Näringsliv och industri

Näringsliv och industri

Huvudbudskap

• Företagen står inför två huvudtyper av klimatrelaterade risker: direkta fysiska risker och omställningsrisker som uppstår till följd av samhällets insatser mot klimatförändringarna.

• Inom Europeiska unionen är det sannolikt att länder i söder rapporterar högre fysiska risker för företagens verksamhet än andra regioner. Detta följs av företag i Central- och Östeuropa, som rapporterar en högre sårbarhet för fysiska klimatrisker än företag i västra och norra Europa. Omställningsriskerna är mindre uppenbara, eftersom de är beroende av globala åtaganden om minskade koldioxidutsläpp.

• Europeiska kommissionen har tillsammans med Europeiska investeringsbanken lanserat investeringsplanen för Europa. Syftet med planen är att mobilisera offentliga och privata investeringar för att främja ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen i Europeiska unionen (EU). En del av denna plan är Europeiska fonden för strategiska investeringar, som också tar upp frågan om klimatförändringar.

Effekter och sårbarheter

Företagen står inför två huvudtyper av klimatrelaterade risker: direkta fysiska risker och omställningsrisker som uppstår till följd av samhällets insatser mot klimatförändringarna.

Fysiska risker är lättare att observera och för företag att förstå när de uppstår från exponering för akuta händelser eller kronisk omvandling. Klimatförändringarna kan få betydande konsekvenser för leveranskedjor, distribution och försäljning på ett antal sätt. Klimatförändringarna leder till mer frekventa och allvarliga extrema väderhändelser, såsom översvämningar och torka. Dessa händelser kan störa transport- och logistiknätverk och orsaka förseningar och skador på varor under transport. Detta kan leda till brist eller överskottslager, vilket påverkar försäljning och intäkter.

Temperaturförändringar kan påverka tillgängligheten och kvaliteten på vissa produkter. Till exempel kan grödor påverkas av förändringar i temperatur och nederbördsmönster, vilket leder till lägre avkastning och lägre kvalitet. Detta kan störa leveranskedjorna och leda till högre priser för konsumenterna.

Insatser för att begränsa klimatförändringarna, såsom koldioxidprissättning och mandat för förnybar energi, kan öka kostnaderna för energi och andra insatsvaror. Detta kan öka kostnaderna för produktion, transport och distribution, vilket kan minska vinsten eller resultera i högre priser för konsumenterna.

Värme påverkar människors hälsa negativt och kan leda till sämre arbetsprestationer (minskad produktivitet) eller färre arbetstimmar (arbetskraftsutbud), särskilt inom mycket utsatta sektorer som jordbruk, skogsbruk, gruvdrift och stenbrott eller byggverksamhet. Produktiviteten lider av arbetstagare som behöver sakta ner sin arbetstakt och ta ytterligare pauser för att rehydrera och svalna.

EIBIS (2020) frågade företag om fysiska risker hade påverkat deras verksamhet. Inom Europeiska unionen är det sannolikt att länder i söder rapporterar högre fysiska risker för företagens verksamhet än andra regioner. Detta följs av företag i Central- och Östeuropa, som rapporterar en högre sårbarhet för fysiska klimatrisker än företag i västra och norra Europa. Denna relativt högre uppfattning om fysiska risker, särskilt i Sydeuropa, kan bero på det ökande hotet om torka, vilket begränsar livsmedelsproduktionen och potentiellt stör turismen i området. Dessutom är det också mer sannolikt att företag med verksamhet som är mer sårbara för extrema väderhändelser – såsom infrastruktursektorerna, inbegripet el, allmännyttiga tjänster, transport, byggverksamhet och tjänster (troligen hotell- och restaurangbranschen) – uppfattar högre fysiska risker.

Omställningsriskerna är mindre uppenbara, eftersom de är beroende av globala åtaganden om minskade koldioxidutsläpp. I takt med att medvetenheten om klimatförändringarna ökar övergår konsumenternas preferenser till mer hållbara produkter och metoder (t.ex. ökad efterfrågan på lokala produkter). Detta kan påverka försäljningen och efterfrågan på vissa produkter, eftersom konsumenterna kan välja att köpa produkter från företag som prioriterar hållbarhet och minskar sitt koldioxidavtryck.

Politisk ram

Den politiska ramen för klimatanpassning för företag och industrier i EU fastställs främst genom EU:s anpassningsstrategi. I strategin fastställs en handlingsram och en rad åtgärder som ska vidtas på både EU-nivå och nationell nivå.

I EU:s anpassningsstrategi betonas särskilt behovet av att företag och industrier anpassar sig till klimatförändringarna för att säkerställa deras långsiktiga bärkraft och motståndskraft. Den erkänner att företag och industrier kommer att påverkas av klimatförändringarnas effekter.

