Vattenförvaltning

Vattenförvaltning

Huvudbudskap

• Klimatförändringarna påverkar vattenförvaltningen på flera sätt, allt från förändringar i nederbörd och därmed säsongs- och årsmönster i översvämningar och torka, vattentillgång eller utspädningskapacitet och påverkar vår hälsa, den ekonomiska verksamheten och (färska) vattenberoende ekosystem.
• EU har en välutvecklad vattenförvaltningspolitik som omfattar både vattenkvalitet och kvantitetsförvaltning. Genomförandet av dem, som är nära kopplat till ekosystembaserad anpassning och naturbaserade lösningar, stöds av instrument som verktyget för åtgärder för bevarande av naturligt vatten.
• Regelbundna utvärderingar av framstegen inom vattenförvaltningen görs på europeisk nivå, på grundval av nationellt rapporterad information. Dessa utvärderingar omfattar även aspekter som rör klimatförändringar (anpassning), men slutsatsen är att det krävs ytterligare insatser på detta område.

Effekter och sårbarheter

Vattenförvaltningen omfattar förvaltning av vattenkvalitet och vattenkvantitet samt hydromorfologi och sedimentologi. Förvaltning av sötvatten i floder, sjöar och grundvatten, flodmynningar, men även översvämningsområden eller infiltrationsområden är avgörande faktorer för ekosystem, dricksvattenförsörjning och hantering av avloppsvatten samt många ekonomiska sektorer och system, däribland jordbruk, transport och energi.

Klimatförändringarna påverkar vattenförvaltningen på flera sätt, allt från förändringar i nederbörd och därmed säsongs- och årsmönster i översvämningar och torka, vattentillgång eller utspädningskapacitet och påverkar vår hälsa, den ekonomiska verksamheten och (färska) vattenberoende ekosystem.

Mer information om kustvattenförvaltningen finns på sidan om kustområden.

Politisk ram

I EU:s strategi för klimatanpassning 2021 betonas vikten av att se till att sötvatten finns tillgängligt på ett hållbart sätt, att vattenanvändningen minskar kraftigt och att vattenkvaliteten bevaras, och det betonas att extrema väderhändelser som leder till torka och översvämningar och därmed till omfattande ekonomiska skador riskerar att bli allt vanligare och allvarligare. Det är därför särskilt viktigt att beakta klimatförändringarnas effekter på EU:s vattenrelaterade politik.

Ramdirektivet för vatten, som antogs 2000, är den första hörnstenen i EU:s vattenpolitik och syftar till en långsiktigt hållbar vattenförvaltning som bygger på en hög skyddsnivå för vattenmiljön genom att uppnå en god ekologisk status i alla vattenförekomster. I själva direktivet nämns inte uttryckligen anpassningen till klimatförändringarna. Under 2009 enades EU:s medlemsstater dock om att klimatrelaterade hot och anpassningsplanering måste införlivas i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som utarbetas inom ramen för ramdirektivet om vatten.

EU:s översvämningsdirektiv, som antogs 2007, syftar till att bedöma och hantera översvämningar på ett enhetligt sätt i hela EU och integrerar beaktandet av klimatförändringarnas effekter direkt i genomförandet.  Medlemsstaterna måste bedöma översvämningsrisken inom sitt territorium och utarbeta planer för hantering av översvämningsrisker som tar hänsyn till klimatförändringarnas effekter.

