eea flag

Klimatförändringarnas inverkan på den psykiska hälsan

Klimatförändringarnas viktigaste effekter på den psykiska hälsan i Europa (se bakgrundsrapporten).
Källa: Utarbetande av EEA, baserat på Lawrance m.fl. (2021) och Berry m.fl. (2010)

Psykisk hälsa: den ytterligare börda som klimatförändringarna medför

I EU-länderna och Storbritannien lider 84 miljoner människor av psykisk ohälsa (OECD och kommissionen, 2018). Psykisk hälsa är dock systematiskt underrepresenterad i de offentliga budgetarna och hälso- och sjukvårdssystemet (WHO, 2018). Klimatförändringarna förväntas förvärra den psykiska hälsan i hela världen (Lawrance m.fl., 2021: Romanello m.fl., 2021), särskilt för utsatta individer och samhällen (IPCC, 2022).

Klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan är till stor del outforskade jämfört med effekterna på den fysiska hälsan. Detta gäller särskilt mot bakgrund av befolkningens ökande exponering för värmeböljor, översvämningar eller skogsbränder, eftersom fall av psykologiska trauman från alla former av klimatrelaterade katastrofer kan vara 40 gånger högre än fall av fysisk skada (Lawrance m.fl., 2021). Dessutom är klimatförändringarnas inverkan på den psykiska hälsan mest framträdande när det gäller socialt utsatta samhällen (Ingle och Mikulewicz, 2020).

Klimatförändringarna kan påverka den psykiska hälsan på flera sätt: Extrema väderhändelser orsakar posttraumatiskt stressyndrom, ångest och depression. Extrema temperaturer påverkar humöret, förvärrar beteendestörningar, ökar självmordsrisken och påverkar välbefinnandet hos personer med psykiska hälsoproblem. Nöd i samband med pågående eller förväntade klimat- och miljöförändringar som orsakar klimatångest. och effekter i samband med förändrade försörjningsmöjligheter och social sammanhållning i hela samhällen. Dessa beskrivs nedan och behandlas mer ingående i bakgrundsrapporten.

Klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan

Psykiska hälsoeffekter av förluster och skador i samband med extrema väderhändelser

Skador, förlorade försörjningsmöjligheter och tvångsförflyttningar till följd av extrema väderhändelser, såsom översvämningar, kan ha en betydande inverkan på individers psykiska hälsa i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ångest och depressionsstörningar (Fernandez m.fl., 2015; Tong, 2017). Det totala antalet personer i Europa som rapporterar psykisk störning till följd av översvämningar mellan 1998 och 2018 uppskattas till mellan 1,72 och 10,6 miljoner (Jackson och Devadason, 2019).

Också påverkas av skogsbränder har kopplats till högre förekomst av symtom som depression, ångest, fientlighet, fobisk ångest och paranoia jämfört med dem som inte påverkas (Papanikolaou et al., 2011), samt en högre konsumtion av läkemedel som används för att behandla sömn- och ångeststörningar (Caamano-Isorna et al., 2011). Symtomen på PTSD, depression och ångest kan kvarstå hos den exponerade befolkningen upp till flera år efter branden (To et al., 2021).

Jordbrukare befinns ofta vara mycket sårbara för psykiska hälsorisker i samband med miljöfaktorer såsom torka (Cianconi m.fl., 2020), men det finns begränsade studier från Europa som skulle stödja detta. Enligt en global bevisgranskning utförd av Daghagh Yazd et al. (2019) framträder klimatvariationer/torka som en av de fyra faktorer som mest påverkar jordbrukarnas psykiska hälsa.

Höga temperaturers inverkan på den psykiska hälsan

Höga temperaturer, t.ex. under värmeböljor, är förknippade med humör- och beteendestörningar, inklusive ökat aggressivt beteende och brottslighet. Kopplingar mellan höga temperaturer och en ökning av självmordsrisken hittades, särskilt för män, liksom risken för mentalhälsorelaterade intagningar och akutmottagningsbesök (Thompson et al., 2018).

En särskild grupp som är sårbar för effekterna av extrema heta temperaturer är personer med redan existerande psykiskt hälsotillstånd (Palinkas et al., 2020: Page et al., 2012), för vilka värme är förknippad med psykisk nöd, försämrad psykisk hälsa och högre dödlighet (Charlson et al. 2021). Risken att dö för psykisk hälsa patienter under heta perioder ökar genom samspelet mellan värme med diuretika och psykotropa läkemedel (Page et al. 2012).

Bekymmer över pågående och förväntade klimat- och miljöförändringar

Oron i samband med klimatförändringar kan påverka det psykiska välbefinnandet negativt. Detta kan ske i form av ”solastalgi”, dvs. den ångest som orsakas av miljöförändringar som påverkar ens älskade plats. ”ekoångest” eller ”klimatångest”, dvs. den kroniska rädsla för miljökatastrofer som uppstår när man observerar de till synes oåterkalleliga effekterna av klimatförändringarna och den därmed sammanhängande oron för ens framtid och kommande generationers framtid. eller ”ekoförlamning”, som definieras som känslan av att inte kunna vidta effektiva åtgärder för att mildra effekterna av klimatförändringarna (Albrecht m.fl., 2007; Albrecht, 2011; Clayton et al., 2017).