Dessutom har EU antagit flera förordningar och direktiv som kräver att företag och industrier vidtar klimatanpassningsåtgärder. Exempelvis kräver EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering att vissa stora företag ska rapportera om sina miljömässiga och sociala resultat, inbegripet sina risker och möjligheter i samband med klimatförändringar.

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som upprättar en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, inbegripet anpassning till klimatförändringar. Den skulle kunna spela en viktig roll för att hjälpa EU att öka de hållbara investeringarna och genomföra den europeiska gröna given. EU-taxonomin kommer att ge företag, investerare och beslutsfattare lämpliga definitioner för vilka ekonomiska verksamheter som kan anses vara miljömässigt hållbara, inbegripet kriterier som ekonomiska verksamheter måste uppfylla för att avsevärt bidra till anpassningen till klimatförändringarna. På så sätt bör det skapa säkerhet för investerare, skydda privata investerare från grönmålning, hjälpa företag att bli mer klimatvänliga, minska marknadsfragmenteringen och bidra till att flytta investeringar dit de behövs mest.

För den specifika frågan om finanssektorn, gå in här.

Förbättra kunskapsbasen

CERES-projektet, som står för "Climate Change and European Aquatic Resources", är ett forskningsprojekt som syftar till att förbättra förståelsen för klimatförändringarnas inverkan på europeiskt fiske och vattenbruk och att utveckla anpassningsstrategier för dessa industrier. Projektet omfattar fallstudier i olika regioner i Europa och är inriktat på att förbättra fiskeri- och vattenbruksnäringarnas motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter.

Dialogen om klimatresiliens syftar vidare till att minska denna klimatskyddsklyfta– klyftan mellan hur mycket som går förlorat och hur mycket som är försäkrat – och att hitta sätt att stimulera investeringar i god anpassning. Den främsta uppgiften för dialogen om klimatresiliens är att utbyta åsikter om hur man ska hantera förlusterna till följd av klimatrelaterade katastrofer och identifiera hur försäkringsbranschen kan bidra mer till klimatanpassning, från åtgärder som ökar genomslaget för klimatriskförsäkringar för industrin och hela samhället, till att skapa förutsättningar för mer investeringar i goda anpassningslösningar.

Stöd till investeringar och finansiering

Europeiska kommissionen har tillsammans med Europeiska investeringsbanken lanserat investeringsplanen för Europa. Syftet med planen är att mobilisera offentliga och privata investeringar för att främja ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen i Europeiska unionen (EU). En del av denna plan är Europeiska fonden för strategiska investeringar.

Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå inrättades för att mobilisera investeringar i hela Europa. Efsi bör stödja projekt i enlighet med unionens energi-, klimat- och effektivitetsmål som fastställs i Europa 2020-strategin och i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, som syftar till att uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Efsi syftar till att stödja strategiska investeringar på viktiga områden, såsom infrastruktur, energieffektivitet, förnybar energi, forskning och innovation, och öka tillgången till finansiering för enheter med upp till 3 000 anställda, med särskilt fokus på små och medelstora företag och små börsnoterade företag.

Klimat- och infrastrukturfonden är ett nytt affärsområde inom Europeiska investeringsfonden (EIF). EIF är en EU-institution som inrättades 1994 för att stödja små och medelstora företag genom att ge dem tillgång till finansiering. EIF:s främsta mål är att främja Europas ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft genom att stödja utvecklingen och tillväxten av små och medelstora företag, som ses som motorn i den europeiska ekonomin. För att uppnå detta tillhandahåller EIF en rad finansiella produkter och tjänster, bland annat garantier, kapitalinvesteringar och andra former av riskdelningsfinansiering. EIF-instrumentet består för närvarande av två finansieringskällor med en total investeringskapacitet på 400–600 miljoner euro per år fram till 2027. Ytterligare finansieringskällor kommer sannolikt att följa inom en snar framtid. EIF:s investeringar i klimat- och infrastrukturfonden är främst inriktade på klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet.

Stöd till genomförandet av anpassningen

• Cosmeprogrammet, programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag.
• EU:s klimattjänster, som tillhandahåller tjänster som gynnar miljontals människor och företag.
• Oasis Hub är en oberoende global aggregator för data om katastrofer, extrema väderförhållanden, klimatförändringar och miljörisker, verktyg & -tjänster samt tillhandahållande av tjänster inom förbättring av datamängder, dataaggregering och kommersialisering. Syftet är att skapa en öppen och transparent dataplattform som bidrar till att tillhandahålla information om miljö, klimatförändringar, katastrofer och risker till industrin och den offentliga sektorn.

EU erbjuder också företag ett antal stödtjänster via Enterprise Europe Network för resiliens, för att stärka små och medelstora företags motståndskraft mot framtida utmaningar som klimatförändringar och Erasmus för unga företagare.