Katastrofriskreducering

Huvudbudskap

• Europa (och resten av världen) står redan inför klimatförändringarna. Utan att det påverkar behovet av åtgärder för att begränsa klimatförändringarna (och ett nettonollutsläpp så snart som möjligt) behövs anpassning i alla scenarier, eftersom konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att förbli synliga under de kommande årtiondena (eller till och med århundradena).
• Mer extrema väderhändelser är de naturkatastrofer där klimatanpassning och katastrofriskreducering överlappar varandra. Båda måste fokusera på hela riskhanteringscykeln, inbegripet åtgärder som är inriktade på förebyggande, beredskap och återhämtning.
• Det finns synergier mellan EU:s politik för katastrofhantering och anpassning till klimatförändringarna, och båda måste integreras i EU:s politik såsom vatten (översvämningar, torka) eller kritisk infrastruktur.

Konsekvenser, sårbarheter och risker

Ihsan Ilze, Climate Change PIX /EEA

Under de senaste årtiondena har väder- och klimatrelaterade naturkatastrofer som torka, skogsbränder, värmeböljor och kraftig nederbörd blivit allt vanligare och allvarligare i Europa. Även med de nuvarande överenskomna ambitionerna att snabbt minska växthusgasutsläppen och effektivt förebygga klimatrisken förväntas dessa trender fortsätta och förstärkas av socioekonomiska och miljömässiga förändringar (t.ex. demografisk utveckling och förändrad markanvändning) (Europeiskamiljöbyrån 2021, IPCC 2020, Europeiska miljöbyrån 2017).

Politisk ram

EU:s politik för katastrofriskhantering, som bygger på EU:s civilskyddsmekanism,  främjar samarbete mellan nationella civilskyddssystem och uppmuntrar till utbyte av god praxis om mobilisering av inhemska intäkter, inbegripet hur man ska hantera klimatförändringarnas effekter.

Europeiska kommissionen stöder Sendai-ramverket för katastrofriskreducering, som stärker och främjar mobiliseringen av inhemska intäkter och dess integrering i EU:s politik. År 2016 offentliggjorde kommissionen en handlingsplan som syftar till att vägleda genomförandet av förordningen i EU:s politik genom en katastrofriskbaserad strategi för beslutsfattande. Dessutom offentliggjorde kommissionen 2017 ett meddelande med nyckelåtgärder för att stärka katastrofhanteringen i Europa.

I EU:s strategi för klimatanpassning från 2021 uppmuntras till ytterligare hävstångseffekter mellan katastrofriskreducering och klimatanpassning, med särskild uppmärksamhet på vattenrelaterade katastrofrisker och kritisk infrastruktur. Strategin stöder också finansiering av katastrofrisker, frigör privat finansiering och integrerar klimatresiliens i medlemsstaternas finanspolitik.

Mobilisering av inhemska intäkter förekommer inom flera av EU:s viktigaste politikområden: översvämningsdirektivet, åtgärden mot vattenbrist och torka (se policysidan om vattenförvaltning) och förslaget till direktiv om europeisk kritisk infrastruktur.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 innehåller en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för katastrofriskreduceringssektorn.

IPCC:s sjätte arbetsgrupps rapport Climate Change 2022: Konsekvenser, anpassning och sårbarhet bedömer de effekter och risker som är förknippade med observerade och förväntade klimatförändringar samt alternativ, processer och nödvändiga villkor för klimatriskhantering. Prognostiserade förändringar i extrema klimatförhållanden som en funktion av den globala uppvärmningen (1,5 jämfört med 2 °C) och deras konsekvenser för mobiliseringen av inhemska intäkter har beaktats i IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C. Extrema och plötsliga eller oåterkalleliga förändringar i havet och kryosfären i ett föränderligt klimat har bedömts i den särskilda rapporten om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat för att identifiera hållbara och motståndskraftiga riskhanteringsstrategier. Riskhantering och beslutsfattande i samband med hållbar utveckling har beaktats i IPCC:s särskilda rapport om klimatförändringar och mark.

Under 2015 lanserade kommissionen kunskapscentrumet för katastrofriskhantering (DRMKC) för att bidra till att stärka EU:s och medlemsstaternas motståndskraft mot katastrofer och deras kapacitet att förebygga, förbereda sig inför och reagera på nödsituationer genom ett förstärkt gränssnitt mellan vetenskap och politik med en onlinedatabas över katastrofrelaterad forskning och tillgång till en rad nätverk och partnerskap. Gemensamma forskningscentrumet (JRC) förvaltar DRMKC och sedan 2017 GIS webbplattform Risk Data Hub. EIAH syftar till att förbättra tillgången till och dela EU-omfattande sammanställda riskdata för att främja mobilisering av inhemska intäkter. Som kunskapsnav förväntas riskdatanavet vara referenspunkten för kuraterade EU-omfattande riskdata, antingen genom att hysa relevanta dataset eller genom att länka till nationella plattformar och till JRC:s rapporter om vetenskap för mobilisering av inhemska intäkter (rapporter från2017 och 2020).

