Anpassning till torka i våtmarker i regionen Attika, Grekland

Regionen Attika uppmanas att kombinera de behov som uppstår till följd av mänsklig överbefolkning, olika mänskliga aktiviteter och ofta konkurrenskraftig markanvändning genom korrekt och hållbar förvaltning och skydd av den naturliga miljön. Våtmarker utgör en betydande del av den naturliga miljön. De är viktiga ekosystem för bevarandet av olika arter. Dessutom tillhandahåller de kulturella ekosystemtjänster, som områden för rekreation, arkeologiska och kulturella platser. De tillhandahåller också reglerande ekosystemtjänster (genom att mildra torka och fungera som buffert mot ökande översvämningar) och tillhandahåller ekosystemtjänster (genom att lagra vatten och säkerställa livsmedelsförsörjning). På detta sätt skyddar våtmarker människors liv och deras ekonomiska verksamhet (t.ex. jordbruk, turism, fiske). Inom regionen Attikas territorium finns det fortfarande mer än 100 våtmarker, däribland vattendrag och deras mynningar, kustnära kärr och laguner, sjöar och anlagda (konstgjorda) våtmarker. De utgör nu ”öar med stor biologisk mångfald” i en kraftigt försämrad miljö och ger invånarna i regionen Attika möjlighet att hålla kontakten med naturen.

Klimatförändringarna förväntas förvärra de befintliga effekterna av mänsklig verksamhet och sätta ytterligare press på dessa livsmiljöer. OrientGate-projektet (2012–2014), som samfinansieras av EU:s transnationella samarbetsprogram för sydöstra Europa, gav några första insikter om sårbarheten för torka i denna region. Enligt projektresultaten förväntas sårbarheten för torka öka med 2100 från låga till måttliga nivåer enligt IPCC:s A1B-utsläppsscenario (scenario med medelhöga/höga utsläpp, nära det senare RCP 6.0-scenariot). Nederbörden beräknades också minska under hösten i hela regionen fram till 2100 enligt samma scenario, medan små ökningar beräknades under våren. Nyare uppgifter tyder på att en global uppvärmning på mer än 1,5–2 °C kommer att öka trycket på vattenresurserna i Medelhavsområdet. Sannolikheten för mer extrem och frekvent meteorologisk, hydrologisk och jordbruksrelaterad torka kommer sannolikt att öka avsevärt, med 5–10 gånger mer frekvent torka i många Medelhavsregioner (förstautvärderingsrapporten om Medelhavet, 2020). Detta fenomen förväntas få allvarliga konsekvenser för Attikas våtmarker eftersom de flesta av dem är regnbevuxna. På grund av synergieffekterna av försämrade förhållanden i samband med torka och antropogena ingrepp förväntas de flesta av Attikas våtmarker drabbas av måttliga till stora konsekvenser. Den regionala planen för klimatanpassning (RePACC)innehåller en uppdaterad sårbarhetsbedömning/riskanalys inom flera sektorer, bland annat biologisk mångfald/skogsekosystem och vattenresurser/översvämningar. De tillämpar scenarierna RCP4.5 och RCP8.5 för två framtida perioder (2031–2050 och 2081–2100), vilket bekräftar det brådskande behovet av att vidta åtgärder för att rädda våtmarker från klimatförändringar.

Samtidigt visar resultaten att de myndigheter som deltar i bevarandet av Attikas våtmarker har en medelhög anpassningsförmåga. Det finns i synnerhet otillräckliga kunskaper om våtmarksekosystem och deras tjänster, brist på erfarenhet av användning och tolkning av klimatparametrar, låg grad av nätverksarbete och utbyte av erfarenheter och god praxis, de behöriga organens operativa kapacitet på medellång nivå och tillgängliga medel för genomförandet av anpassningsåtgärder. Samtidigt får det civila samhället i regionen Attika en hög grad av förståelse för våtmarkernas roll för livskvaliteten.

För att bevara våtmarkerna i Attika levererade OrientGate-projektet en anpassningsstrategi och en handlingsplan. Dessa policydokument förväntas minska effekterna av de kombinerade effekterna av antropogena interventioner och klimatförändringar på våtmarker. De förväntas också förbättra olika intressenters kapacitet att hantera klimatförändringarna.

