Vektorburna sjukdomar

Observerade effekter

Klimatförändringarna är inte längre ett framtida hot, utan ett aktuellt hot, och de omformar aktivt landskapet med infektionssjukdomar i hela Europa (Europeiska miljöbyrån, 2022). Vi bevittnar en "ny normal" där tropiska sjukdomar överförs lokalt i Europa. Invasiva vektorer, såsom den asiatiska tigermyggan (Aedes albopictus), är nu etablerade över hela kontinenten och driver norrut och till högre höjder där de inte tidigare kunde överleva (World Mosquito Day 2025: Europa sätter nya rekord för myggburna sjukdomar).

Bevisen är tydliga: Rekordmånga lokalt förvärvade fall av West Nile-virusinfektion och chikungunya-virussjukdom uppträder i regioner som en gång ansågs säkra (Wadman, 2025). Denna förändring drivs av biologisk anpassning: Myggor utvecklar ”kallhärdighet” för att överleva europeiska vintrar, medan viruspatogener muterar för att sprida sig mer effektivt i våra lokala miljöer (Delwel och Mordecai, 2025). För att skydda EU-medborgarna är politisk brådska och integrerad övervakning nu av största vikt för att hantera dessa växande hälsorisker (förordning (EU) 2022/2371 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa).

Förväntade effekter

Tigermyggans klimatlämplighet 2041–2070 i ett scenario med höga utsläpp (Klicka

på kartan för att se den interaktiva versionen)

Tiger Mosquito Climatic Suitability Index är relevant för människors hälsa. Tigermyggan (Aedes albopictus) är en invasiv art från Sydostasien som gynnas av ett varmare klimat och utgör ett allvarligt hot eftersom den överför vektorburna sjukdomar som denguefeber och chikungunya. Miljöfaktorer, bland annat väderförhållanden, påverkar både den potentiella närvaron och säsongsaktiviteten hos tigermyggan. Här ett exempel på prognoser från mitten av ‑-talet (2041–2070) om Tigermyggans lämplighet i EU-länder enligt ett scenario med höga utsläpp (RCP 8.5).
Källa: Copernicus klimatförändringstjänst (C3S)

Stigande temperaturer, mildare vintrar och skiftande nederbörd förlänger redan myggsäsongerna och ökar populationerna av Aedes och Culex i Europa. På myggdagen den 20 augusti 2025 uppgav ECDC att varmare och längre somrar och förändringar i nederbörden skapar ett ”nytt normalt” med längre och intensivare smittsäsonger för myggburna sjukdomar, där West Nile-virus och chikungunya-virus påvisas i nya områden och utbrotten når rekordsiffror (https://www.ecdc.europa.eu/en/news-events/world-mosquito-day-2025-europe-sets-new-records-mosquito-borne-diseases).  I ECDC:s vägledning om Aedes-burna sjukdomar varnar man också för att klimatförändringarna kommer att förlänga gynnsamma miljöperioder för Aedes-myggor, vilket ökar risken för utbrott av denguefeber, chikungunyavirus och zikavirus på den europeiska kontinenten.

Lancet Countdown Europe rapporterar att klimatlämpligheten ökar för West Nile-virus, denguevirus, chikungunya-virus, Zika-virus och Plasmodium-parasiter (som orsakar malaria), vilket tyder på att uppvärmningsklimatet gör det möjligt för dessa patogener att kvarstå längre norrut och längre varje år (Van Daalen et al. 2024).

Men klimatförändringarna påverkar inte bara myggburna sjukdomar. WHO Europes bedömning av borreliainfektion visar att fästingar redan har expanderat till högre breddgrader och höjder i Europa och att den framtida uppvärmningen sannolikt kommer att underlätta ytterligare spridning och samtidigt minska förekomsten i områden som blir för varma och torra (https://www.who.int/publications/i/item/9789289022910).

