Katastrofriskreducering

Katastrofriskreducering

Huvudbudskap

• Europa (och resten av världen) står redan inför klimatförändringar. Utan att det påverkar behovet av åtgärder för att begränsa klimatförändringarna (och en nettonollutsläpp så snart som möjligt) behövs anpassning under alla scenarier, eftersom konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att förbli synliga under de kommande årtiondena (eller till och med århundradena).
• Mer extrema väderhändelser är de naturliga faror där klimatanpassning och katastrofriskreducering överlappar varandra. Båda måste fokusera på hela riskhanteringscykeln, inbegripet åtgärder som är inriktade på förebyggande, beredskap och återhämtning.
• Det finns synergier mellan EU:s politik för katastrofhantering och anpassning till klimatförändringarna, och båda måste integreras i all EU-politik som vatten (översvämningar, torka) eller kritisk infrastruktur.

Effekter och sårbarheter

Under de senaste årtiondena har väder- och klimatrelaterade naturkatastrofer som torka, skogsbränder, värmeböljor och kraftig nederbörd blivit allt vanligare och allvarligare i Europa. Även med de nuvarande överenskomna ambitionerna att snabbt minska växthusgasutsläppen och effektivt förebygga klimatrisken förväntas dessa trender fortsätta och förstärkas av socioekonomiska och miljömässiga förändringar (t.ex. demografisk utveckling och förändrad markanvändning) (EEA2021; IPCC 2020; Europeiska miljöbyrån 2017).

Politisk ram

EU:s politik för katastrofriskhantering, som bygger på EU:s civilskyddsmekanism,  främjar samarbete mellan nationella civilskyddssystem och uppmuntrar till utbyte av god praxis om katastrofriskhantering, inbegripet hur man ska hantera klimatförändringarnas effekter.

Europeiska kommissionen stöder Sendai-ramverket för katastrofriskreducering och stärker och främjar mobiliseringen av inhemska intäkter och dess integrering i EU:s politik. År 2016 offentliggjorde kommissionen en handlingsplan , som syftar till att vägleda genomförandet av SFDRR i EU:s politik genom en katastrofriskinformerad strategi för beslutsfattande. Dessutom offentliggjorde kommissionen 2017 ett meddelande med nyckelåtgärder för att stärka katastrofhanteringen i Europa.

I EU:s strategi för klimatanpassning från 2021 uppmuntras till ytterligare hävstångseffekter mellan katastrofriskreducering och klimatanpassning, med särskild uppmärksamhet på vattenrelaterade katastrofrisker och kritisk infrastruktur. Strategin stöder också katastrofriskfinansiering, frigörande av privat finansiering och integrering av klimatresiliens i medlemsstaternas finanspolitik.

DRM finns inom flera av EU:s viktigaste politikområden: Översvämningsdirektivet,  åtgärden mot vattenbrist och torka (se policysidan för vattenförvaltning) och förslaget till direktiv om europeisk kritisk infrastruktur.

Förbättra kunskapsbasen

IPCC:s arbetsgrupp II:s rapport om klimatförändringar 2022: I Impacts, Adaptation and Vulnerability bedöms de effekter och risker som är förknippade med observerade och prognostiserade klimatförändringar samt alternativen, processerna och de nödvändiga förutsättningarna för klimatriskhantering. Förväntade förändringar i extrema klimatförhållanden som en funktion av den globala uppvärmningen (1,5 mot 2 °C) och deras konsekvenser för mobiliseringen av inhemska intäkter har beaktats i IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C. Extrema och plötsliga eller oåterkalleliga förändringar i havet och kryosfären i ett föränderligt klimat har bedömts i den särskilda rapporten om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat för att identifiera hållbara och motståndskraftiga riskhanteringsstrategier. Riskhantering och beslutsfattande i samband med hållbar utveckling har beaktats i IPCC:s särskilda rapport om klimatförändringar och mark.

Under 2015 lanserade kommissionen kunskapscentrumet för katastrofriskhantering (DRMKC) för att bidra till att stärka EU:s och medlemsstaternas motståndskraft mot katastrofer och deras kapacitet att förebygga, förbereda sig inför och reagera på nödsituationer genom ett förstärkt gränssnitt mellan vetenskap och politik med en onlinedatabas för katastrofrelaterad forskning och tillgång till en rad nätverk och partnerskap. Det gemensamma forskningscentrumet (JRC) förvaltar DRMKC och sedan 2017 GIS-webbplattformen Risk Data Hub. EIAH syftar till att förbättra tillgången till och utbytet av EU-omfattande sammanställda riskdata för att främja mobilisering av inhemska intäkter. Som kunskapsnav förväntas riskdatanavet vara referenspunkten för sammanställda EU-omfattande riskdata, antingen genom att hysa relevanta dataset eller genom att länka till nationella plattformar och JRC:s rapporter om vetenskap för mobilisering av inhemska intäkter (rapporter från2017 och 2020).