Barn, ungdomar och unga vuxna är särskilt utsatta för nöd och psykiska hälsoproblem i samband med miljöförändringar (Burke et al., 2018). Klimatförändringarna framstår som en av de största orsakerna till oro för barn och ungdomar (Unicef och Eurochild, 2019). I en global undersökning, som även omfattar flera europeiska länder, har känslorna kring klimatförändringarna en negativ inverkan på nästan hälften av barnens och ungdomarnas dagliga liv och funktion, och 75 % av de svarande ansåg att deras framtid var ”skrämmande” (Marks m.fl., 2021; Hickman m.fl., 2021).

Effekter på EU-nivå

Hur den psykiska hälsan påverkar individer omsätts i effekter för samhället drivs av många faktorer. De omfattar graden av exponering för en viss typ av hot (klimatriskernas intensitet, varaktighet, upprepning eller varaktighet). Till exempel kan städer som utsätts för höga temperaturer bli mer våldsamma (Cianconi et al., 2020). Studier belyser ett samband mellan temperatur och brott (Murataya och Gutiérrez, 2013), t.ex. våld i nära relationer (Sanz-Barbero et al., 2018). En annan faktor är samhällets sårbarhet, dvs. sammansättningen av befolkningen som kan göra den utsatt för negativa psykiska hälsoutfall. Sårbara individer - kvinnor, äldre, barn, personer med tidigare psykiatriska sjukdomar och personer med låg inkomst eller dåligt socialt nätverk samt inhemska och inhemska samhällen - har en ökad sannolikhet att utveckla psykopatologier (Cianconi et al., 2020).

På samhällsnivå kan klimatförändringarna också utsätta samhällen för påfrestningar på grund av resursbrist, vilket leder till tvångsförflyttning, våld och brottslighet (Hayes och Polen, 2018). Detta kan vara särskilt relevant för ursprungsbefolkningar och traditionella samhällen, liksom i de regioner där miljöförändringarna fortskrider i snabb takt (t.ex. Arktis eller Medelhavsområdet).

Klimatförändringarnas beräknade effekter på hälsan

Frekvensen och intensiteten av extrema värmeböljor beräknas fortsätta att öka under alla scenarier för växthusgasutsläpp (IPCC, 2021). Dessutom kommer den observerade trenden med varmare och torrare förhållanden i södra Europa att fortsätta under de kommande årtiondena, vilket kommer att leda till att skogsbränder blir allvarligare och inträffar oftare, vilket sannolikt kommer att öka den psykiska hälsan.

När det gäller översvämningar står svårighetsgraden av psykiska problem i proportion till omfattningen av översvämningens inverkan på ens liv – nivån på förluster och skador, störningar i dagliga rutiner osv. (Fernandez m.fl. (2015). Den förväntade ökade frekvensen och omfattningen av översvämningar kommer sannolikt att leda till större effekter på den psykiska hälsan i framtiden. Prognoser uppskattar att enbart översvämningar vid kusterna skulle kunna orsaka ytterligare fem miljoner fall av mild depression årligen i EU i slutet av 2000-talet i ett scenario med hög havsnivåhöjning och i avsaknad av anpassning (Bosello m.fl., 2011).

I Medelhavsområdet kan kombinationen av växande befolkningar och effekterna av klimatförändringarna skapa brist på viktiga resurser, vilket äventyrar vatten- och livsmedelstryggheten, vilket potentiellt kan äventyra samhällssammanhållningen och förvärra individers psykiska hälsa (MedECC, 2019). I de nordliga länderna, såsom Finland, skulle minskad snö och ökat molntäcke potentiellt kunna orsaka ytterligare psykiska hälsoproblem på grund av minskad ljusstyrka och ökad förekomst av säsongsbunden affektiv sjukdom (Burenby m.fl., 2021; Meriläinen m.fl., 2021).

Politiska åtgärder

Även om det finns politiska insatser för att ta itu med psykisk hälsa mer allmänt i Europa finns det inte mycket politik som är specifikt inriktad på klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan. Till exempel kommer EU-kommissionensnya initiativ ”Healthier Together” – EU:s initiativ om icke-överförbara sjukdomar (2022–2027) att hjälpa medlemsstaterna att minska bördan av icke-överförbara sjukdomar, med psykisk hälsa som en av de fem planerade arbetsområdena. WHO:s regionala kontor för Europa erkänner i den nyligen antagna europeiska ramen för åtgärder för psykisk hälsa 2021–2025 (WHO/Europa, 2021) den psykiska hälsans betydelse för att uppnå målen för hållbar utveckling. Klimatförändringarna omfattas dock inte uttryckligen av dessa strategier.

Allt fler europeiska länder har infört allmänna strategier för psykisk hälsa (OECD och kommissionen, 2018). Enligt EEA:s analys av nationell anpassnings- och hälsopolitik erkänns dock klimatförändringarnas inverkan på den psykiska hälsan endast i en minoritet av dessa policydokument, och ännu färre av dem innehåller konkreta åtgärder.

Rekommendationer till beslutsfattare för att minska klimatförändringarnas inverkan på den psykiska hälsan av Lawrance m.fl. (2021) inbegriper prioritering av klimatanpassningspolitik som har sidovinster för den psykiska hälsan och minskar den sociala ojämlikheten (t.ex. förbättrad tillgång till naturen), proaktiva anpassningsinsatser för de mest utsatta befolkningsgrupperna, Tilldelning av medel till relevant forskning. och noggrann kommunikation kring ämnet klimatförändringar.

Futher information (på engelska)

Referenser

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.