I Attika har mer än 100 våtmarker registrerats, bland annat bäckar och flodmynningar, kustnära kärr och laguner, sjöar och konstgjorda våtmarker. Deras betydelse ligger i deras ekologiska värden och bevarandevärden samt ekosystemtjänster för människors välbefinnande. Strategiska prioriteringar för att förbättra den naturliga miljön och medborgarnas livskvalitet är följande: bevara och/eller återställa våtmarker, förbättra deras ekologiska konnektivitet genom ett ”grönt bälte” och stödja deras användning för rekreation. Målet med OrientGate-projektet var att ta fram en strategi för anpassning till klimatförändringarna och en handlingsplan som i) inbegripa övervakning och bedömning av miljökvaliteten i våtmarksområden i regionen Attika, ii) studera försämringen av torkan i framtiden och iii) genomföra en rad åtgärder som minskar våtmarkernas regionala sårbarhet för klimatförändringar.

Den strategi för anpassning till klimatförändringarna som utarbetats inom ramen för Orientgate-projektet är uppbyggd på sju axlar. För var och en av dem har flera åtgärder med olika prioriteringar fastställts ihandlingsplanen för våtmarker i Attika. Det centrala konceptet för dessa åtgärder är bevarande och återställande av våtmarker från effekterna av klimatförändringarna. Friska våtmarker kan i sin tur bidra till att skydda mot torka och extrema händelser, vilket ger en viktig resurs för anpassning.

• Axis I – Förbättring av kunskapen om Attikas våtmarker och klimatförändringarnas effekter: Åtgärd Ι-1: Kontinuerlig berikning av kunskaperna om Attikas våtmarker, som ”öar med stor biologisk mångfald” och som integrerade delar (grön och blå infrastruktur) av stadsområden och områden utanför städerna. Åtgärd Ι-2: Bedömning och regelbunden uppdatering av klimatindikatorer för torka/vattenbrist och översvämningar, med modeller för klimatprognoser, för regionen Attikas territorium, och undersökning av konsekvenserna för den biologiska mångfalden. Åtgärd I-3: Säkerställa tillgång till data och information om våtmarker i Attika och klimatindikatorer samt övervaka genomförandet av strategin.
• Axis II – Bevarande och återställande av Attikas våtmarksekosystem och deras tjänster samt anpassning till klimatförändringar: Åtgärd III-1: avgränsa våtmarker och utse skyddade områden, Åtgärd III-2: Skydda, skydda, bevara och återställa; Åtgärd III-3: Bevara och förvalta Natura 2000-nätverkets våtmarker på ett hållbart sätt.
• Axis III – Hållbar användning av vattenresurser: Åtgärd ΙΙΙ-1: Förebygga och minska industriföroreningar.
• Axis IV – Markanvändningsbestämmelser: Åtgärd ΙV-1: Främja konceptet med kompakt och icke-förorenande stad.
• Axis V - Information, medvetenhet och ekoturism: Åtgärd V-1: Stärka programmen för att informera och öka medvetenheten hos allmänheten om våtmarker i Attika och anpassningen till klimatförändringarna. Åtgärd V-2: Utbildning för våtmarker och anpassning till klimatförändringar. Åtgärd V-3: Framhäva rikedomen av våtmarker i Attika, förbättra rekreation och ekoturism möjligheter.
• Axis VI – Förbättring av anpassningsförmågan när det gäller bevarande och förvaltning av våtmarker: Åtgärd VI-1: Stärka den offentliga förvaltningen och de lokala myndigheterna i beslutsprocessen och genomförandet av politik, åtgärder och lagstiftning om våtmarker.
• Axis VII - Integrering av bevarande av våtmarker i företag: Åtgärd VIΙ-1: Främja innovation och entreprenörskap när det gäller bevarande av våtmarker, uppmuntra företag att anta metoder och verksamheter som gynnar bevarandet av våtmarker och undvika metoder och verksamheter som har en negativ inverkan på våtmarker.

