European Union flag

Hälsofrågor

Europa är världens snabbaste uppvärmningskontinent. Under de senaste åren har Europa upplevt rekordhöga sommartemperaturer och upprepade långvariga värmeböljor. Varaktigheten och intensiteten av värmeböljor som är farliga för människors hälsa ökar och beräknas öka avsevärt i hela Europa under alla klimatscenarier, särskilt i södra Europa. 

När den utsätts för perioder med mycket hög temperatur kan människokroppen kämpa för att reglera sig själv, vilket resulterar i värmestress, värmeutmattning, värmeslag och komplikationer från befintliga medicinska tillstånd, vilket i vissa fall leder till för tidig död. Äldre, barn, gravida kvinnor, arbetstagare i fysiskt krävande yrken, personer som lider av hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar eller njursjukdomar, diabetes eller psykisk ohälsa samt marginaliserade och underrepresenterade personer är bland de mest utsatta för extrem värme (WHO Europe, 2021). Ökad rekreationsanvändning av vattenförekomster under varmt väder, i kombination med högre vattentemperaturer, ökar risken för vissa vattenburna sjukdomar såsom vibrios. Höga temperaturer och en växande oro för klimatförändringarna i allmänhet kan också orsaka dålig psykisk hälsa (EU-Osha, 2025).  

Ålder, befintliga medicinska tillstånd och social fattigdom är viktiga faktorer som gör att människor sannolikt kommer att uppleva mer negativa hälsoeffekter i samband med värme och extrema temperaturer (WHO:s regionkontor för Europa, 2018). Andra utsatta grupper som löper större risk är personer med kroniska sjukdomar (t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, störningar i det endokrina systemet, psykiska störningar, metaboliska störningar och njursjukdomar), gravida kvinnor, små barn, utomhusarbetare, människor som bor i stadsmiljöer i socialt och ekonomiskt eftersatta miljöer, migranter och resenärer. Förutom klimatförändringarna påverkar befolkningens åldrande och urbaniseringen i hög grad förhållandet mellan temperatur och hälsa i WHO:s Europaregion (WHO:s regionkontor för Europa, 2021).

Observerade effekter

Så många som 95 % av de dödsfall i samband med extrema väder- och klimatförhållanden som registrerades i Europa mellan 1980 och 2023 var kopplade till värmeböljor (Europeiskamiljöbyrån, 2024a). För 2022 uppskattades att mellan 60 000 och 70 000 människor i Europa dog av värme (Ballester m.fl., 2023; Ballester m.fl., 2024). År 2023 uppskattades knappt 48 000 värmerelaterade dödsfall i Europa (Gallo m.fl., 2024). Värmepåverkan är också en ytterligare börda för Europas redan ansträngda hälso- och sjukvårdssystem. I Portugal ökade till exempel de dagliga sjukhusinläggningarna med 19 % under värmeböljedagarna mellan 2000 och 2018 (Alho m.fl., 2024). Effekterna av den globala uppvärmningen märks redan nu: Hälften av de värmerelaterade dödsfallen i Europa sommaren 2022 har tillskrivits antropogena klimatförändringar (Beck m.fl., 2024). Enligt den europeiska klimatriskbedömningen ligger värmeriskerna för befolkningen i allmänhet redan på kritiska nivåer i södra Europa (Europeiskamiljöbyrån, 2024b).

Dessutom påverkar den bebyggda miljöns egenskaper befolkningens exponering för värme. Nästan hälften av sjukhusen och skolorna i europeiska städer ligger i områden med starka urbana värmeöeffekter (> 2 °C), vilket innebär att deras utsatta användare och personal utsätts för höga temperaturer. 

Nedsatt hälsa och välbefinnande under värmeböljor kan minska arbetskraftsutbudet och arbetsproduktiviteten och kan också förknippas med arbetsolyckor och arbetsskador. Denna minskning leder till mer omfattande ekonomiska och finansiella konsekvenser i de hårdast drabbade regionerna.