Frågor om vattenbrist och torka togs först upp i Europeiska kommissionens meddelande om problemet med vattenbrist och torka i Europeiska unionen (2007) i syfte att övergå till en vatteneffektiv och vattenbesparande ekonomi. År 2012 offentliggjordes meddelandet Strategi för att skydda Europas vattenresurser, som uppmuntrar medlemsstaterna att bättre integrera riskhantering vid torka och klimatförändringsaspekter i sina framtida förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och när de utarbetar sektorsövergripande riskhanteringsplaner och riskhanteringsplaner för flera faror. Den senaste åtgärden för att minska vattenbristen är den nya förordningen om minimikrav för återanvändning av vatten som antogs 2020 och som fastställer nya regler för att stimulera och underlätta återanvändning av vatten med fokus på bevattning inom jordbruket. I enlighet med den nya anpassningsstrategin planerar kommissionen dessutom att bidra till att minska vattenanvändningen genom att höja kraven på vattenbesparing för produkter, uppmuntra vatteneffektivitet och vattenbesparingar och genom att främja en bredare användning av planer för hantering av torka samt hållbar markförvaltning och markanvändning. För att trygga dricksvattenförsörjningen tar det reviderade dricksvattendirektivet nu hänsyn till klimatförändringarnas effekter i riskbedömningen av försörjningssystemen. År 2023 offentliggjordes en ny förordning om återanvändning av vatten för att förbättra den alternativa vattenförsörjningen genom att återanvända vatten från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse.

Förbättra kunskapsbasen

Att stärka kunskapsbasen om klimatförändringarnas effekter på den globala hydrologiska cykeln är avgörande för en hållbar vattenförvaltning. IPCC:s arbetsgrupp II:s rapport om klimatförändringar 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability uppdaterar denna ram och belyser de olika konsekvenserna i samband med effekter av klimatförändringar orsakade av människan inom vattensektorn. De tillkommande riskerna, effekterna och sårbarheterna inom vattensektorn i samband med en global uppvärmning på 1,5 °C och 2 °C illustreras i stället i en annan särskild rapport från IPCC (GlobalWarming of 1.5 °C – Climate-ADAPT (europa.eu).

För att anpassa vattenresurserna till klimatförändringarna samarbetar EG och medlemsstaterna för att förbättra kunskapsbasen. Många av informationskällorna kombineras i vatteninformationssystemet för Europa (WISE).

Europeiska miljöbyrån har kombinerat relevant information om klimatförändringarnas effekter i Europa i flera rapporter. I rapporten Climate Change, Impacts and Vulnerability Report 2016 granskas  tidigare och förväntade effekter av klimatförändringar på ekosystem och samhälle, inklusive effekter på vattensektorn. Rapporten om översvämningsrisker och miljösårbarhet 2016 fokuserar på översvämningsplans roll för översvämningsskydd, vattenförvaltning och naturskydd. På samma sätt visar 2020 års rapport om europeiska flodslätter att naturliga flodslätter stöder uppnåendet av flera av EU:s politiska mål. Rapporten Nature-based solutions (NbS) in Europe, som offentliggjordes 2021, innehåller ett kapitel om vattenförvaltning.

Gemensamma forskningscentrumet (JRC) har offentliggjort en rapport om klimatförändringarnas effekter och anpassning i Europa 2020, som innehåller flera kapitel om vattenresurser. I rapporten dras slutsatsen att södra Europa står inför en minskning av vattentillgången och följaktligen en ökning av vattenbristen. Torkan kommer att inträffa oftare, vara längre och bli intensivare i södra och västra delarna av Europa, och flod- och kustöversvämningarna kommer sannolikt att öka till följd av klimatförändringarna. Denna översiktsrapport kompletteras med en rad mer specifika rapporter med mer detaljerad information om de olika effekterna på vattenresurserna:

• Klimatförändringarna och Europas vattenresurser
• Effekterna av den globala uppvärmningen och torkan i EU
• Den globala uppvärmningen och de mänskliga effekterna av extrem värme och kyla i EU
• Anpassning till den ökande översvämningsrisken vid EU:s kuster i samband med klimatförändringarna
• Anpassning till den ökande risken för flodöversvämningar i EU till följd av klimatförändringarna

JRC offentliggjorde också en konceptuell ram för bedömning och hantering av risker för torka 2018 och har nyligen analyserat effekterna av vattenbesparande åtgärder på Europas vattenresurser och dragit slutsatsen att en högre ambitionsnivå för vatteneffektivitetsåtgärder krävs för att minska klimatförändringarnas inverkan på vattenresurserna. Dessutom har GFC utvecklat det europeiska systemet för medvetenhet om översvämningar (European Flood Awareness System, EFAS) som ger en sannolikhetsbaserad varningsinformation om översvämningar mer än 48 timmar i förväg. Denna portal används av krishanterare i hela Europa.