Från september 2015 till april 2017 gjordes vissa framsteg mot genomförandet av handlingsplanen (åtgärd I-I i handlingsplanen för våtmarkeri Attika) inom projektet ”Förbättra kunskapen och öka medvetenheten om restaurering av våtmarker i regionen Attika”,som finansierades av EES och Norges bidragsprogram för integrerad förvaltning av marina resurser och inlandsvattenresurser. Projektet förväntas öka kunskapen och medvetenheten om Attikas våtmarker som vattenrelaterade ekosystem som står inför allvarliga miljöproblem och förlust av biologisk mångfald.

De viktigaste projektresultaten var förbättrad tillgång till den miljöinformation som krävs för att skydda och återställa våtmarker, med ökad kunskap och medvetenhet om våtmarkernas värde för anpassning till klimatförändringarna. I synnerhet utarbetades den vetenskapliga dokumentationen för identifiering och avgränsning av 50 våtmarker, åtföljd av en analys av biologisk mångfald, större hot och förslag till återställande.

Våtmarksinformation lagrades i en fritt tillgänglig webbdatabas . En webb-GIS-plattform utvecklades för att visa olika rumsliga data, medan en online-atlas visar bilder och berättelser om Attika våtmarker, som beskriver deras miljövärde och de bevarandeåtgärder som finns.

För fyra vattenförekomster utarbetades en detaljerad bedömning av vattenkvaliteten, våtmarkernas bevarandestatus och vattenförvaltningsbehoven: Vourkari (kustvåtmark i kommunen Megara) och sjön Koumoundourou (i kommunen Aspropyrgos) i västra Attikaregionen, mynningen av Pikrodafniströmmen (i södra Aten) och nationalparken Schinias (kustvåtmark som ingår i EU:s Natura 2000-nätverk) i östra Attikaregionen.

Dessutom utarbetades en forskningsstudie inom ramen för Horizon 2020 SWOS Project (Hatziiordanou et al. 2019). Den avslöjade våtmarkernas potential att fungera som viktiga landskapselement (dvs. språngbrädor) som kan förbättra konnektiviteten och klimatresiliensen i Natura 2000-nätverket i regionen Attika. Forskningsresultat skulle kunna vara till hjälp för att prioritera bevarande och återställande inom ramen för EU:s politik för biologisk mångfald när det gäller kravet på ett sammanhängande Natura 2000-nätverk och för att uppnå ingen nettoförlust.

Som en del av åtgärderna för att genomföra åtgärd II-1 i handlingsplanen för våtmark i Attika, efter miljökarakteriseringen, utformades våtmarken i Vourkari som ”regional park” genom ett presidentdekret i mars 2017. Dessutom slutfördes den officiella avgränsningen av 15 våtmarker och införlivades i den nationella lagstiftningen (lag 4559, augusti 2018), som omfattar en total areal på mer än 460 hektar. Lagen förbjuder alla bygglov och all verksamhet som försämrar våtmarkers ekologiska status, inklusive vattendränering. Detta stöder bevarandet av våtmarker från de kombinerade effekterna av klimatförändringar och mänsklig verksamhet.

Dessutom anordnades initiativ för att öka miljömedvetenheten och utbildningsevenemang för att skapa ett samarbetsutrymme där olika berörda parter bidrar till en förbättrad förvaltning av våtmarker i ett framtidsperspektiv som domineras av klimatförändringarna (se avsnittet om berörda parters deltagande).

Från början av OrientGate-projektet engagerade regionen Attika ett brett spektrum av berörda parter och genomförde flera åtgärder för att öka medvetenheten om våtmarkernas värde, även i ett klimatförändringssammanhang, genom medier, workshoppar, utbildningsseminarier och informationsmöten. Strategin och planen för anpassning av våtmarker följde således en bred deltagandeprocess. Den regionala myndigheten i Attika drev hela processen och utarbetade en färdplan för att främja genomförandet av åtgärderna i planen, medan det grekiska centrumet för våtmarker med biotoper tillhandahöll vetenskapligt stöd. Samarbetet utvidgades till att omfatta centrala, regionala och lokala tjänster och myndigheter, forskningsinstitut, miljöorganisationer och medborgare. Även om de deltog i mindre utsträckning tillhandahöll de sin kunskap, erfarenhet och praxis inom anpassningsprocessen.

