Byggnader

Huvudbudskap

• Byggnader kan vara sårbara för klimatförändringar – vilket kan påverka både byggnadens strukturella egenskaper och byggnadens inomhusförhållanden. En oförmåga att korrekt reglera inomhustemperaturen kan leda till termiskt obehag för användarna, vilket kan leda till negativa effekter på hälsa, välbefinnande och produktivitet.
• EU arbetar för att ta itu med detta problem på flera fronter. Den har arbetat för att främja integreringen av klimatanpassning i byggnadsnormer, har fastställt direktiv för att öka energieffektiviteten och energiprestandan och utvecklat strategier för att uppmuntra renovering av byggnader som leder till förbättrad resurs- och energieffektivitet. EU-kommissionen tog fram en vägledning på EU-nivå om byggnaders klimatresiliens i mars 2023.
• Kunskapen om hur man kan öka den bebyggda miljöns motståndskraft uppdateras och utvecklas genom olika forskningsprogram, och EU erbjuder ekonomiskt stöd, till exempel genom Bauhausinitiativet, för innovativa idéer och lösningar.

Konsekvenser, sårbarheter och risker

Cesare Barillà, Climate Change PIX /EEA

Klimatförändringarna kan orsaka skador på både bostadshus och andra byggnader (allvarlig risk i den europeiska klimatriskbedömningen (Eucra)). Det kan orsaka en ökad risk för kollaps, försämring av byggmaterial och även av byggnadernas strukturella integritet. Det kan också orsaka betydande värdeförlust på grund av fler stormar, snö- eller sättningar, vattenintrång, försämrat inomhusklimat och minskad byggnadslivslängd.

Förutom att påverka en byggnads strukturella egenskaper kan klimatförändringarna påverka de förhållanden under vilka människor bor, arbetar och interagerar inomhus (allvarlig risk i EUCRA). Byggnadsanvändarna måste använda värme- och kylsystem för att hantera värmeobehag som orsakas av extrema temperaturer. Utsatta grupper i samhället bor ofta i fattigare bostäder vilket gör dem mer mottagliga för klimatförändringarnas effekter. Människor som bor i stadsområden är särskilt utsatta på grund av den urbana värmeöeffekten, som orsakar olika hälsoproblem för människor. Hälso- och sjukvårdsinrättningar och sociala omsorgsinrättningar riskerar också att drabbas av klimatförändringarnas effekter, såsom värme, översvämningar och stormar, vilket i slutändan påverkar människors hälsa.

Politisk ram

EU:s strategi för klimatanpassning innehåller flera åtgärder för att ta itu med den bebyggda miljöns klimatsårbarhet, samtidigt som man är medveten om byggnaders övergripande betydelse inom den europeiska klimatpolitiken. I strategin betonas behovet av att förbättra byggnadernas beredskap för klimatförändringar. Dessutom tar strategin hänsyn till byggnaders roll i storskalig anpassning, till exempel när det gäller att begränsa effekten av urbana värmeöar med hjälp av gröna tak och väggar, och till behovet av mer exakta förutsägelser om klimatförändringarnas påfrestningar på den bebyggda miljön. På fastighetsnivå måste investeringspolitiska beslut underbyggas med solida klimatdata - inklusive hushållens beslut om huruvida de ska renoveras. När det gäller fastighetsförsäkringar är en viktig prioritering i strategin att överbrygga klimatskyddsklyftan för infrastruktur och för den bebyggda miljön. Kopplingen mellan vatten och energi är också avgörande, och byggsektorn kan bidra till att hantera de relaterade sårbarheterna.

I strategin prioriteras naturbaserade lösningar såsom gröna tak och väggar, som kan bidra till att minska missanpassning, en praxis som strategin rekommenderar att man undviker. I exempelvis byggnader kan naturbaserade lösningar vara ett hållbart alternativ till att enbart använda luftkonditionering för kylning. Åtgärder för grön infrastruktur (gröna korridorer, gröna stadsområden, träd i städer samt gröna tak och väggar) kan öka den bebyggda miljöns motståndskraft, särskilt när de integreras i stadsplaneringen och kombineras med naturbaserade lösningar.