Förväntade effekter

Höga temperaturer och värmeböljor förväntas öka i frekvens i framtiden, särskilt i södra Europa. I den europeiska klimatriskbedömningen (Eucra) beskrivs risken för människors hälsa från värme under andra hälften av århundradet som ”katastrofal”, vilket kräver brådskande åtgärder (Europeiskamiljöbyrån, 2024b). Även om den globala uppvärmningen är begränsad till 1,5 °C förväntas 100 miljoner människor i EU och Förenade kungariket uppleva extrema värmeböljor årligen i slutet av århundradet. en tiofaldig ökning jämfört med referensscenariot för 1981–2010 (Naumann m.fl., 2020). 

Andelen äldre personer över 65 år i EU beräknas öka från 21,6 % 2024 till 32,5 % fram till 2100 (Eurostat, 2025), vilket ökar risken för värmerelaterad exponering och dödlighet. Enligt evidensbasen i EUCRA, utan anpassning, och med tanke på de förväntade demografiska förändringarna, beräknas den extrema värmerelaterade dödligheten i EU öka 10 gånger under 1,5 °C i den globala uppvärmningen, men mer än 30 gånger vid 3 °C i den globala uppvärmningen. Detta motsvarar möjligen hundratusentals dödsfall till följd av värme i slutet av seklet. Effekterna på dödlighet och sjuklighet kommer att vara störst i södra Europa (Europeiskamiljöbyrån, 2024b).

Policy-svar

Värmeförebyggande åtgärder kräver en rad åtgärder på olika nivåer, bland annat meteorologiska system för tidig varning, aktuell offentlig och medicinsk rådgivning, förbättringar av bostäder och stadsplanering (t.ex. tillhandahållande av stadsförgröning), säkerställande av att hälso- och sjukvårdssystemen och de sociala systemen är redo att agera och anpassning av arbetsvillkoren under perioder med varmt väder. På EU-nivå stärker förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa (EU) 2022/2371 medlemsstaternas och EU:s beredskaps- och insatsplanering, även för klimatrelaterade händelser såsom extrem värme.

Värmens inverkan på människors hälsa erkänns i den stora andelen nationella anpassningsstrategier och nationella hälsostrategier. Enligt den europeiska klimatriskbedömningen bedöms dock den politiska beredskapen för uppvärmning för Europa som helhet som medelhög, på grund av olika metoder som används för att uppskatta den värmerelaterade dödligheten i medlemsstaterna och aspekter av social rättvisa som ofta saknas i anpassningspolitiken (Europeiskamiljöbyrån, 2024b).

Handlingsplaner för värme och hälsa erkänns som ett viktigt verktyg för att minska dödsfall och förebygga andra hälsoeffekter under perioder med höga temperaturer. Syftet med en HHAP är att tilldela ansvar i händelse av en värmekris samt att planera både kortsiktiga åtgärder (t.ex. utfärdande av väderbaserade varningar och råd om beteende) och långsiktiga förbättringar av bostäder och stadsplanering för att minska värmeexponeringen (WHO Europe, 2021). År 2024 hade 21 av EES-länderna 38 handlingsplaner för värmehälsa på plats, och ytterligare fyra höll på att utarbeta handlingsplaner. Ytterligare utveckling, utvärdering och översyn av HHAP med särskilt fokus på utsatta befolkningsgrupper rekommenderas för att bättre förbereda länderna för framtida värmeextrema förhållanden (Europeiskamiljöbyrån, 2024c). Alla EES–38-länder undertecknade förklaringen från den sjunde ministerkonferensen om miljö och hälsa (Budapestförklaringen), där de åtog sig att ”utveckla och uppdatera handlingsplaner för värmehälsa för att effektivt förebygga, förbereda sig för och reagera på värmerelaterade hälsorisker, samtidigt som stadsplaneringen anpassas för att hantera effekterna av effekter av värmeöar i städer, med beaktande av befogenheterna på olika förvaltningsnivåer” (WHO Europe, 2023).