När det gäller det faktiska genomförandet av handlingsplanen är de berörda myndigheterna den centrala regeringen för lagstiftningsrelaterade frågor och de lokala förvaltningarna (regionen Attika och dess kommuner) för genomförandet av insatserna. För vissa av våtmarkerna i Attika, som betecknas som Natura 2000-områden, är förvaltningsorganet för nationalparken Schinias Marathon, Hymettus och sydöstra Attika också en relevant myndighet för genomförandet av handlingsplanen.

I slutet av 2014 hölls ett utbildningsseminarium om anpassningsstrategin för våtmarker i Attika: Bedömningen av sårbarhetsindex för våtmarker” och ett öppet spridningsevenemang hölls. Under seminariet fick omkring 30 deltagare från offentliga förvaltningar i regionen Attika, icke-statliga organisationer, forskningsinstitut och deltagare från andra länder (Serbien och Rumänien) praktisk utbildning om metoden för bedömning av sårbarhetsindikatorer för våtmarker. Under spridningsevenemanget fick omkring 80 deltagare information om den förväntade ökningen av Attikas våtmarkers sårbarhet för torka och om handlingsplanen för anpassning. Deltagarna kom från lokala och nationella myndigheter, icke-statliga organisationer, forskningsinstitutioner och intressenter från andra sektorer, såsom arkeologer.

Under 2015 genomförde regionen Attika ett satellitevenemang under Gröna veckan 2015 ”Raising support to restore the wetland of Brexiza, in the Region of Attica, Greece”. Under denna händelse upplevde nästan 90 besökare den biologiska mångfalden i Brexiza våtmark och den viktiga arkeologiska platsen för det romerska stora templet av de egyptiska gudarna. Detta evenemang inledde dialogen om återställande av våtmarker i Brexiza och skydd av den biologiska mångfalden och om genomförandet av handlingsplanen för anpassning i regionen Attika.

Alla dessa evenemang anordnades av regionen Attika och stöddes vetenskapligt av grekiska Biotope Wetland Centre. Deltagarna var mycket motiverade och visade stort intresse för att öka sin kunskap och kapacitet för att bli kapabla att vidta åtgärder för klimatanpassning och bevarande av våtmarker.

Regionen Attika var också en av de främsta initiativtagarna till det projekt som finansierades genom bidrag från EES och Norge (Förbättradkunskap och ökad medvetenhet om restaurering av våtmarker i regionen Attika). Den regionala regeringen samarbetade med andra partner som Goulandris naturhistoriska museum - grekisk biotop / våtmarkscentrum, ledningsorganet för nationalparken Schinias Marathon samt givarpartnern (det norska institutet för bioekonomiforskning -NIBIO). Flera offentliga evenemang anordnades för att demonstrera projektresultat och resultat.

Andra aktiviteter som berörda parter deltog i gjordes för utarbetandet av den regionala planen för anpassning till klimatförändringar (RePACC)i Attika, där sårbarheten bedöms och klimatförändringarna analyseras inom flera sektorer (jordbruk, fiske, skogsbruk, vattenresurser osv.). En videokonferens i juli 2020 fokuserade särskilt på sektorn för biologisk mångfald, inbegripet Attikas våtmarker, med deltagande av de viktigaste intressenterna inom den offentliga förvaltningen och de forskare som arbetade inom detta område. Attikas RePACC och dess strategiska miljökonsekvensbedömning genomgick offentliga samråd och godkändes av myndigheterna.  RePACC godkändes slutgiltigt av regionfullmäktige i Attika i december 2022.

De faktorer som var avgörande för en framgångsrik utformning av anpassningsstrategin och anpassningsplanen byggde främst på de regionala styrningsaktörernas stora engagemang. Samordnare för strategin och planen var miljödirektoratet i regionen Attika. Denna regionala myndighet har ett direkt ansvar för att utarbeta miljöpolitiska riktlinjer på regional nivå, med fokus på bevarande och skydd av våtmarksekosystem, även med tanke på klimatförändringarna.