Med hjälp av EU-finansierade program som Horisont 2020, Life (miljö och klimatpolitik) och Interreg förbättrar många medlemsstater kunskapsbasen om vattenrelaterade anpassningsstrategier, strategier och åtgärder genom olika projekt. Den förväntade ökningen av extrema hydrologiska effekter till följd av klimatförändringarna är av särskild betydelse i detta sammanhang. I IMPREX-projektetutvecklade projektpartnerna till exempel innovativa metoder och bidrog till att förbättra förmågan att förutse och reagera på framtida hydrologiska extrema händelser. OPERANDUM-projektet arbetar med att minska hydrometeorologiska risker i europeiska territorier genom gemensamt utformade, gemensamt utvecklade, utbyggda, testade och demonstrerade innovativa gröna och blå/grå/hybrid NbS. RECONECT-projektet syftar till att snabbt förbättra den europeiska referensramen för NbS för hydrometeorologisk riskminskning genom att demonstrera, hänvisa till, utöka och utnyttja storskaliga NbS i landsbygds- och naturområden.

Vissa projekt är särskilt inriktade på att förbättra hanteringen av översvämningar eller vattenbrist. SCOREwater-projektet syftar till att införa digitala tjänster för att förbättra hanteringen av avloppsvatten, dagvatten och översvämningar för att öka städernas motståndskraft mot klimatförändringar. Life UrbanStorm-projektet underlättar utvecklingen och genomförandet av integrerade strategier för anpassning till klimatförändringar och handlingsplaner för att öka de estniska kommunernas klimatresiliens, särskilt deras förmåga att hantera plötsliga översvämningar. SPONGE 2020-projektet tog fram en verktygslåda, ett vägledningspaket och en gränsöverskridande handlingsplan för att stödja intressenternas engagemang och deltagande i klimatanpassning för att bättre hantera översvämningar i städer. Problemet med vattenbrist hanteras till exempel genom projektet W2W - Water to Water som främjar ett innovativt avsaltningssystem för att ta itu med vattenbristen i Medelhavsområdet eller DRYvER-projektet som syftar till att utveckla strategier för att mildra och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter vid torkning av flodnät, genom att integrera hydrologiska, ekologiska (inklusive NBS), socioekonomiska och politiska perspektiv.

Ytterligare information om tidigare och pågående projekt finns på WISE-portalen och Cordis-databasen.

Stöd till investeringar och finansiering

I december 2020 offentliggjordes den nya fleråriga budgetramen för åren 2021–2027. Det ger ett antal finansieringsmöjligheter inom vattensektorn. Forsknings- och innovationsprojekt kan finansieras genom Horisont Europa-programmet. EU:s uppdrag för klimatanpassning stöderregioner, städer och lokala myndigheter i deras insatser för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter genom att tillhandahålla finansiering som en del av Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Regioner och lokala myndigheter i länder som är associerade till Horisont Europa eller i länder som förhandlar om associering till Horisont Europa kan delta i uppdragsåtgärderna. Företag kan också vara berättigade att delta, till exempel som innovatörer som tillhandahåller innovativa lösningar eller klimattjänster. Finansieringsmöjligheter finns på finansierings- och anbudsportalen, särskilt inom ramen för Horisont Europas arbetsprogram 2023–2024.