Kommissionen uppmuntrar framtagandet av bättre information och jämförbarhet när det gäller katastrofdata, t.ex. information om ekonomiska förluster av katastrofer. I detta sammanhang innehåller en rapport som offentliggjordes 2018 av JRC en analys av flera databaser som utvecklats för att samla in, registrera och aggregera information om olika faroförluster och därmed förbättra jämförbarheten mellan en mängd olika händelser som utlöses av någon form av fara. Dessutom ger JRC:s serie Peseta-projekt en översikt över de möjliga biofysiska och ekonomiska konsekvenserna av framtida klimatförändringar för Europa.

Copernicus katastrofhanteringstjänst (CEMS) tillhandahåller information om flera klimatrelaterade faror, bland annat översvämningar, torka och skogsbränder, för katastrofinsatser och katastrofriskhantering.

Under de senaste åren har ansträngningar gjorts för att öka samstämmigheten mellan den centrala behöriga myndigheten och forskning, politik och praxis när det gäller katastrofriskreducering. Inom H2020 PLACARD-projektet utvecklades en plattform för dialog, kunskapsutbyte och samarbete mellan de två olika samhällena. Dessutom offentliggjorde Europeiska miljöbyrån en rapport med en bedömning av nuvarande praxis och kunskapsnivå när det gäller katastrofriskreducering och centrala behöriga myndigheter.

Europeiska miljöbyrån uppdaterar varje år en indikator för ekonomiska förluster till följd av klimatrelaterade ytterligheter. Europeiska projekt som LODE fokuserade på utveckling av informationssystem om skador och förluster för katastrofriskreducering och katastrofberedskap. Världsbanken har också gjort studier för Europeiska unionen om ekonomi för katastrofförebyggande och katastrofberedskap i Europa (2021). Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har tagit fram en resultattavla för att åtgärda bristen på skydd mot naturkatastrofer.

Stöd till investeringar och finansiering

Att främja effektiva och större investeringar i förebyggande av katastrofer är en prioriterad åtgärd för Europeiska kommissionen. EU:s finansiering för anpassning stöds av den fleråriga budgetramen 2021–2027, som säkerställer att klimatanpassningsåtgärder har integrerats i alla EU:s större utgiftsprogram.

EU:s solidaritetsfond inrättades för att finansiera medlemsstater vid större katastrofer. Det skapades som svar på en massiv översvämningshändelse i Central- och Östeuropa 2002 och stöd till katastrofhjälp, återställande av offentlig infrastruktur och skydd av kulturarvet.

Forskningen om katastrofriskreducering finansieras genom EU:s ramprogram för forskning och innovation, särskilt från 2021 till 2027 genom Horisont Europa, som omfattar klimatanpassning som ett uppdragsområde, i syfte att hjälpa europeiska samhällen och regioner att bättre förstå, förbereda sig för och hantera klimatrisker. Kluster 3 – Civil säkerhet för samhället syftar till att hantera utmaningar som uppstår till följd av naturliga risker och risker orsakade av människan och är därför särskilt relevant för sektorn för katastrofriskreducering.

Dessutom utlyser EU:s civilskyddsmekanism varje år en ansökningsomgång för finansiering av projekt för förebyggande och beredskap. Att stärka mobiliseringen av inhemska intäkter ingår också i målen för finansieringsprogrammet Life.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stödja genomförandet

Beredskapsåtgärder vidtas på EU-nivå för att hjälpa till att uppnå beredskap och kapacitet när det gäller mänskliga och materiella resurser och för att säkerställa effektiva och snabba katastrofinsatser. System för tidig varning (för katastroferi allmänhet, mer i detalj för översvämningar, torkaoch skogsbränder), moduler och utbildningsprogram är viktiga delar av denna verksamhet. I detta sammanhang inrättades unionens kunskapsnätverk för civilskydd för att öka samarbetet, samordningen, kompetensen och expertisen och förbättra EU:s kapacitet att förbereda sig för, förebygga och reagera på katastrofer.

Dessutom inrättades den europeiska civilskyddspoolen för att främja det europeiska samarbetet inom civilskydd och möjliggöra snabbare, bättre samordnade och effektivare europeiska insatser vid katastrofer orsakade av människan och naturkatastrofer.

MRE för anpassning

I enlighet med Europeiska unionens civilskyddsmekanism ska medlemsstaterna vart tredje år till Europeiska kommissionen rapportera 1) en sammanfattning av riskbedömningar, 2) en bedömning av riskhanteringsförmågan samt 3) information om prioriterade förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder. Rapporteringen innehåller också ett fokus på åtgärder för anpassning till klimatförändringarna: Medlemsstaterna måste inkludera synergier mellan åtgärder för katastrofriskreducering och centrala behöriga myndigheter som inrättats på nationell eller subnationell nivå för centrala risker kopplade till klimatförändringar. På grundval av sammanfattningar av nationella riskbedömningar som lämnades in i slutet av 2018 offentliggjorde kommissionen den uppdaterade EU-risköversikten .

Å andra sidan finns det för närvarande ingen systematisk mekanism för länder att rapportera förluster till Europeiska kommissionen eller Europeiska miljöbyrån.