkerställa tillgång till data och information om våtmarker i Attika och klimatindikatorer samt övervaka genomförandet av strategin.
• AXIS II – Bevarande och återställande av våtmarksekosystem i Attika och deras tjänster samt anpassning till klimatförändringar: Åtgärd III-1: Avgränsa våtmarker och utse skyddade områden. Åtgärd III-2: Skydda, skydda, bevara och återställa. Åtgärd III-3: Bevara och förvalta Natura 2000-nätverkets våtmarker på ett hållbart sätt.
• Axis III – Hållbar användning av vattenresurser: Åtgärd ΙΙΙ-1: Förebygga och minska industriföroreningar.
• AXIS IV – Markanvändningsregler: Åtgärd ΙV-1: Främja konceptet kompakt och icke-förorenande stad.
• Axis V – Information, medvetenhet och ekoturism: Åtgärd V-1: Stärka program för information till och medvetenhet hos allmänheten om våtmarker i Attika och anpassning till klimatförändringarna. Åtgärd V-2: Utbildning för våtmarker och anpassning till klimatförändringar. Åtgärd V-3: Markera rikedomen av våtmarker i Attika, förbättra rekreation och ekoturism möjligheter.
• Axis VI - Förbättring av anpassningsförmågan när det gäller bevarande och förvaltning av våtmarker: Åtgärd VI-1: Stärka den offentliga förvaltningen och de lokala myndigheterna i beslutsprocessen och genomförandet av politik, åtgärder och lagstiftning om våtmarker.
• AXIS VII – Integrering av bevarande av våtmarker i företag: Åtgärd VIΙ-1: Främja innovation och entreprenörskap när det gäller bevarande av våtmarker, uppmuntra företag att anta metoder och verksamheter som gynnar bevarandet av våtmarker och undvika metoder och verksamheter som har en negativ inverkan på våtmarker.

Från september 2015 till april 2017 gjordes vissa framsteg mot genomförandet av handlingsplanen (åtgärd I-I i handlingsplanen för våtmark i Attika) inom projektet ” Improving knowledge and increasing awareness for wetland restoration in Attica Region”, finansierat av EES och Norges bidragsprogram för integrerad förvaltning av marina resurser och inlandsvattenresurser. Projektet förväntas öka kunskapen och medvetenheten om Attikas våtmarker som vattenrelaterade ekosystem som står inför allvarliga miljöproblem och förlust av biologisk mångfald.

De viktigaste projektresultaten var förbättrad tillgång till den miljöinformation som krävs för att skydda och återställa våtmarker, med ökad kunskap och medvetenhet om våtmarkers värde för anpassning till klimatförändringar. I synnerhet utarbetades den vetenskapliga dokumentationen för identifiering och avgränsning av 50 våtmarker, åtföljd av en analys av den biologiska mångfalden, större hot och förslag till återställande.

Våtmarksinformation lagrades i en fritt tillgänglig webbdatabas . En webb-GIS-plattform utvecklades för att visa olika rumsliga data, medan en online-atlas visar bilder och berättelser om Attika våtmarker, som beskriver deras miljövärde och de bevarandeåtgärder som finns.

För fyra vattenförekomster gjordes en detaljerad bedömning av vattenkvaliteten, bevarandestatusen för våtmarker och vattenförvaltningsbehoven: Vourkari (kustvåtmark i kommunen Megara) och sjön Koumoundourou (i kommunen Aspropyrgos) i västra Attika, mynningen av Pikrodafni Stream (i södra Aten) och nationalparken Schinias (kustvåtmark som ingår i EU:s Natura 2000-nätverk) i östra Attika.

Dessutom utarbetades en forskningsstudie inom ramen för Horizon 2020 SWOS Project (Hatziiordanou m.fl. 2019). Det avslöjade våtmarkernas potential att fungera som viktiga landskapselement (dvs. språngbrädor) som kan förbättra konnektiviteten och klimatresiliensen i Natura 2000-nätverket i regionen Attika. Forskningsresultat skulle kunna vara till hjälp för att prioritera bevarande och återställande mot bakgrund av EU:s politiska krav på biologisk mångfald för ett sammanhängande Natura 2000-nätverk och för att inte uppnå någon nettoförlust.

Som en del av åtgärderna för att genomföra åtgärd II-1 i handlingsplanen för våtmark i Attika, efter miljökarakteriseringen, utformades våtmarken i Vourkari som en ”regional park” genom ett presidentdekret i mars 2017. Dessutom kompletterades den officiella avgränsningen av 15 våtmarker och införlivades i den nationella lagstiftningen (lag 4559, augusti 2018), som omfattar en total areal på mer än 460 hektar. Lagen förbjuder alla bygglov och all verksamhet som försämrar våtmarkernas ekologiska status, inklusive vattendränering. Detta stöder bevarandet av våtmarker från de kombinerade effekterna av klimatförändringar och mänsklig verksamhet.