Utformningen av strategin och handlingsplanen för anpassning av våtmarker följde en deltagarbaserad process. Det fanns ett tidigt engagemang och ett starkt samarbete med olika intressenter: centrala, regionala och lokala myndigheter, andra myndigheter, forskningsinstitut, miljöorganisationer och intresserade medborgare. De uppmuntrades att vidta åtgärder genom intervjuer, informationsmöten, workshoppar och utbildningsseminarier. Erfarenheter utbyttes. Brister och god/dålig praxis i förvaltningen och skyddet av den biologiska mångfalden i Attikas våtmarker noterades. och värdet av att bevara våtmarker och behovet av att anpassa sig till klimatförändringarna främjades.

EU:s finansiering (från det transnationella samarbetsprogrammet för sydöstra Europa 2007–2013 för Orientgate-projektet och från bidragen från EES och Norge) var avgörande för utarbetandet av anpassningsstrategin och handlingsplanen för Attikaregionen samt för dess gradvisa genomförande under de följande åren.

Framgången för handlingsplanen för våtmark i Attika bevisades av det faktum att den har använts som referensdokument för den nya regionala programperioden i regionen Attika. Till följd av detta har särskilda åtgärder integrerats i Attika RePACC och i det regionala operativa programmet för regionen Attika 2021–2027.

Alla regioner i Grekland har uppmanats att förbereda sin RePACC, varav vissa omfattar åtgärder för skydd av våtmarker. Erfarenheterna från Attika har därför stor potential att kopieras.

En annan framgångsfaktor är utvecklingen av den nationella lagstiftningen, med lag 4559 (augusti 2018), som omfattar en total areal på mer än 460 ha. Denna lag förbjuder alla bygglov, dränering eller andra aktiviteter som kan försämra våtmarkernas ekologiska status.

Det fanns inga betydande hinder under utarbetandet av anpassningsstrategin och anpassningsplanen. Genomförandet av handlingsplanen för anpassning av våtmarker förväntas dock stöta på flera hinder. Dessa rör tillgången till medel, de berörda avdelningarnas och organens operativa kapacitet att vidta de föreslagna anpassningsåtgärderna, reglering av markanvändningen i syfte att skydda och återställa våtmarker. Åtgärder som kräver institutionella förändringar eller lagstiftning kan komma att genomföras med ytterligare förseningar.

Genomförandet av handlingsplanen för anpassning förväntas mildra effekterna av de kombinerade effekterna av antropogena interventioner och klimatförändringar på Attikas våtmarker. Ett förbättrat skydd av våtmarker förväntas också förbättra deras ekosystemfunktioner, t.ex. i) skydd av kusterna genom att minska effekten av vågor och strömmar, ii) Förbättring av vattenkvaliteten genom att fånga sediment, näringsämnen och giftiga ämnen. iii) stöd till ekonomisk verksamhet som är beroende av våtmarksresurser. Andra positiva resultat av genomförandet av handlingsplanen är bland annat följande: Ökad kunskap om klimatförändringarna och deras inverkan på våtmarksarter, livsmiljöer och ekosystemfunktioner. Ökad miljömedvetenhet och utveckling av informationscentrum.

Utvecklingen och genomförandet av anpassningsstrategin och handlingsplanen för regionen Attika bidrar också till den myndighetsövergripande och regionala samordningen, det sektorsövergripande samarbetet och den institutionella kapaciteten att ta itu med klimatförändringarna.

Utvecklingen av anpassningsstrategin och handlingsplanen för Attikas våtmarker medfinansierades av OrientGate-projektet och nationella medel med totalt 150 000 euro. I detta belopp ingick rese- och spridningskostnader.

Följande projekt ”Förbättra kunskapen och öka medvetenheten om restaurering av våtmarker i regionen Attika” samfinansierades med 85 % från bidrag från EES och Norge och med 15 % från nationella medel (grekiska offentliga investeringsprogrammet), med en total budget på cirka 398 887 euro.

Bland annat utarbetades en färdplan (2017) för genomförandet av övergripande åtgärder för Attikas våtmarker samt åtgärder för fyra vattenförekomster inom ramen för ovannämnda projekt. Dessa vattenförekomster är Vourkari våtmark (den har karakteriserats som regional park sedan 2017), sjön Koumoundourou, mynningen av Pikrodafni-strömmen och nationalparken Scinias Enligt uppskattningar i denna färdplan var kostnaden för genomförandet av dessa åtgärder nästan 10 miljoner euro.