Integreringen av anpassningsstrategin och 2020 års meddelande om renoveringsvågen planeras uttryckligen. Som en del av den europeiska gröna given syftar renoveringsvågen till att fördubbla renoveringstakten under de kommande tio åren och säkerställa högre energi- och resurseffektivitet. När det gäller anpassning pekar det på behovet av att se över standarderna för uppvärmning och kylning i byggnader samtidigt som man tar hänsyn till utsatta människor och förbättrar samhällets beredskap mot värmeböljor. Detta eftersträvas ytterligare i 2020 års rekommendation om energifattigdom, som också ingår i renoveringsvågen.

Under 2021 inleddes en översyn av 2016 års kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling för kontorsbyggnader (inom ramen för renoveringsvågen). Den omfattar kriterier för klimatresiliens och bygger på indikatorer som tagits fram inom den nya europeiska ramen för hållbara byggnader. Den senare, som lanserades 2020, syftar till att bedöma byggnaders hållbarhetsprestanda under hela deras livscykel, med utgångspunkt i en rad indikatorer som omfattar extrema väderrisker för hälsa och termisk komfort, hållbar dränering och vattenförbrukning.

EU:s politik för uppvärmning och kylning av byggnader beskrivs på sidan Climate-Adapt Health. Direktivet om byggnaders energiprestanda och energieffektivitetsdirektivet ger vägledning i detta avseende.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 innehåller en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för byggnadssektorn.

IPCC:s sjätte arbetsgrupps rapport Climate Change 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet omfattar sårbarheter och anpassningsalternativ för den bebyggda miljön, både ur ett globalt och flera regionala perspektiv (inklusive Europa och Medelhavsområdet) och inom bredare aggregat såsom stadsbebyggelse, hälsa och stigande havsnivåer.

De fysiska hoten mot byggnader till följd av klimatförändringarna är skogsbränder, upptining av permafrost och stigande havsnivåer – en stor sårbarhet för många låglänta kuststäder, även europeiska sådana. Den bebyggda miljön ses därför som ett område för brådskande anpassningsåtgärder, såsom översyn av byggnormer i ett mer klimattåligt perspektiv. Användning av innovativa byggmetoder. eller till och med omlokalisering till säkrare områden, när möjligheterna att rädda vissa mycket sårbara bosättningar kommer att vara uttömda. De rapporterade ojämna fördelningseffekterna av anpassningsåtgärder som måste hanteras inom ramen för en rättvis anpassningspolitik inbegriper högre kostnader, försämrade boendeförhållanden inomhus (särskilt för de missgynnade, på grund av undermåliga byggmaterial som är överkomliga för de fattiga, och anpassning till klimatrelaterad gentrifiering. IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C har behandlat klimatförändringarnas effekter och anpassningsalternativ inom byggsektorn som kan bidra till att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C.

Eurostats stadsrevision tillhandahåller indikatorbaserad information om städernas anpassningsförmåga, inklusive infrastruktur och byggnader. Kartvisningen Urban Adaptation Map Viewer innehåller indikatorer, t.ex. hårdgörning av mark och gröna stadsområden.

Urban Atlas från Copernicus landövervakningstjänst ger harmoniserad information om marktäcknings- och markanvändningskartor över flera hundra städer och deras omgivningar.

Inom ramen för Europeiska kommissionens forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 är kunskap om klimatanpassning i byggnadsinfrastruktur ett av de ämnen som behandlas i arbetsprogrammet. RESIN-projektet hjälper städer att ta fram robusta anpassningsstrategier för sin mest kritiska infrastruktur. EU-Circle-projektet utvecklar en unionsomfattande ram för att stödja viktig infrastruktur för att vara beredd på naturkatastrofer, inbegripet klimatförändringar. Syftet med ABC21-projektet är att studera de bästa hållbara designerna för varma klimatzoner för att frigöra deras marknads- och forskningspotential. Projektet fokuserar på en bioklimatisk designstrategi, lågenergikylningsteknik och lokala byggmaterial som redan används i de varmare delarna av världen, såsom Afrika, och som kan identifieras och anpassas till andra geografiska områden.