Ytterligare finansiering finns tillgänglig genom Life-programmet för miljö och klimatpolitik, som bland annat är inriktat på att uppnå övergången till en hållbar klimatneutral och motståndskraftig ekonomi och på att skydda, återställa och förbättra vattenkvaliteten. Programmet omfattar ett delprogram för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och finansierar innovativ teknik, utveckling av bästa praxis och verksamhet som stöder genomförandet av miljö- och klimatplaner som utarbetats på regional, multiregional eller nationell nivå. Finansiering finns också tillgänglig genom Europeiska regionala utvecklingsfonden som stöder samarbete mellan regioner i olika medlemsstater (se Interregprogrammen). En annan viktig finansieringskälla för vattensektorn är Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och uppmuntrar till en hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder och stöder projekt som är inriktade på åtgärder som syftar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem med anknytning till jordbruk och skogsbruk med en positiv inverkan på biologisk mångfald, mark, vatten och luft.

Stöd till genomförandet

Till stöd för genomförandet av anpassningen i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt i vattendirektivet finns vägledningsdokumentet om den gemensamma genomförandestrategin ”River Basin Management in a Changing Climate”tillgängligt för att se till att klimatrelaterade hot och anpassningsplanering införlivas i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt. Planerna måste åtminstone visa i) hur klimatförändringsprognoserna har legat till grund för bedömningen av påverkan och effekter, ii) hur övervakningsprogrammen är utformade för att upptäcka klimatförändringseffekter och iii) hur utvalda åtgärder är robusta mot prognostiserade klimatförhållanden.

Inom ramen för vattenstrategin inleddes uppbyggnaden av vattenbalanser på EU-nivå, vilket har banat väg för en mer exakt kvantifiering av trycket på vattenresurserna och av sektoriella/geografiska variationer. I detta sammanhang finns en särskild vägledning om tillämpningen av vattenbalanser tillgänglig. Dessutom är den europeiska plattformen för åtgärder för bevarande av naturligt vatten en plattform som stöder genomförandet av den europeiska miljöpolitiken för grön infrastruktur som ett sätt att bidra till integrerade mål som rör bevarande och återställande av natur och biologisk mångfald samt landskapsarkitektur.

Dessutom främjas användningen av NbS och grön infrastruktur starkt på EU-nivå. I EU:s strategi för klimatanpassning från 2021 anges att NBS är särskilt väl lämpade för att öka klimatresiliensen mot vattenpåverkan och främjar deras användning vid genomförandet av ramdirektivet om vatten och ramdirektivet om vatten.

MRE för anpassning

Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och riskhanteringsplaner som utarbetas på grundval av ramdirektivet om vatten och ramdirektivet om vatten måste ses över av EU:s medlemsstater inom ramen för en sexårig cyklisk strategi. Efter varje uppdatering ska Europeiska kommissionen offentliggöra en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur genomförandet av dessa direktiv fortskrider. Dessa rapporter innehåller information om hur klimatförändringarnas effekter har beaktats vid medlemsstaternas utarbetande av planerna. Den senaste rapporten antogs 2021 och är det sjätte ramdirektivet för vatten och genomföranderapporten om översvämningsdirektivet. När det gäller genomförandet av ramdirektivet om vatten konstaterar Europeiska kommissionen att redovisningen av klimatförändringarnas effekter fortfarande är en viktig utmaning under de kommande cyklerna av genomförandet av ramdirektivet om vatten. Även om de flesta medlemsstater har tagit hänsyn till klimatförändringarna vid utarbetandet av de senaste förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt är det oklart hur effektiva klimatsäkringsmetoderna är, och i allmänhet underutnyttjas grön infrastruktur och vattenhållningsåtgärder.  Under den första genomförandecykeln för rambeslutet har en stor andel av medlemsstaterna övervägt åtminstone vissa aspekter av klimatförändringarna, men inte tagit itu med deras effekter på djupet. Ramdirektivet kräver ökad uppmärksamhet på klimatförändringarnas effekter från och med den andra cykeln. I rapporten rekommenderas till exempel en starkare samordning med nationella anpassningsstrategier.