Kommissionen uppmuntrar till bättre information och jämförbarhet när det gäller katastrofdata, t.ex. information om ekonomiska förluster vid katastrofer. I detta sammanhang innehåller en rapport som offentliggjordes 2018 av JRC en analys av flera databaser som utvecklats för att samla in, registrera och aggregera information om olika förluster av faror och därmed förbättra jämförbarheten mellan en mängd olika händelser som utlöses av alla typer av faror. Dessutom ger GFC:s serie Peseta-projekt en översikt över de möjliga biofysiska och ekonomiska konsekvenserna av framtida klimatförändringar för Europa.

Copernicus katastrofhanteringstjänst (CEMS) tillhandahåller information om flera klimatrelaterade faror, däribland översvämningar, torka och skogsbränder, för katastrofinsatser och katastrofriskhantering.

Under de senaste åren har ansträngningar gjorts för att öka samstämmigheten mellan forskning, politik och praxis när det gäller katastrofförebyggande och katastrofförebyggande. Inom projektet H2020 PLACARD utvecklades en plattform för dialog, kunskapsutbyte och samarbete mellan de två olika samhällena. Dessutom offentliggjorde Europeiska miljöbyrån en rapport med en bedömning av nuvarande praxis och kunskapsnivå när det gäller katastrofriskreducering och kostnadsfördelning.

Europeiska miljöbyrån uppdaterar varje år en indikator för ekonomiska förluster till följd av extrema klimatförhållanden. Europeiska projekt som LODE fokuserade på utveckling av informationssystem om skador och förluster för katastrofriskreducering och kostnadsfördelning. Världsbanksgruppen har också gjort studier för Europeiska unionen om ekonomi för katastrofförebyggande och katastrofberedskap i Europa (2021). Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har tagit fram en pilotinstrumentpanel för att åtgärda bristen på skydd vid naturkatastrofer.

Stöd till investeringar och finansiering

Att uppmuntra effektiva och större investeringar i förebyggande av katastrofer är en prioriterad åtgärd för Europeiska kommissionen. EU:s finansiering för anpassning stöds av den fleråriga budgetramen 2021–2027, som säkerställer att klimatanpassningsåtgärder har integrerats i EU:s alla större utgiftsprogram.

EU:s solidaritetsfond inrättades för att finansiera medlemsstaterna vid större katastrofer. Det skapades som svar på en massiv översvämning i Central- och Östeuropa 2002 och stöd till katastrofhjälp, återställande av offentlig infrastruktur och skydd av kulturarvet.

Forskningen om katastrofriskreducering finansieras genom EU:s ramprogram för forskning och innovation, särskilt från 2021 till 2027 genom Horisont Europa, som omfattar klimatanpassning som ett uppdragsområde, i syfte att hjälpa europeiska samhällen och regioner att bättre förstå, förbereda sig för och hantera klimatrisker. Kluster 3 – Civil säkerhet för samhället syftar till att möta utmaningar till följd av naturliga och av människan orsakade faror och är därför särskilt relevant för katastrofriskreduceringssektorn.

Dessutom utlyser EU:s civilskyddsmekanism varje år en ansökningsomgång för finansiering av projekt för förebyggande och beredskap. Att stärka mobiliseringen av inhemska intäkter ingår också i målen för Lifes finansieringsprogram.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stöd till genomförandet

Beredskapsåtgärder vidtas på EU-nivå för att bidra till att uppnå beredskap och kapacitet när det gäller mänskliga och materiella resurser och för att säkerställa effektiva och snabba insatser vid katastrofer. System för tidig varning (för katastroferi allmänhet, mer i detalj för översvämningar, torkaoch skogsbränder), moduler och utbildningsprogram är väsentliga delar av denna verksamhet. I detta sammanhang inrättades unionens kunskapsnätverk för civilskydd för att öka samarbetet, samordningen, kompetensen och sakkunskapen och förbättra EU:s kapacitet att förbereda sig för, förebygga och reagera på katastrofer.

Dessutom inrättades den europeiska civilskyddspoolen för att främja det europeiska samarbetet inom civilskydd och möjliggöra snabbare, bättre samordnade och effektivare europeiska insatser vid katastrofer och naturkatastrofer orsakade av människan.

MRE för anpassning

I enlighet med Europeiska unionens civilskyddsmekanism ska medlemsstaterna vart tredje år rapportera till Europeiska kommissionen 1) en sammanfattning av riskbedömningarna, 2) en bedömning av riskhanteringsförmågan samt 3) information om de prioriterade förebyggande åtgärderna och beredskapsåtgärderna. Rapporteringen omfattar också ett fokus på åtgärder för anpassning till klimatförändringarna: Medlemsstaterna måste inkludera synergier mellan katastrofriskreducerings- och klimatförändringsåtgärder som fastställts på nationell eller subnationell nivå för centrala risker i samband med klimatförändringar. På grundval av sammanfattningar av nationella riskbedömningar som lämnades in i slutet av 2018 offentliggjorde kommissionen EU:s uppdaterade risköversikt.

Å andra sidan finns det för närvarande ingen systematisk mekanism för att länder ska kunna rapportera förluster till Europeiska kommissionen eller EES.