Politiska åtgärder

EU:s politik för vektorburna sjukdomar har gradvis övergått från en i stort sett reaktiv strategi – inriktad på att reagera på utbrott när de inträffar – till en mer proaktiv och integrerad ram som återspeglar det ”nya normala” för klimatdrivna hälsorisker. Stigande temperaturer, förlust av biologisk mångfald och ekologiska störningar, tillsammans med globaliseringen, utvidgar det geografiska intervallet och säsongsbetonade överföringsfönstren för vektorburna patogener. I detta sammanhang har EU i allt högre grad integrerat beredskapen för VBD i den bredare visionen för den europeiska hälsounionen, som syftar till att stärka den långsiktiga motståndskraften och de samordnade åtgärderna i medlemsstaterna i stället för att förlita sig på tillfälliga begränsningsåtgärder (https://commission.europa.eu/topics/public-health/european-health-union_en).

En viktig pelare i denna framväxande strategi är förbättrad beredskap genom investeringar i innovation och hälsosäkerhet, såsom en gemensam EU-åtgärd för att utöka medlemsstaternas nationella system för upptäckt och kontroll av vektorhot. Denna gemensamma åtgärd kommer att inrätta tvärvetenskapliga program för att övervaka vektorfördelningen och populationsdynamiken och kommer att utveckla och genomföra motåtgärder för kontroll av sjukdomsspridande vektorer, inbegripet fysiska, biologiska och kemiska metoder, kompletterade med kampanjer för att nå ut till allmänheten.

På operativ nivå går EU:s politik också framåt mot integrerad övervakning och kontroll av smittspridare. I stället för att enbart fokusera på kliniska fall hos människor främjar EU en One Health-informerad strategi som omfattar övervakning av djur (genom Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (Efsa) uppdrag) och entomologisk övervakning. Det ECDC-Efsa-finansierade projektet VectorNet spelar en central roll när det gäller att samla in och dela data om mygg-, fästing- och andra vektorpopulationer i hela Europa, vilket möjliggör tidigare riskdetektering och mer riktade insatser innan utbrotten får stor spridning (https://www.vectornetdata.org/).

Den vetenskapliga samordningen mellan EU:s byråer stärker denna integrerade ram ytterligare. Efsa tillhandahåller, särskilt genom sin panel för djurs hälsa och välbefinnande, oberoende vetenskaplig rådgivning om zoonotiska vektorburna sjukdomar som drabbar djur (https://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/vector-borne-diseases). Efsa har ett nära samarbete med ECDC för att utbyta övervakningsinformation, och båda byråerna administrerar tillsammans nätverket One-Health VectorNet och projektet om vektorer av relevans för veterinär- och folkhälsan.

På grundval av uppgifter som samlats in av medlemsstaterna samarbetar Efsa och ECDC för att bedöma uppkomsten av West Nile-virus i Europa och utarbeta gemensamma månatliga rapporter om infektioner hos människor och djur, stödja evidensbaserat beslutsfattande och stärka det sektorsövergripande samarbetet i centrum för EU:s strategi för bekämpning av hiv/aids.

Parallellt med denna institutionella och rättsliga utveckling stärker EU också sin vetenskapliga och operativa grund för klimat‑-relaterade hälsohot genom det europeiska klustret för klimat och hälsa (klimathälsa), ett Horisont Europa-samarbete som sammanför sex stora forsknings- och innovationsprojekt: BlueAdapt, CATALYSE, CLIMOS, HIGH Horizons, IDAlertoch TRIGGER. Tillsammans genererar dessa projekt bevis, data, övervakningsverktyg och tidig ‑warning-kapacitet som direkt stöder EU:s beredskap för vektor‑burna och andra klimat‑känsliga sjukdomar. Klustret främjar synergier mellan miljö-, klimat- och hälsoforskningssamfund, förbättrar översättningen av science‑policy och utvecklar harmoniserade indikatorer och modelleringsmetoder som hjälper till att förutse framväxande risker snarare än att reagera på dem reaktivt. Genom att bidra med banbrytande vetenskaplig kunskap till initiativ som den europeiska hälsounionen, Hera och EU:s strategi för klimatanpassning fungerar klustret för klimat och hälsa som en bro mellan forskning, politik och praxis – vilket stärker EU:s förmåga att förutse hot, vägleda riktade insatser och bygga upp långsiktig resiliens i ett snabbt föränderligt klimat.