eea flag

Global värmerelaterad dödlighet för populationer äldre än 65 år.
Källa: Watts m.fl., 2020

Hälsofrågor

Förväntade ökningar av medeltemperaturen och värmeböljornas frekvens, intensitet och varaktighet kommer sannolikt att få allvarliga konsekvenser för folkhälsan i WHO:s Europaregion, särskilt bland äldre och i städer på grund av den urbana värmeöeffekten. Globalt sett har den värmerelaterade dödligheten hos personer äldre än 65 år nästan fördubblats under de senaste 20 åren och nådde cirka 300 000 dödsfall 2018. Dödsfallen i WHO:s Europaregion har ökat med mer än 30 % under samma period (Watts m.fl., 2020).

Ålder, befintliga medicinska tillstånd och social fattigdom är viktiga faktorer som gör att människor sannolikt kommer att uppleva mer negativa hälsoutfall i samband med värme och extrema temperaturer (WHO:s regionkontor för Europa, 2018). Andra utsatta grupper som löper större risk är personer med kroniska sjukdomar (såsom kardiorespiratoriska sjukdomar, störningar i det endokrina systemet, psykiska störningar, metaboliska störningar och njursjukdomar), gravida kvinnor, små barn, utomhusarbetare, personer som bor i stadsmiljöer i socialt och ekonomiskt eftersatta miljöer, migranter och resenärer. Utöver klimatförändringarna påverkar den åldrande befolkningen och urbaniseringen starkt förhållandet mellan temperatur och hälsa i WHO:s Europaregion (WHO:s regionkontor för Europa, 2021).

Observerade effekter

Risken för farlig exponering för extrem värme har ökat under de senaste årtiondena (EEA, 2017). Värmeexponering kan ha direkta effekter såsom värmestress eller uttorkning, eller indirekta effekter såsom en försämring av kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar, njursjukdomar eller elektrolytstörningar. De direkta effekterna av värme inträffar oftast samma dag och under de följande tre dagarna (WHO:s regionkontor för Europa, 2018). Globalt upplevde sårbara befolkningsgrupper ytterligare 475 miljoner exponeringar mot värmeböljor 2019, vilket i sin tur återspeglades i överdriven sjuklighet och dödlighet (Watts et al., 2020). År 2018 motsvarade den monetariserade kostnaden för värmerelaterad dödlighet i WHO:s Europaregion genomsnittsinkomsten för 11 miljoner européer (Watts m.fl., 2020). Stadsspecifika studier visade en minskning av värmedödligheten i Medelhavsstäder men inte i städer i norra delen av regionen (WHO:s regionkontor för Europa, 2021).

Förväntade effekter

Prognoserna för Europa visar att antalet dagar med höga värmestressnivåer kommer att öka överallt i regionen (EEA, 2017), medan värmerelaterade effekter kan öka avsevärt genom de kombinerade effekterna av klimatförändringar, urbanisering och åldrande. Under det senaste årtiondet har ett antal vetenskapliga studier tillhandahållit prognoser för värmerelaterade hälsoeffekter för WHO:s Europaregion på lokal, subnationell och nationell nivå. Sannolikheten för värmeböljor har därför ökat i 31 europeiska huvudstäder, medan alla europeiska storstadsområden kommer att vara mer sårbara för extrem värme under de kommande årtiondena (WHO:s regionkontor för Europa, 2021). Omfattningen av värmeeffekterna på människors hälsa beror på framtida utsläpp av växthusgaser samt omfattningen av förebyggande åtgärder som införts runt om i världen. Europeiska unionen skulle kunna drabbas av över 100 000 ytterligare årliga värmedödsfall i slutet av århundradet i ett scenario med hög uppvärmning. Antalet dödsfall skulle vara mycket mindre om den globala temperaturökningen var begränsad till 2 ° C. Att begränsa uppvärmningen till under 2 ° C skulle därför kunna förhindra dödlighet och sjuklighet i samband med värme (EASAC, 2019). Utan en hög grad av anpassning kommer klimatförändringarna att öka den värmerelaterade sjukdomsbördan avsevärt.

Politiskasvar

För att förebygga värme krävs en rad åtgärder på olika nivåer, bland annat meteorologiska system för tidig varning, aktuell offentlig och medicinsk rådgivning, förbättringar av bostäder och stadsplanering samt säkerställande av att hälso- och sjukvårdssystemen och de sociala systemen är redo att agera. Dessa åtgärder kan integreras i en systematisk folkhälsoinsats – en handlingsplan för värme och hälsa. Länderna befinner sig i olika skeden när det gäller att förbereda, utveckla och genomföra HHAP. WHO:s regionala kontor för Europa genomförde 2019 en undersökning som undersökte styrningen och de institutionella arrangemangen för HHAP. Av totalt 35 länder som deltog i undersökningen angav 16 att det fanns en nationell HHAP, och flera andra länder hade inrättat HHAP på subnationell nivå eller stadsnivå (WHO:s regionkontor för Europa, 2021).

Observationsorganets sida om nationella handlingsplaner och varningssystem för värmehälsa ger en översikt över nationella (och vissa subnationella) handlingsplaner och varningssystem för värmehälsa. Ytterligare resurser för att förbättra kapaciteten att skydda befolkningen mot de hälsorisker som kan undvikas genom extrem värme i vårt föränderliga klimat tillhandahålls av Global Heat Health Information Network, som samordnas av WHO:s/WMO:s gemensamma kontor för klimat och hälsa.

FUrther-information

Referenser

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.