Skogsbruk

Skogsbruk

Den snabba klimatförändringen kan komma till rätta med skogsekosystemens naturliga anpassningsförmåga. Det leder till ökad risk för störningar genom stormar, bränder, skadedjur och sjukdomar med konsekvenser för skogens tillväxt och produktion. Skogsbrukets ekonomiska livskraft kommer att påverkas, främst i de södra delarna av Europa, liksom skogarnas förmåga att tillhandahålla miljötjänster, inbegripet förändringar i kolsänkans funktion. År 2013 antog kommissionen en ny EU-skogsstrategi som svar på de nya utmaningar som skogarna och skogssektorn står inför.

Klimatförändringarna är ett av de viktigaste prioriterade områdena. Åtgärder för att upprätthålla och förbättra skogens motståndskraft och anpassningsförmåga ingår bland de åtgärder som identifierats för att säkerställa ett hållbart skogsbruk.

Politisk ram

EU:s skogsstrategi (2013) är ett svar på de nya utmaningarna med hållbart skogsbruk och skogarnas mångfunktionella roll som centrala aspekter. I rapporten nämns vikten av åtgärder för att upprätthålla och förbättra skogens motståndskraft och anpassningsförmåga. Den utgör en grund för gemensamma åtgärder från EU:s och medlemsstaternas sida för att stödja och stärka ett hållbart skogsbruk och skogarnas multifunktionella roll, inbegripet anpassning till och begränsning av klimatförändringar. EU:s politik för landsbygdsutveckling, den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare, är ett av de viktigaste sätten att finansiera skogsbruksåtgärder på EU-nivå. Strategin uppmuntrar till åtgärder för att använda skogsresurserna på ett sätt som minimerar påverkan på miljön och klimatet, och prioriterar den skogsproduktion som har ett högre mervärde.

Den fleråriga genomförandeplanen för skog 2015 innehåller en konkret förteckning över åtgärder för perioden 2015–2020, aktörerna och tidsplanen för de olika verksamheterna samt de förväntade resultaten. Förstärkningen av skogarnas anpassningsförmåga och motståndskraft genom robust skogsodlingsmaterial, genomförandet av skogsnaturbaserade lösningar och skogarnas bidrag till anpassningen av andra sektorer kommer särskilt att behandlas.

Europeiska kommissionens EU-strategi för klimatanpassning innehåller ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som innehåller principer och rekommendationer för att integrera klimatanpassningsöverväganden i landsbygdsutvecklingsprogrammen 2014–2020.

EU:s politik för biologisk mångfald är, tillsammans med den gemensamma jordbrukspolitiken, den andra pelaren i EU:s politik för hållbart bevarande och hållbar skogsförvaltning.

Med tanke på skogarnas decentraliserade karaktär och den unika karaktären hos skogsegendom och skogsförvaltning i EU anses skogsbruksplaner vara viktiga instrument för skogarnas hållbarhet genom politiken för landsbygdsutveckling och biologisk mångfald, och kan också vara värdefulla instrument för skogarnas anpassning.

Anpassningsalternativen för att upprätthålla ett livskraftigt skogstäcke och kontinuiteten i alla skogsfunktioner sträcker sig från mänskligt ingripande när det gäller val av arter och härkomst, anpassning av förvaltningstekniker, främjande av landskapskonnektivitet, förbättrade brandförebyggande system, mekanismer för skydd av skogar mot skadegörare, förbättrade förvaltningssystem, förbättrad övervakning osv.

Förbättra kunskapsbasen

Skillnader mellan 2 °C och 1,5 °C i den globala uppvärmningens inverkan på olika typer av skog har bedömts i IPCC:s särskilda rapport om en global uppvärmning på 1,5 °C.

Att stärka kunskapsbasen anses vara avgörande för en hållbar skogsförvaltning. Det krävs ett starkt samarbete mellan medlemsstaterna och EU för att främja innovativ forskning och omsätta resultaten i åtgärder.

För att tillgodose det akuta behovet av att dela och samla in harmoniserad skogsinformation för hela Europa har det europeiska skogsinformationssystemet (Fise) inrättats för att frivilligt samla in och harmonisera EU-omfattande skogsinformation och för att integrera tidigare europeiska informationssystem, såsom det europeiska informationssystemet för skogsbränder (EFFIS), och dataplattformar, såsom det europeiska skogsdatacentrumet (EFDAC), som omfattar alla rumsligt detaljerade uppgifter som samlats in enligt tidigare EU-förordningar och resultaten av tidigare EU-finansierade projekt. FISE kommer att innehålla en särskild klimatmodul.

Eurostats årliga statistik över produktion av och handel med trä och träprodukter för EU- och Eftaländerna ger också information om klimatförändringarnas potentiella effekter på träproduktionen.

År 2015 offentliggjorde Europeiska miljöbyrån en teknisk rapport om Europas skogars potential att bevara vatten, som består av ekosystembaserade strategier för hållbar förvaltning som omfattar fallstudier av skogar.

EEA offentliggjorde också en briefing om skogar i 2015 års rapport om tillståndet för miljön och framtidsutsikterna. Skogarna omfattas också av EEA:s rapporter om biologisk mångfald, t.ex. 2010 års rapport Assessingbiodiversity in Europeoch kommissionens publikation om Natura 2000 och Skogar.

Syftet med det gemensamma programplaneringsinitiativet för jordbruk, livsmedelstrygghet och klimatförändringar (FACCE-JPI) mellan 21 länder är att identifiera och främja åtgärder som ger sidovinsterna av att minska utsläppen och öka jordbrukets, skogsbrukets och den biologiska mångfaldens motståndskraft mot klimatförändringar.

Under 2012 lanserades det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP-AGRI)för att bidra till EU:s strategi Europa 2020 för smart och hållbar tillväxt för alla. EIP-AGRI arbetar för att främja ett konkurrenskraftigt och hållbart jord- och skogsbruk som bidrar till att säkerställa en stadig försörjning av livsmedel, foder och biomaterial och utvecklar sitt arbete i harmoni med de väsentliga naturresurser som jordbruket är beroende av.

För att utbyta kunskap och knyta samman skogsbruksföreningar och arbetstagare har flera nätverk och sammanslutningar inrättats: ERIAFF-nätverket för europeiska regioner för innovation (@ERIAFF_Network), Union of European Foresters, och European Forestry House. Huset inrättades i mars 2007 av Confederation of European Forests Owners (CEPF)och European State Forest Association (Eustafor). Sedan dess har det erbjudit en levande och högprofilerad arbets- och mötesplats för olika europeiska skogsrelaterade organisationer. Dessutom har europeiska stater inrättat Europeiska skogsinstitutet (EFI)för att bedriva forskning och tillhandahålla politiskt stöd i skogsrelaterade frågor och koppla kunskap till åtgärder.

Stöd till investeringar och finansiering

EU-finansiering av anpassning som omfattar anpassning till klimatförändringar inom skogsbrukssektorn finns tillgänglig genom Life-programmet för klimatåtgärder och fonderna för landsbygdsutveckling.

Enligt EU:s skogsstrategi anser kommissionen att fonderna för landsbygdsutveckling bör användas för att stödja genomförandet av hållbart skogsbruk, inbegripet anpassning till klimatförändringarna. De andra europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), inklusive Interreg Europa-programmet, kan komplettera dem.

EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 för perioden 2014–2020 är främst inriktat på kunskap för anpassning till klimatförändringar inom skogsbruket i samhällsutmaning 2 ”Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk och skogsbruk, havs-, sjöfarts- och inlandsvattenforskning samt bioekonomin”.