Skogsbruk

Skogsbruk

Den snabba klimatförändringen kan övervinna skogsekosystemens naturliga anpassningsförmåga. Det leder till ökad risk för störningar genom stormar, bränder, skadedjur och sjukdomar med konsekvenser för skogens tillväxt och produktion. Skogsbrukets ekonomiska livskraft kommer att påverkas, främst i södra Europa, liksom skogarnas förmåga att tillhandahålla miljötjänster, inklusive förändringar i kolsänkans funktion. År 2013 antog kommissionen en ny EU-skogsstrategi som svar på de nya utmaningar som skogarna och skogssektorn står inför.

Klimatförändringarna är ett av de viktigaste prioriterade områdena. Åtgärder för att bevara och förbättra skogens motståndskraft och anpassningsförmåga är några av de åtgärder som identifierats för att säkerställa ett hållbart skogsbruk.

Politisk ram

EU:s skogsstrategi (2013) är ett svar på nya utmaningar när det gäller hållbart skogsbruk och skogarnas mångfunktionella roll som centrala aspekter. Där nämns vikten av åtgärder för att bevara och förbättra skogens motståndskraft och anpassningsförmåga. Den utgör en grund för EU:s och medlemsstaternas gemensamma åtgärder för att stödja och förbättra hållbart skogsbruk och skogarnas multifunktionella roll, inbegripet anpassning till och begränsning av klimatförändringar. EU:s politik för landsbygdsutveckling, den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken, är ett av de viktigaste sätten att finansiera skogsbruksåtgärder på EU-nivå. Strategin uppmuntrar åtgärder för att använda skogsresurser på ett sätt som minimerar påverkan på miljö och klimat, och prioriterar de skogsproduktioner som har högre mervärde.

Den fleråriga genomförandeplanen för skog 2015 innehåller en konkret förteckning över åtgärder för perioden 2015–2020, aktörerna och tidsplanen för de olika verksamheterna samt de förväntade resultaten. Förstärkning av skogar ´ anpassningsförmåga och motståndskraft genom robust skogsodlingsmaterial, genomförande av skogsnaturbaserade lösningar och skogarnas bidrag till anpassningen av andra sektorer kommer särskilt att tas upp.

Europeiska kommissionens EU-strategi för klimatanpassning innehåller ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar med principer och rekommendationer för att integrera klimatanpassningshänsyn i landsbygdsutvecklingsprogrammen 2014–2020.

EU:s politik för biologisk mångfald är, tillsammans med den gemensamma jordbrukspolitiken, EU:s andra politiska pelare för hållbart bevarande och hållbart skogsbruk.

Med tanke på skogarnas decentraliserade karaktär och den unika karaktären hos skogsegendom och skogsförvaltning i EU betraktas skogsförvaltningsplaner som viktiga instrument för skogarnas hållbarhet genom politiken för landsbygdsutveckling och biologisk mångfald, och skulle också kunna vara värdefulla instrument för skogsanpassning.

Anpassningsalternativen för att upprätthålla ett livskraftigt skogstäcke och kontinuiteten i alla skogsfunktioner sträcker sig från mänskligt ingripande när det gäller val av arter och härkomster, anpassning av förvaltningstekniker, främjande av landskapskonnektivitet, förbättrade brandförebyggande system, mekanismer för skydd av skogar mot skadegörare, förbättrade styrningssystem, förbättrad övervakning osv.

Förbättra kunskapsbasen

Skillnaderna mellan 2 °C och 1,5 °C i inverkan av den globala uppvärmningen på olika typer av skog har bedömts i IPCC:s särskilda rapport om den globala uppvärmningen på 1,5 °C.

Att stärka kunskapsbasen anses vara avgörande för en hållbar skogsförvaltning. Det krävs ett starkt samarbete mellan medlemsstaterna och EU för att främja innovativ forskning och omsätta resultaten i åtgärder.

För att tillgodose det akuta behovet av att dela och samla in harmoniserad information om skogar i hela Europa har det europeiska skogsinformationssystemet (FISE) inrättats för att frivilligt samla in och harmonisera information om skogar i hela Europa och för att integrera tidigare europeiska informationssystem, såsom det europeiska informationssystemet för skogsbränder (EFFIS), och dataplattformar, såsom det europeiska skogsdatacentrumet (EFDAC), som omfattar alla rumsligt detaljerade uppgifter som samlats in enligt tidigare EU-förordningar och resultaten av tidigare EU-finansierade projekt. FISE kommer att innehålla en särskild klimatförändringsmodul.

Eurostats årliga statistik över produktion av och handel med trä och träprodukter för EU- och Eftaländerna ger också information om klimatförändringarnas potentiella effekter på träproduktionen.

År 2015 offentliggjorde Europeiska miljöbyrån en teknisk rapport om de europeiska skogarnas potential att bevara vatten , som består av ekosystembaserade strategier för hållbar förvaltning som omfattar fallstudier av skogar.

Europeiska miljöbyrån offentliggjorde också en briefing om skogar inom ramen för rapporten State of the Environment and Outlook 2015. Skogar omfattas också av EEA:s rapporter om biologisk mångfald, t.ex. 2010 års rapport ”Assessing biodiversity in Europe” och kommissionens publikation om Natura 2000 och skogar.

Syftet med det gemensamma programplaneringsinitiativet för jordbruk, livsmedelstrygghet och klimatförändringar (FACCE-JPI) mellan 21 länder är att identifiera och främja åtgärder som ger sidovinsterna av att minska utsläppen och öka jordbrukets, skogsbrukets och den biologiska mångfaldens motståndskraft mot klimatförändringar.

Under 2012 lanserades det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP-Agri) för att bidra till EU:s strategi Europa 2020 för smart och hållbar tillväxt för alla. EIP-Agri arbetar för att främja ett konkurrenskraftigt och hållbart jord- och skogsbruk som bidrar till en stabil försörjning av livsmedel, foder och biomaterial och utvecklar sitt arbete i harmoni med de väsentliga naturresurser som jordbruket är beroende av.

För att utbyta kunskap och koppla samman skogsförening och arbetstagare har flera nätverk och sammanslutningar inrättats: ERIAFF-nätverket för de europeiska regionerna för innovation (@ERIAFF_Network), Union of European Foresters, och European Forestry House. Huset inrättades i mars 2007 av Confederation of European Forests Owners (CEPF) och European State Forest Association (Eustafor). Sedan dess har det erbjudit en levande och högprofilerad arbets- och mötesplats för olika europeiska skogsrelaterade organisationer. Dessutom har Europeiska skogsinstitutet (EFI) inrättats av de europeiska staterna för att bedriva forskning och tillhandahålla politiskt stöd i skogsrelaterade frågor och koppla kunskap till åtgärder.

Stöd till investeringar och finansiering

EU-finansiering av anpassning som omfattar anpassning till klimatförändringar inom skogsbrukssektorn finns tillgänglig genom Life-programmet för klimatåtgärder och fonden för landsbygdsutveckling.

Enligt EU:s skogsstrategi anser kommissionen att landsbygdsutvecklingsfonderna bör användas för att stödja genomförandet av hållbart skogsbruk, inbegripet anpassning till klimatförändringarna. De övriga europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), inklusive Interreg Europa-programmet, kan komplettera dem.

EU´s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 för perioden 2014–2020 är främst inriktat på kunskap om anpassning till klimatförändringar inom skogsbruket i samhällsutmaning 2 ”Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk och skogsbruk, havs-, sjöfarts- och inlandsvattenforskning samt bioekonomi”.