Dessutom anordnades initiativ för att öka miljömedvetenheten och utbildningsevenemang för att skapa ett samarbetsutrymme där olika berörda parter bidrar till en förbättrad förvaltning av våtmarker i ett framtidsperspektiv som domineras av klimatförändringar (se avsnittet om berörda parters deltagande).

Från början av OrientGate-projektet engagerade Attikaregionen ett brett spektrum av intressenter och genomförde flera åtgärder för att öka medvetenheten om våtmarkernas värde, även i samband med klimatförändringar, genom medier, workshoppar, utbildningsseminarier och informationsmöten. Strategin och planen för anpassning av våtmarker följde således en bred deltagandeprocess. Attikas regionala myndighet drev hela processen och utarbetade en färdplan för att främja genomförandet av åtgärderna i planen, medan det grekiska biotopvåtmarkscentrumet tillhandahöll det vetenskapliga stödet. Samarbetet utvidgades till centrala, regionala och lokala tjänster och myndigheter, forskningsorgan, miljöorganisationer och medborgare. Även om de deltog i mindre utsträckning tillhandahöll de sin kunskap, erfarenhet och praxis inom anpassningsprocessen.

När det gäller det faktiska genomförandet av handlingsplanen är de berörda myndigheterna den centrala regeringen för lagstiftningsrelaterade frågor och de lokala förvaltningarna (regionen Attika och dess kommuner) för genomförandet av insatserna. För vissa av Attikas våtmarker, som betecknas som Natura 2000-områden, är förvaltningsorganet för nationalparken Schinias Marathon, Hymettus och sydöstra Attika också en relevant myndighet för genomförandet av handlingsplanen.

I slutet av 2014 hölls ett utbildningsseminarium med titeln ”Adaptation strategy for Attica Wetlands: Assessment of wetland vulnerability index” och ett öppet spridningsevenemang anordnades. Under seminariet fick omkring 30 deltagare från offentliga tjänster i regionen Attika, icke-statliga organisationer, forskningsinstitut och deltagare från andra länder (Serbien och Rumänien) praktisk utbildning om metoden för bedömning av sårbarhetsindikatorer för våtmarker. Under spridningsevenemanget fick omkring 80 deltagare information om den förväntade ökningen av Attikas våtmarkssårbarhet för torka och om handlingsplanen för anpassning. Deltagarna kom från lokala och nationella myndigheter, icke-statliga organisationer, forskningsinstitut och intressenter från andra sektorer, t.ex. arkeologer.

Under 2015 genomförde regionen Attika ett satellitevenemang under den gröna veckan 2015 ”Öka stödet för att återställa våtmarken i Brexiza, i regionen Attika, Grekland”. Under denna händelse upplevde nästan 90 besökare den biologiska mångfalden i Brexiza våtmark och den viktiga arkeologiska platsen för det romerska stora templet av de egyptiska gudarna. Detta evenemang inledde dialogen om återställande av våtmarker i Brexiza och skydd av den biologiska mångfalden och om genomförandet av handlingsplanen för anpassning för regionen Attika.

Alla dessa evenemang anordnades av regionen Attika och stöddes vetenskapligt av Greek Biotope Wetland Centre. Deltagarna var mycket motiverade och visade stort intresse för att öka sin kunskap och kapacitet för att kunna vidta åtgärder mot klimatanpassning och bevarande av våtmarker.

Regionen Attika var också en av de främsta initiativtagarna till det projekt som finansierades genom EES- och Norgebidragen (Förbättra kunskapen och öka medvetenheten om restaurering av våtmarker i regionen Attika). Den regionala regeringen samarbetade med andra partner som Goulandris Natural History Museum - Greek Biotope / Wetland Centre, Management Body of National Park of Schinias Marathon samt givarpartnern (Norge Institute of Bioeconomy Research -NIBIO). Flera offentliga evenemang anordnades för att demonstrera projektets resultat och resultat.

Andra aktiviteter med deltagande av berörda parter genomfördes för utarbetandet av Attikas regionala plan för anpassning till klimatförändringar (RePACC), som bedömer sårbarheten och analyserar klimatförändringarna inom flera sektorer (jordbruk, fiske, skogsbruk, vattenresurser osv.). En videokonferens i juli 2020 var särskilt inriktad på sektorn för biologisk mångfald, inbegripet Attikas våtmarker, med deltagande av de viktigaste aktörerna inom den offentliga förvaltningen och de forskare som arbetade i det området. Atticas RePACC och dess strategiska miljökonsekvensbedömning genomgick offentliga samråd och godkändes av myndigheterna.  RePACC fick slutligt godkännande av Attikas regionala råd i december 2022.