Klimatrelaterade hälsorisker på arbetsplatsen, inbegripet värmestress, hanteras inom ramen för EU:s strategiska ram för arbetsmiljö (2021–2027), som fastställer viktiga prioriteringar och insatsområden för att säkerställa säkra och hälsosamma arbetsvillkor inför nya utmaningar, inbegripet sådana som rör klimatförändringar och värme i arbetet. Särskilt när det gäller höga temperaturer offentliggjorde EU-Osha vägledning om värme på arbetsplatsen i maj 2023. Europeiska kommissionen håller för närvarande på att bedöma frågan om värme i arbetet i samband med den pågående översynen av EU:s arbetsplatsdirektiv 89/654/EEG. I november 2024 antog rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor yttrandet”Klimatförändringar – extrema väderförhållanden”med rekommendationer om ytterligare åtgärder när det gäller värme i arbetet. I december 2024 inrättade kommissionens yrkesinspektörskommitté (Slic) en arbetsgrupp för fysikaliska agenser för att stödja yrkesinspektörskommittén i arbetet med att främja en konsekvent tillämpning av EU:s arbetsmiljödirektiv när det gäller exponering för fysiska risker även i fråga om extrema temperaturer, och för att identifiera klimatförändringarnas inverkan på arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom alla sektorer.   

I Europeiska kommissionens övergripande strategi för psykisk hälsa (2023) framhålls behovet av att beakta miljö- och klimatrelaterade stressfaktorer, såsom extrem värme, när man tar itu med psykisk hälsa och välbefinnande i alla befolkningsgrupper.

Med utgångspunkt i den första europeiska klimatriskbedömningen och kommissionens meddelande om hantering av klimatrisker – skydd av människor och välstånd håller det kommande europeiska initiativet för klimatresiliens och riskhantering för närvarande på att utvecklas för att fastställa en mer ambitiös, övergripande och enhetlig EU-strategi för klimatresiliens och klimatberedskap, som omfattar medlemsstaterna och EU-nivån. Initiativet, som planeras antas i slutet av 2026, kommer att prioritera skyddet av människors hälsa och välbefinnande som svar på intensifierade klimatförändringsrisker, inbegripet extrem och långvarig värme, till exempel genom att säkerställa regelbundna vetenskapsbaserade riskbedömningar och tillhandahålla tillgängliga verktyg för allmänheten och beslutsfattare.

Further-information

Referenser

    • Alho, M., m.fl., 2024, Effect of heatwaves on daily hospital admissions in Portugal, 2000–18: en observationsstudie, The Lancet Planetary Health 8 (6), s. e318–e326.

    • Ballester, J., m.fl., 2023, ”Heat-related mortality in Europe during the summer of 2022”, Nature Medicine 29 (7), s. 1857–1866.

    • Ballester, J., m.fl., 2024, ”The effect of temporal data aggregation to assess the impact of changing temperatures in Europe: en epidemiologisk modelleringsstudie, The Lancet Regional Health – Europe 36, s. 100779.

    • Beck, T. M. m.fl., 2024, ”Mortality burden attributed to anthropogenic warming during Europe’s 2022 record-breaking summer”, npj Climate and Atmospheric Science 7 (1), s. 245.

    • EEA, 2024b, European Climate Risk Assessment, Europeiska miljöbyrån.

    • EU-Osha, 2023, Heat at work – guidance for workplaces, Europeiska arbetsmiljöbyrån (https://oshwiki.osha.europa.eu/en/themes/heat-work-guidance-workplaces)

    • Eurostat 2025 Befolkningsstruktur och åldrande (https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Population_structure_and_ageing) 

    • Gallo, E., m.fl., 2024, Heat-related mortality in Europe during 2023 and the role of adaptation in protecting health (Värmerelaterad dödlighet i Europa under 2023 och anpassningens roll för att skydda hälsan), Nature Medicine 30, s. 3101–3105.

    • Naumann G., et al., 2020, Global warming and human impacts of heat and cold extremes in the EU, Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (https://joint-research-centre.ec.europa.eu/document/download/432669d3-977a-4e5a-886c-f1813b82de5e_en?filename=pesetaiv_task_11_heat-cold_extremes_final_report.pdf

    • van Daalen, K. R., m.fl., 2024, The 2024 Europe report of the Lancet Countdown on health and climate change: exempellös uppvärmning kräver aldrig tidigare skådade åtgärder”, The Lancet Public Health 9 (7), s. e495–e522.

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.