Handlingsplanen för våtmarker i Attika integrerade åtgärder och prioriterade åtgärder som förutsågs i den befintliga lagstiftningen och som omfattas av befintliga nationella strategiska, politiska och programplaneringsrelaterade ramar, bland annat följande:

• Den nationella operativa planen för miljön (2014–2020), som omfattar mål och prioriterade åtgärder för Vattenförvaltningssektorn och genomförandet av vattenförvaltningsplanerna. Bevarande av naturen och den biologiska mångfalden genom bättre förvaltning av EU:s Natura 2000-områden. Främjande av ekosystemtjänster och grön infrastruktur för anpassning till klimatförändringarna på grundval av naturliga lösningar och för hantering av översvämningsrisker.
• Den nationella strategin och det nationella handlingsprogrammet för biologisk mångfald, som belyser behovet av bevarande av våtmarker och anpassning till klimatförändringar och innehåller prioriteringar såsom avgränsning, återställande, forskning om klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald och ekosystem samt främjande av ”öar med hög biologisk mångfald” i stadsmiljöer som grön infrastruktur.
• Den nationella lagstiftningen om biologisk mångfald och särskilt de artiklar som omfattar utseende av våtmarker som skyddade områden.
• Huvudplanen för Aten/Attika 2021, som innehåller en förteckning över våtmarker i Attika (inklusive sjöar, floder, vattendrag och deras flodmynningar, källor, laguner och kustnära våtmarker) och omfattar åtgärder för deras rättsliga skydd och främjande som grön infrastruktur.
• Förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet Attikas vattendistrikt (inom ramen för genomförandet av ramdirektivet för vatten), som innehåller en särskild åtgärd för restaurering och främjande av våtmarker i Attika.

Nyligen har två konkreta åtgärder i handlingsplanen för våtmark i Attika integrerats i den regionala planen för anpassning till klimatförändringarna i Attika (RePACC, godkänd den 14 december 2022) och i det operativa programmet för regionen Attika 2021–2027 (politiskt mål 2 ”en grönare övergång till en koldioxidsnål ekonomi med noll nettoutsläpp”). RePACC ska revideras vart femte år.

Kommunerna i regionen Attika mobiliseras för att vidta anpassningsåtgärder inom ramen för sina lokala operativa planer.

Strategin och handlingsplanen formulerades under OrientGate-projektet: 2012-2014. Den första etappen av genomförandet av handlingsplanen för våtmarker i Attika tog fem år (2015–2020). Planens pågående genomförandefas äger rum inom den nya politiska ramen för regionen Attika, inom ramen för RePACC och det operativa programmet för regionen Attika 2021–2027. Den nya RePACC betraktas som nästa steg i handlingsplanen. Den integrerade tre åtgärder med direkt koppling till våtmarker i Attika med genomförandehorisont fram till 2018.

Den ursprungliga strategin och handlingsplanen, som formulerades inom Orientgate-projektet, hade en livslängd på cirka sex år (2014–2020). RePACC har en livslängd på fem år (2022–2027), varefter den förväntas revideras. De åtgärder som vidtas för att skydda våtmarker har en obegränsad livslängd.

Eleni Fitoka
Greek Biotope Wetland Centre (EKBY)
14th kilometre Thessaloniki
Mihaniona, 57001 Thermi, Thessaloniki, Greece
Tel.: (30-231) 0473432
Email: helenf@ekby.gr

Antigoni Gkoufa
Attica Region
Polytechneiou 4, Athens, 104 33, Greece
Tel.: (30-231) 2101-133,-136
Email: antigoni.gkoufa@patt.gov.gr 

Anpassningsstrategi för Attikas våtmarker

Handlingsplan för våtmarker i Attika

Hatziiordanou L, Fitoka E, Hadjicharalampous E, Votsi N, Palaskas D, Malak D (2019) Indikatorer för kartläggning och bedömning av ekosystemens tillstånd och bevarandet av livsmiljöer för ekosystemtjänster till stöd för EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020. Ett ekosystem 4: e32704. https://doi.org/10.3897/oneeco.4.e32704