De faktorer som var avgörande för en framgångsrik utformning av anpassningsstrategin och anpassningsplanen var främst beroende av de regionala styrningsaktörernas stora engagemang. Samordnare för strategin och planen var miljödirektoratet i regionen Attika. Denna regionala myndighet har ett direkt ansvar för att utarbeta miljöpolitiska riktlinjer på regional nivå, med fokus på bevarande och skydd av våtmarksekosystem, även med tanke på klimatförändringarna.

Utformningen av strategin och handlingsplanen för anpassning av våtmarker följde en deltagandeprocess. Det fanns tidigt engagemang och ett starkt samarbete med olika intressenter: centrala, regionala och lokala tjänster, andra myndigheter, forskningsorgan, miljöorganisationer och intresserade medborgare. De uppmanades att vidta åtgärder genom intervjuer, informationsmöten, workshoppar och utbildningsseminarier. Erfarenheterna utbyttes. Svagheter och god/dålig praxis i förvaltningen och skyddet av den biologiska mångfalden i Attikas våtmarker registrerades. och värdet av att bevara våtmarker och behovet av anpassning till klimatförändringarna främjades.

EU-finansiering (från det transnationella samarbetsprogrammet 2007–2013 för Sydösteuropa för Orientgate-projektet och bidrag från EES och Norge) var avgörande för utarbetandet av anpassningsstrategin och handlingsplanen för Attikaregionen samt för dess gradvisa genomförande under de följande åren.

Att handlingsplanen för våtmark i Attika var framgångsrik bevisades av att den har använts som referensdokument för regionen Attikas nya regionala programperiod. Till följd av detta har särskilda åtgärder integrerats i Attika RePACC och i det regionala operativa programmet för Attikaregionen 2021–2027.

Alla regioner i Grekland har uppmanats att förbereda sin RePACC, vissa av dem omfattar åtgärder för skydd av våtmarker. Attika-upplevelserna har därför stor potential att replikeras.

En annan framgångsfaktor är utvecklingen av den nationella lagstiftningen, med lag 4559 (augusti 2018), som omfattar en total areal på mer än 460 hektar. Denna lag förbjuder alla bygglov, dränering eller annan verksamhet som kan försämra våtmarkernas ekologiska status.

Det fanns inga betydande hinder under utarbetandet av anpassningsstrategin och anpassningsplanen. Genomförandet av handlingsplanen för anpassning av våtmarker förväntas dock stöta på flera hinder. Dessa rör tillgången till medel, de berörda avdelningarnas och organens operativa kapacitet att genomföra de föreslagna anpassningsåtgärderna, regleringen av markanvändningen för skydd och återställande av våtmarker. Åtgärder som kräver institutionella ändringar eller lagstiftning kan komma att genomföras med ytterligare förseningar.

Genomförandet av handlingsplanen för anpassning förväntas mildra effekterna av de kombinerade effekterna av antropogena interventioner och klimatförändringar på Attikas våtmarker. Ett förbättrat skydd av våtmarker förväntas också förbättra deras ekosystemfunktioner, såsom i) Skydd av kusterna genom att minska effekten av vågor och strömmar. ii) Förbättra vattenkvaliteten genom att fånga sediment, näringsämnen och giftiga ämnen. iii) Stöd till ekonomisk verksamhet som är beroende av våtmarksresurser. Andra positiva resultat av genomförandet av handlingsplanen är bland annat följande: Förbättrad kunskap om klimatförändringar och deras inverkan på våtmarksarter, livsmiljöer och ekosystemfunktioner. Ökad miljömedvetenhet och utveckling av informationscentrum.

Utvecklingen och genomförandet av anpassningsstrategin och handlingsplanen för regionen Attika bidrar också till den myndighetsövergripande och regionala samordningen, det sektorsövergripande samarbetet och den institutionella kapaciteten att hantera klimatförändringarna.

Utvecklingen av anpassningsstrategin och handlingsplanen för Attikas våtmarker medfinansierades av OrientGate-projektet och nationella medel med totalt 150 000 euro. I detta belopp ingick kostnader för resor och spridning.

Följande projekt ”Förbättra kunskapen och öka medvetenheten om restaurering av våtmarker i Attikaregionen” medfinansierades med 85 % från bidrag från EES och Norge och med 15 % från nationella medel (grekiskt offentligt investeringsprogram), med en total budget på cirka 398 887 euro.