Ytterligare kunskap om urban anpassning finns på sidan Climate-ADAPT Urban.

Stöd till investeringar och finansiering

EU:s finansiering för anpassning stöds av den fleråriga budgetramen 2021–2027, som säkerställer att klimatanpassningsåtgärder har integrerats i alla EU:s större utgiftsprogram.

EU:s finansiering för att stödja infrastrukturens motståndskraft, inbegripet byggnader, organiseras främst av sammanhållningspolitiken, närmare bestämt via Europeiska regionala utvecklingsfonden.

EU:s solidaritetsfond ingriper i nödsituationer efter att skador har uppstått. Klimatrelaterade händelser kan också finansieras.

Från och med 2021 omfattar forskningsprogrammet Horisont Europa byggnader inom mål 4 ”Effektiv, hållbar och inkluderande energianvändning” i kluster 5 ”Klimatenergi och mobilitet”. Två ämnen inom Destination 4 i detta program, med fokus på klimatsäkring av historiska byggnader respektive motståndskraft mot omvälvande händelser i sårbara byggnader, hade sin tidsfrist för inlämning av förslag i september 2023. Nya projekt för anpassning av byggnader kan därför finansieras under den kommande vintern. Byggnader är ett av åtgärdsområdena för EU:s uppdrag för klimatanpassning som en del av Horisont Europa, som främjar ”mobilisering av medel som finns tillgängliga för renoveringsvågen för att eftermodifiera och klimatsäkra offentliga byggnader och subventionerade bostäder och göra dem resurs- och energieffektiva, hälsosamma och förenliga med principerna för den cirkulära ekonomin” i en anda av integrering av principerna för renoveringsvågen och anpassningsstrategin.

Andra typer av EU-finansieringsanpassning inom infrastruktursektorn är bidrag från Europeiska investeringsbanken. Europeiska investeringsbanken främjar aktivt klimatresiliens i de finansierade projekten.

Försäkringar syftar till att ekonomiskt kompensera skador vid katastrofer, som förväntas öka i förekomst på grund av klimatförändringar. Försäkringsskydd är ett mycket viktigt instrument för anpassning till klimatförändringar inom infrastruktursektorn, inklusive byggnader.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stödja genomförandet av anpassningen

Sedan 2014 främjar de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och Cenelec integreringen av klimatanpassning i byggstandarder och främjar deras utveckling och harmonisering i syfte att integrera klimatförändringarnas effekter, tekniska framsteg och samhällets krav i investeringsbeslut, i enlighet med Europeiska kommissionens mandat.

Med inspiration från den kreativa rörelsen för hundra år sedan har EU inom ramen för initiativet Renoveringsvågen lanserat det nya europeiska Bauhaus som en plattform för att främja kreativt gemensamt skapande av nya lösningar för en hållbar och vacker bebyggd miljö i EU. Initiativet syftar till att underlätta utbyte av idéer om mer överkomliga, tillgängliga hållbara bostadsområden, mobilisera kreativiteten hos designers, arkitekter, ingenjörer, forskare, studenter och inspirerade människor med någon bakgrund, i syfte att i slutändan förbättra kvaliteten på vår levande erfarenhet. Det kommer också att ge ekonomiskt stöd genom särskilda ansökningsomgångar och program inom den fleråriga budgetramen. Den inledande fasen har redan lett till flera ursprungliga bidrag, på grundval av vilka Europeiska kommissionen utfärdade ett meddelande den 15 september 2021.

Borgmästaravtalet om klimat och energi ger stöd till anpassningsåtgärder i stadsmiljö. Mer information finns på sidan ClimateAdapt Urban.