Bland annat utarbetades en färdplan (2017) för genomförandet av övergripande åtgärder för Attikas våtmarker samt åtgärder för fyra vattenförekomster inom ramen för ovannämnda projekt. Dessa vattenförekomster är Vourkari våtmark (den har karakteriserats som Regional Park sedan 2017), Koumoundourou Lake, mynningen av Pikrodafni-strömmen och nationalparken Scinias Enligt förhandsberäkningar i denna färdplan var kostnaden för genomförandet av dessa åtgärder nästan 10 miljoner euro.

I handlingsplanen för våtmark i Attika integrerades åtgärder och prioriterade åtgärder som föreskrevs i befintlig lagstiftning och som omfattas av befintliga nationella strategiska ramar, politiska ramar och programplaneringsramar, bland annat följande:

• Den nationella operativa planen för miljön (2014–2020), som omfattar mål och prioriterade åtgärder för Vattenförvaltningssektorn och genomförandet av vattenförvaltningsplanerna. Bevarande av naturen och den biologiska mångfalden genom bättre förvaltning av EU:s Natura 2000-områden. Främjande av ekosystemtjänster och grön infrastruktur för anpassning till klimatförändringarna på grundval av naturliga lösningar och för hantering av översvämningsrisker.
• Den nationella strategin och handlingsprogrammet för biologisk mångfald, som belyser behovet av bevarande av våtmarker och anpassning till klimatförändringar och omfattar prioriteringar såsom avgränsning, återställande, forskning om klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald och ekosystem samt främjande av öar med hög biologisk mångfald i stadsmiljöer som grön infrastruktur.
• Den nationella lagstiftningen om biologisk mångfald och särskilt de artiklar som omfattar angivandet av våtmarker som skyddade områden.
• Huvudplanen för Aten/Attika 2021, som innehåller en förteckning över Attikas våtmarker (inklusive sjöar, floder, vattendrag och deras flodmynningar, källor, laguner och kustnära våtmarker) och omfattar åtgärder för deras rättsliga skydd och främjande som grön infrastruktur.
• Förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet Attikas vattendistrikt (inom ramen för genomförandet av ramdirektivet för vatten), som omfattar en särskild åtgärd för återställande och främjande av Attikas våtmarker.

Nyligen har två konkreta åtgärder i handlingsplanen för våtmark i Attika integrerats i Attikas regionala plan för klimatanpassning (RePACC, godkänd den 14 december 2022) och i Attikaregionens operativa program 2021–2027 (politiskt mål 2 ”En grönare övergång till en ekonomi med noll nettoutsläpp av koldioxid”). RePACC ska ses över vart femte år.

Kommunerna i regionen Attika mobiliseras för att vidta anpassningsåtgärder inom ramen för sina lokala operativa planer.

Strategin och handlingsplanen utarbetades under OrientGate-projektet: 2012-2014. Den första etappen av genomförandet av handlingsplanen för våtmark i Attika tog fem år (2015–2020). Planens pågående genomförandefas äger rum inom den nya politiska ramen för regionen Attika, inom RePACC och det operativa programmet för regionen Attika 2021–2027. Den nya RePACC betraktas som nästa steg i handlingsplanen. Den integrerade tre åtgärder med direkt koppling till våtmarker i Attika med genomförandehorisont fram till 2018.

Den ursprungliga strategin och handlingsplanen, som formulerades inom Orientgate-projektet, hade en livslängd på cirka sex år (2014-2020). RePACC har en livslängd på fem år (2022–2027), varefter den förväntas revideras. De åtgärder som vidtas för att skydda våtmarker har en obegränsad livslängd.

Eleni Fitoka
Greek Biotope Wetland Centre (EKBY)
14th kilometre Thessaloniki
Mihaniona, 57001 Thermi, Thessaloniki, Greece
Tel.: (30-231) 0473432
Email: helenf@ekby.gr

Antigoni Gkoufa
Attica Region
Polytechneiou 4, Athens, 104 33, Greece
Tel.: (30-231) 2101-133,-136
Email: antigoni.gkoufa@patt.gov.gr 

Handlingsplan för våtmarker i Attika

Hatziiordanou L, Fitoka E, Hadjicharalampous E, Votsi N, Palaskas D, Malak D (2019) Indikatorer för kartläggning och bedömning av ekosystemens tillstånd och bevarandet av ekosystemtjänster till stöd för EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020. Ett ekosystem 4: e32704. https://doi.org/10.3897/oneeco.4.e32704